Vad är ett bibliotek i dag och vilken betydelse spelar delaktighet för bibliotekens betydelse i samhället? Efter biografen är biblioteket den mest besökta kulturinstitutionen i landet. Trots det finns det grupper som aldrig besöker biblioteket, är det ett problem? Det var några av de frågor som stod i fokus under seminariet Delaktighetens dilemma – vad är ett bibliotek i dag?
Under torsdagen arrangerade Kultur i Västs centrum för publikutveckling – RePublik, ett seminarium tillsammans med Centrum för kulturpolitisk forskning vid Högskolan i Borås. Med utgångspunkt i forskning och teori, eller utifrån den egna praktiken belyste de medverkande frågan om bibliotekens samhällsroll i ljuset av de kulturpolitiska ambitionerna att öka delaktigheten.
Roger Blomgren, professor i biblioteks- och informationsvetenskap på Högskolan i Borås och en av föreståndarna på Centrum för kulturpolitisk forskning, inledde dagen med att berätta om kulturpolitikens utveckling i Sverige.
– Publiken har setts som kulturpolitikens paria, fokus har alltid legat på det som produceras. Att sprida den ”goda” kulturen till medborgaren har mest varit ett distributionsproblem. Kärnan i kulturpolitiken har varit att det finns någon som definierar vad detta goda är. Men trots decennier av försök att sprida den goda kulturen, är det fortfarande främst medel- och överklass som ägnar finkulturen intresse. Varför är det så?
Aktörer vid sidan om det offentliga når en allt större publik, säger han vidare. Storytel, Spotify och Netflix bidrar till att vi aldrig lyssnat så mycket på litteratur som nu, vi har aldrig lyssnat så mycket på musik eller sett så mycket på film, som i dag. Biblioteket är den kulturinstitution som sticker ut.
– Biblioteken gör sin uppgift bättre, de når en mycket bredare publik än andra. Man kan säga att landets kulturpolitik havererat. Hade något annat departement lyckats så dåligt med sin uppgift hade man tillsatt en haverikommission, menar Roger Blomgren.
Allas bibliotek?
Forskarna Katarina Michnik och Catarina Eriksson har kikat närmare på folkbibliotekens användare och icke-användare. Med hjälp av statistik från SOM-institutet har de skrivit rapporten Allas bibliotek? Olika grupper använder folkbibliotek i olika stor utsträckning beroende på ålder, utbildningsgrad och boendeort. Men vilka är användarna bortom sin ålder, utbildningsgrad och boendeort?
– I vår forskning ser vi att besökaren snarare är student än pensionär, högutbildad snarare än lågutbildad och vänsterorienterad snarare än högerorienterad. Varför ser det ut så här? Varför kommer inte pensionärer till biblioteket? Har vi haft för mycket fokus på barn- och unga? Hur ska vi nå den som är politiskt högerorienterad, undrar Catarina Eriksson.
De ser även att det finns ett tydligt samband mellan internetanvändning där man söker information, och besök på biblioteket. Däremot noterar man inget samband mellan användande av sociala medier och biblioteksbesök.
– Digitaliseringen verkar heller inte öka tillgängligheten, då digitaliserar man av andra skäl, helt enkelt, fortsätter hon.
Förändring tar tid
Att arbeta med vidgat deltagande och delaktighet tar tid. Det vittnar bland andra Maria Jacobsson från SKL, om. Tillsammans med andra aktörer genomförde hon satsningen Mer för fler, där nya lösningar för ett långsiktigt förnyelsearbete testades.
– De som ingår i ett samverkansprojekt behöver driva åt samma mål. Man behöver också avsätta tid. Vi märkte att det försvårade att inte alla projektdeltagare satt i samma hus. Chefernas inställning till förändringen är också väldigt viktig, säger hon.
Seminariets medverkande är eniga om att man behöver veta mer om både användare och icke-användare. Vilka kommer till biblioteket och vilka gör det inte? Samtidigt verkar en tanke finnas: är det kanske en utopi att nå och attrahera alla? Fokuserar man för mycket på den som inte besöker biblioteket? Sofia Lindström, är post-doc vid Högskolan i Borås och arbetar i ett forskningsprojekt om delaktighet i offentliga kulturverksamheter med fokus på Göteborgs stads kulturförvaltning. Hon konstaterar att biblioteken många gånger gör ett väldigt bra jobb.
– Biblioteken är otroligt receptiva inför besökarens behov, där rimliga arbetsvillkor nästan är det som sätter gränserna.
Author Description
