Folkbildning och faktaresistens

Hon avlivar myter i SVTs morgonsoffa och i somras kunde du höra henne sommarprata i P1. Hon är demokratiambassadör och tidigare i år utsågs hon till Årets folkbildare. Epidemiologen Emma Frans är forskaren som förenar humor och hårdkokta fakta.

– Vi människor har en tendens att lyssna på och ta till oss det som stämmer överens med våra egna åsikter, även om informationen vi får inte är baserad på riktig forskning, berättar Emma Frans, doktor i epidemiologi och forskare vid Karolinska institutet i Stockholm.

Faktaresistens och tillit

Beteendet är mänskligt, men irrationellt. Myter har alltid funnits och har spelat en roll i samhället, vissa myter har också bidragit till att en vi och de-känsla skapat en identitet. Emma Frans är inte sanningsradikal, säger hon. Man behöver inte vara så sträng. Man kan välja att tro på astrologi, så länge man vaccinerar sina barn, och en god historia kanske behöver saltas något, men, menar hon, det är stor skillnad på att skarva en aning och att förleda och ljuga. I dag är det lätt att hitta på och förvanska, vilket gör att vi behöver bli mer aktiva medie- och informationskonsumenter.

– Vi behöver jobba upp motståndskraft och tänka kritiskt i exempelvis sociala medier. Saker som tidigare avhandlades vid middagsbordet kan i dag leta sig ut på nätet och spridas. Vissa sprider också desinformation medvetet. Det gör att vi måste ta större ansvar för vad vi delar vidare. Samtidigt får man vara vaken på att inte bli överdrivet kritisk, vi behöver känna tillit och faktiskt lyssna på vad experterna säger, tycker Emma Frans.

– Annars är risken att vi blir klimatförnekare och slutar att vaccinera oss.

Folkbildning på väg tillbaka

Folkbildning är ett begrepp som varit bortglömt ett tag, menar Emma Frans. Vi har sett en värld med ständigt ökat välstånd och ökad demokrati som gjort att vi inte har behövt anstränga oss. Men plötsligt ser vi att demokratin i världen sjunker och att vi behöver återerövra den. Hon hoppas att synen på bildning ska få ett uppsving igen, för ett sätt att bygga upp motståndskraft är att skaffa sig kunskap.

– Nu är det fokus på de här frågorna eftersom det har uppmärksammats hur mycket felaktigheter som sprids. Fler har förstått hur svårt det är att manövrera i de nya digitala medierna, att vi saknar färdigheter för att klara av det.

Folkbildning och demokrati

Förra året utsågs Emma Frans till demokratiambassadör av regeringen. Folkbildning och demokrati går hand i hand, tycker hon. Samtidigt har det nya medielandskapet öppnat upp för andra än den gamla eliten att ta plats i offentligheten.

– Tidigare var media, forskare och politiker en del av eliten. I Sverige har vi fortfarande ganska stor tillit till forskningen, men det har skett en maktförskjutning. Jag är en person som har kunnat bygga en plattform på sociala medier. Jag hade inte den typen av nätverk eller den positionen som skulle gett mig den plats jag har i dag. Nu för tiden kanen enskild youtuber få stort inflytande, men den som ljuger behöver inte begränsa sitt spelrum och kan säga saker som folk vill höra, samtidigt som den gamla eliten kanske också har lyft frågor som deras läsekrets velat ta del av. Hur man förhåller sig till händelser och vad man väljer att presentera är en komplex fråga.

Alla är viktiga i byggandet av motståndskraft, inte minst biblioteken. Att prata med sina besökare och hjälpa dem att bedöma olika slags information är också byggstenar i att skapa motståndskraft.

– Det är väldigt svårt att få folk att ändra sig. Har man väl börjat tro på något, brukar man hålla fast vid det.