Algoritmer och confirmation bias. Källkritik och sökkriterier. Fake news och källtillit. Magkänsla som ersätter kunskap och det blir både svårare och viktigare att förstå hur ekosystemet bakom vår tids kunskaps- och kulturbank – den digitala världen, fungerar.
Flödet där ute på nätet är enormt. Det finns ingen gräns. Allt du vill veta och få bekräftat finns ett par klick bort. Aldrig har väl begreppet: som man frågar får man svar, varit mer sant än nu.
– En informant vi intervjuade sammanfattade det så här: Om man vill att folk ska sluta dricka komjölk och vill hitta argument för sin sak, googlar man inte Komjölk utan Komjölk dåligt. Man söker konfirmering, man vill alltså hitta material som stärker ens egen tes, säger Olof Sundin, professor i biblioteks och informationsvetenskap vid Lunds universitet och som har forskat i ämnet digital källkritik i drygt tio år och arbetar på uppdrag från bland annat Regeringskansliet, Skolverket och Skolinspektionen.
Algoritmer styr innehållet
Den traditionella källkritiska metoden bygger på fyra kriterier: Äkthet, tid, beroende och tendens. Är publiceringen ett original eller en kopia? När skrevs det? När publicerades det? Vem ligger bakom publiceringen? Men eftersom det digitala ekosystemet många gånger är höljt i dunkel, det är platt, som Olof Sundin uttrycker det, är det svårare att tillämpa de här kriterierna.
– Om man vet hur ett analogt uppslagsverk är uppbyggt är det enklare att förstå hur det digitala fungerar. Men i den digitala världen är det så mycket enklare att ta saker ur sitt sammanhang och presentera utan kontext, vilket gör att det kan få en helt annan betydelse än det var tänkt.
I dag behöver man ha förståelse för hur kunskapsinhämtningen går till. Att det man får upp i sociala medier beror på vilka eller vad man följer, att sökmotorernas algoritmer får bestämma vad man väljer att ta del av. I sin forskning konstaterar Olof Sundin att vi inte verkar ägna oss åt källkritik i vår vardag.
– Det ser ut som om vi litar på Googles eller Youtubesförmåga att leverera det vi vill ha. Ofta helt oreflekterat. Vi verkar tro att det som kommer högst upp i träfflistan är det bästa, eller mest relevanta, som finns.
Sökkritik och källtillit
Det har uppstått ett glapp mellan sanning och osanning, mellan troligt och osannolikt. Det är inte bra för individen och det är inte bra för samhället, där det finns en risk för att trovärdigheten hos de samhällsbärande institutionerna som exempelvis universiteten, journalistiken och biblioteken, urholkas. Att dess legitimitet försvinner. Olof Sundin och hans kollega Jutta Haider har myntat begreppen sökkritik och källtillit för att peka ut en del av problemet.
– Vi behöver förstå hur en sökning går till, hur ekosystemet med algoritmerna är uppbyggt och hur vårt beteende går till när vi söker, att vi till exempel ändrar våra sökord så att vi kan få något svar överhuvudtaget och litar på sökmotorns resultat, menar han.
Begreppet källtillit beskriver den tillit som är nödvändig att ha till samhällets kunskapsinstitutioners metoder för sin verksamhet. Som ett fundament att stå på. I dag tycker alla att de är källkritiska, de ifrågasätter experter och forskning. Och det är lätt gjort, även med hjälp av de klassiska källkritiska kriterierna.
– Ett sådant kriterium är om man kan hitta en annan källa som stärker en text. Numera är det inte svårt att hitta sådana texter på nätet, säger Olof Sundin. Allt går därmed att belägga och verifiera, även falska påståenden.
Guldålder för bibliotekarien
Olof Sundin ser att bibliotekarien har en stor roll att spela i det digitala samhället. Hela bibliotekssektorn är kunskapens och kulturens kalibreringsinstrument. Bibliotekarierna är experter för experterna, roten i ekosystemet, som Olof Sundin pratar om. Det finns flera spår att välja mellan för biblioteketoch bibliotekarien, menar han.
– I bibliotekarieprofessionen finns en stor roll som pedagog. Det är svårt att nå alla elever, men att jobba mot lärarna och bli pedagogernas pedagog i de här frågorna kan vara en del. Med det stora intresset för MIK-frågorna har bibliotekariens roll fått en slags renässans.
– Bibliotekarien har ett guldläge i dag, det gäller att ta till vara den chansen och leva upp till samhällets förväntningar. I och med MIK-frågan blir den pedagogiska rollen viktig och bibliotekariens kompetens efterfrågas, både i läroplanen och i den allmänna debatten, säger Olof Sundin.
Author Description
