Carl Heath har i över ett decennium varit verksam i gränslandet mellan digital teknik, samhällsfrågor, utbildning och kultur. I huvudsak har han arbetat med frågor kopplade till digitaliseringen av samhället, och sedan ett år tillbaka är han regeringens särskilde utredare för att värna det demokratiska samtalet.
Blev försenad. Sitter på Korvbaren.
Jag får meddelandet när jag är på väg till Carl Heaths arbetsplats på forskningsinstitutet RISE, Research Institutes of Sweden, på Lindholmen i Göteborg. Det är här han har sin tjänst som utbildningsdirektör, en tjänst han sedan ett år tillbaka delat med uppdraget som särskild utredare och ledare av den kommitté regeringen utsett för att värna det demokratiska samtalet.
– Mitt jobb i utredningen har ett tydligt fokus på media- och informationskunnighetens arena och hur vi motstår och hanterar näthat, desinformation och propaganda, berättar Carl Heath medan han avslutar sin korvlunch och vi promenerar den korta biten till kontorsbyggnaden där RISE finns.
– Det handlar om att samhällets digitalisering har förändrat förutsättningarna för hur vår demokrati verkar och fungerar.
Utredare
Snabbluncher med korv och mos är kanske något Carl Heathfår vänja sig vid när han under några år framöver ska dela sin tid mellan arbetet i Göteborg och regeringsuppdraget i Stockholm. Just nu är kommittén mitt uppe i ett kartläggning där de undersöker hur arbetet med media- och informationskunnighet ser ut i Sverige, vilka aktörer som jobbar med frågan, vad de jobbar med, hur finansieringsmodeller ser ut och vilka målgrupper som berörs. Sedan årsskiftet har Carl Heath haft fokus på att träffa och möta aktörer i civilsamhället, större bolag och statliga och offentliga myndigheter.
– För mig som utredare handlar det om att ha två öron och en mun. Min uppgift är att förstå och komma med förslag, och då vill jag träffa så många aktörer som möjligt på så många olika ställen i landet som möjligt.
Han har bland annat bestämt sig för att besöka mellan 30–40 kommuner det närmaste året och ta del av lokala berättelser och sammanhang för att förstå vilken typ av insatser som kan bli relevanta i ett senare skede. Han har med sig frågor om konsekvenser av samhällets digitalisering och vikten av att förstå hur vi påverkas av näthat, desinformation och propaganda.
– I vid mening är jag intresserad av att se hur vi kan stärka, främja och försvara våra demokratiska förutsättningar. För mig är digitaliseringen något samhället har att förhålla sig till och påverka utfallet av. Det handlar både om destruktiva saker och om stärkande åtgärder. Jag vill lyfta goda exempel om hur vi pratar med varandra på ett digitalt sätt så att vi kan möta varandra med empati. Ett bredare fokus på demokratipolitiken, det är det som är grundläggande för mitt uppdrag.
Folkbildare
Senast jag var i kontakt med Carl Heath var 2016 när han skrev en inledningstext i noll27. Då var temat lärande, och i sin text problematiserade han kring vilka kunskaper som behövs för att leva och verka i ett digitaliserat informationssamhälle. Då hade han under många år befunnit sig i centrum för diskussionen om skolvärldens digitalisering, ett arbete som 2017 gjorde honom till vinnare av Guldäpplejuryns särskilda pris bland annat för sitt personliga engagemang.
– Jag tror att mitt angreppsätt i de här frågorna är ett sätt som kan engagera de som inte är intresserade av digitaliseringen, men som förstår vikten av förändring. Och de allra flesta är faktiskt inte så intresserade av mojänger och saker, skrattar han och menar att diskussionen om samhällets digitalisering allt för ofta präglas av en instrumentell inställning.
– Det måste vara vår idé om vad vi vill med vår verksamhet som går först. Tekniken i sig har inget egenvärde.
Han säger själv att det är hans personlighet som gör honom till pedagog, att han vill förklara och berätta så att alla lyssnar och förstår. En inställning som gjorde honom uppmärksam på ett samtal om samhällsfrågor kopplade till digitaliseringen. En insikt som bland annat ledde till att han under ett år gjorde P1-podden Uppkopplad, och under några år drev podden Digitalsamtal tillsammans med Anders Thoresson. Av samma anledning startade Carl Heath för tre år sedan Facebookgruppen Digital Samhällskunskap, ett forum för diskussion kring de här frågorna och som i dag har närmare 11 000 användare.
– Vare sig det handlar om en podd, en föreläsning, ett blogginlägg eller att skriva på Facebook, har jag konstaterat att det finns ganska få som försöker förklara tekniska skeenden utifrån ett samhällsperspektiv. I min roll som forskare tillhör det min vardag att ägna mig åt omvärldsanalys och ställa mig de här frågorna och förklara, säger han och berättar att han häromdagen skrev ettinlägg i PRO-bloggen om tillgången till internet och förmågan att navigera i en digital vardag.
– Ibland är digitaliseringen bra, ibland är den dålig, men vår möjlighet att dra nytta av möjligheter och undvika skadliga delar förutsätter att vi alla kan något om de här frågorna. Att våga prata och våga ställa frågor om vår samtid, de samtalen är jag väldigt engagerad i.
Lajvare
Intresset för samhällspolitiska frågor fick Carl Heath när han i slutet av 80-talet var en inbiten rollspelare och aktiv i spelarnas organisation Sverock där frågan om en föreningslokal i Göteborg engagerade honom. Engagemanget ledde honom så småningom vidare till Landsrådet för Sveriges ungdomsorganisationer, LSU, där han var vice ordförande och jobbade med generella ungdomspolitiska frågor. Gradvis har hans engagemang och passion för demokratifrågor, skolfrågor och digitalisering kommit att vävas samman allt mer till att idag uppta en stor del av hans yrkesliv. Medan rollspelande i samma takt har minskat.
– Som småbarnsförälder blir det ju inte lika mycket. Men jag ska på ett lajv i höst som handlar om camping. En vardagsrealistisk upplevelse i nutid jag ser fram mot, skrattar han och avslöjar att han fortfarande gärna spelar en del andra spel, både digitala och analoga.
– Jag vill passa på att tipsa alla bibliotekarier om spelet Assassin ́s Creed Odyssey som kom i höstas. Spelet motsvarar att läsa Odysséen, fast i dataspelsform, säger han och menar att spel antagligen är en av de största kulturyttringar vi har i Sverige, en yttring som allt mer blandas upp med sociala medier.
– Om jag inte kan tolka spelkultur är det motsvarigheten till att inte förstå film, texter eller bild. Spel borde hanteras som ett medium bland övriga. Biblioteken är en av de aktörer som kommit längst inom medie- och informationskunnighet och i det här sammanhanget har deras roll aldrig varit så viktig som den är idag.
Demokratihot
Under vårt samtal återkommer Carl Heath regelbundet, nästan som ett mantra, till att hans och kommitténs arbete tar spjärn utifrån iakttagelsen att vår demokrati är utsatt för nya situationer och sammanhang som förutsätter att vi alla måste bygga kunskap, och dessutom hantera den på annat sätt än vi gjort tidigare. Han brinner för frågan om digitaliseringens effekt på demokratin, att hur vi pratar med varandra påverkar hur vi fattar kollektiva beslut. Han visar mig forskning som säger att en av fyra journalister som en konsekvens av näthat väljer att inte skriva artiklar eller undviker vissa teman. Samma sak gäller beslutsfattare som undviker att yttra sina åsikter av rädsla för hat och hot.
– Detta kan betyda att journalister väljer att skriva annorlunda, att beslutsfattaren kanske fattar beslut som en konsekvens av rädsla, inte vad de anser vara bäst för samhället. Detta är jätteallvarligt för samhällskroppen, och när vi begränsas i vårt sammanhang att kunna yttra oss kommer vissa berättelser att bära mer än andra. Som en konsekvens av näthat och desinformation får vi berättelser om samhället som förskjuter sättet vi kommunicerar på och som formar en gemensam idé om vad vårt samhälle är. Och det är ett demokratihot, konstaterar han men påpekar i samma andetag att tilliten till medier, framförallt public service, och till myndigheter i Sverige är hög.
– Självklart ska vi vara kritiska, men vi behöver vara det på ett sätt där vi inte riskerar att sprida rykten eller oro som inte är befogad.
Mönster
Kommitténs kartläggningsarbete har hittills kunnat visa ett tydligt antal mönster. Till exempel att många av de åtgärder som är kopplade till medie- och informationskunnighet bedrivs i projektform med korta löptider, och att merparten av insatserna bedrivs i relation till barn- och unga inom ramen för utbildningsväsende och bibliotek.
– Jag kan se ett behov av att fundera över hur vi hanterar och organiserar tillkomsten av kunskap så att andra också kan dra nytta av dem. Och jag tycker det är problematiskt att merparten av våra resurser tillägnas målgruppen barn- och unga när vi inte har ett bra och välorganiserat arbete för hur vi bemöter hela befolkningen, säger Carl Heath.
Medan vi avslutar intervjun och tar oss genom kontorslandskapet på RISE, berättar Carl Heath att det än en gång var hans engagemang och hans nyfikenhet som fick honom att tacka ja till regeringsuppdraget.
– Det som gjorde att jag tackade ja till detta vansinniga uppdrag var att det handlar om vår tid, om vårt digitaliserade samhälle och hur det påverkar på vilket sätt vi kommer överens i vår demokrati.
Vi skiljs åt vid båten som ska ta oss över älven till centrala Göteborg, och jag undrar försiktigt om man med tanke på hans engagemang kan säga att han är en nörd.
– Ja. Jag är absolut en nörd. Definitivt. Det har jag alltid varit.
FAKTA
Namn: Carl Heath
Ålder: Född 1975
Läser: Mest facklitteratur just nu, och den senaste av science fiction-författaren Cory Doctorow.
Gör på fritiden: Cyklar och umgås med min fru och mina två barn.
Detta visste vi inte om Carl Heath: Jag har en bakgrund inom försvarsmakten. Jag är just nu tjänstledig, men annars är jag gruppchef i en beredskapspluton som skyddar samhället mot kemiska, nukleära och biologiska incidenter. Jag driver också en liten teaterverksamhet som heter Scenlaboratoriet.
Några tips inför att navigera i det digitala samhället: Ett konkret tips är att du tänker dig hur du skulle gjort i en analog tid. Och att djupandas och tänka efter innan du reagerar och delar något som kan skada och såra andra. Lyssna och ställ frågor; Varifrån kommer den här informationen, vem är avsändare.
Author Description
