Mobilt bibliotek kommer nära besökaren

Mobilt bibliotek kommer nära besökaren

Under ett planerat datorstopp tog personalen på biblioteken i Dalsland tillfället i akt att åka på konferens och brainstorma. De hade en gemensam vilja och vision – att komma ut från biblioteket och närmare sina besökare. Med hjälp av Stärkta bibliotekspengar har de nu lyckats med den första etappen av målet. De har köpt en gammal husbil och byggt om till ett biblioteksrum.

– Hej på er, vet ni var ni är? Vi är i en buss, men vi ska inte åka iväg någonstans. Bussen är också ett bibliotek och det betyder bokrum. Det ser man här, på alla böckerna. Jag har tagit med mig en del av biblioteket hit, säger barnbibliotekarien Ulrika Dalbert när hon träffar tre – till femåringarna från Igelkottens och Ekorrens avdelningar på Björkåsens förskola i Bengtsfors.

En buss kommer lastad

Det är en ruggig och råkall dag i oktober när den färgglada läsbussen Läster är på turné till förskolan, ett par kilometer från centrum. Annika Wahlström, projektledare för Stärkta bibliotek i Dalsland har satt på det lilla värmeelementet i bussen, medan Ulrika Dalbert tar fram böckerna och frontar med de hon har valt ut för just det här besöket och ställer i ordning för besökarna som snart ska kliva in i det mobila biblioteket. Sittkuddar och filtar plockas fram. Lamporna tänds. Det är mysigt och ombonat.

– Det är spännande att åka runt till olika platser. Dels att möta besökarna, men också för att vi inte på förhand vet hur vi ska parkera eller om det går att vända, eller inte. Och så vill vi gärna ha tillgång till laddsladd nu när det har blivit kallt, berättar Annika Wahlström.

Den här dagen kommer fyra avdelningar att besöka bussen, som mest sexton barn och sex vuxna vid samma tillfälle. Det blir trångt, men fungerar förvånansvärt bra ändå, tycker Ulrika Dalbert.

– Vi har satt en gräns på femton barn, men det gick fint i dag. De lyssnade koncentrerat och var med. Nu har vi haft en intensiv tvåveckorsperiod där vi har varit ute på flera besök. När man har flera grupper samma dag, kan jag komma på mig själv med att undra: Har jag sagt det här förut? Det är ganska stor anspänning för mig också, jag kommer att vara trött på fredag, säger hon.

Saknad bokbuss

Dalsland är ett till ytan ganska stort landskap i västra Sverige. I norr gränsar landskapet till Värmland, i nordväst till Norge. I väst går gränsen mot Bohuslän och söderut hittar man Västergötland. Här bor 50 000 invånare och landskapet består av fem kommuner. I Dalsland finns fem huvudbibliotek och det är bara centralorten Bengtsfors som har filialer – ett i Bäckefors och ett i Dals Långed, som är något så ovanligt som ett folk- och universitetsbibliotek. I Steneby finns HDK, högskolan för design och konsthantverk, som är en del av Göteborgs universitet. Landskapet har stor geografisk spridning med stor lands- och glesbygd. Här fanns en bokbuss tidigare, men när den gamla gick sönder 2005 köptes ingen ny in. Möjligheten att kunna ta sig till invånarna betyder mycket.

– När vi kommer ut med läsbussen till orter som Gustavsfors och Torrskog, så pratar de fortfarande om bokbussen. I den här typen av kommuner spelar den en stor roll. Flera av kommunens förskolor har också långt till biblioteket. Jag förbereder bokpåsar, som personalen lånar med sig och en del föräldrar tar säkert med sig barnen till biblioteket, men vi vet ju inte om alla får den möjligheten, säger Ulrika Dalbert.

Nöden är uppfinningarnas moder

Biblioteken i Dalsland sökte pengar från Kulturrådets satsning Stärkta bibliotek. Man äskade två miljoner kronor och beviljades 1,5. Först tänkte man leasa en buss, men det fanns inga bussar att leasa. Vad skulle de göra då? De hade inga pengar att köpa en bokbuss för och visste inte riktigt hur de skulle lösa situationen.

– Då är det tur att man bor i det kreativa Dalsland och tänker: Vi får göra en egen, säger Ulrika Dalbert glatt.

De gick in på köp- och säljsajten Blocket och hittade till slut en husbil i Vimmerby av 1989 års modell.

– Den var lite risig, men i god form för sin ålder. Eftersom vi ville utnyttja ytan till max, rev vi ut allt … golv, väggar, tak … för att bygga om den så att den blev som vi ville, berättar Annika Wahlström.

Bibliotekens förhoppning var att bussen skulle vara inbjudande och välkomnande. Det har man lyckats med. Den gamla inredningen är helt borta. Väggarna har målats vita och golvet är ljust och fräscht. På väggarna har man satt upp tavellister där personalen sätter upp böcker. Under taket finns skåp där bland annat tygdockan kameleonten Läster bor, han som har fått ge namn åt bussen.

Längst bak finns sittplatser på två våningsplan, det översta påminner om ett loft med madrass och en massa kuddar, där det kan vara mysigt att ligga och bläddra i en bok. Vid behov kan man ta fram fällstolar och sittkuddar, som dolts i smarta förvaringsutrymmen under sittbänkarna. Längs kortväggen precis vid ingången finns en filmduk, där Ulrika Dalbert visar bilder på sagan om kameleonten Läster, en berättelse som inleder besöket utanför förskolan. Möjligheterna att kunna visa film och projektioner är en del av finesserna med bussen, tycker hon.

– Förskollärare är jätteduktiga på att läsa för barnen, vi vill ju kunna presentera något mer och filmduken ger oss den möjligheten.

Mobilt bibliotek med möjligheter

Läsbussen invigdes i maj och har kuskat runt och dykt upp där folk redan har funnits, på festivaler och andra evenemang under våren och sommaren. Tanken är att bussen även ska fungera som lokal för bok- och studiecirklar, IT-kafé och annat som kan ha betydelse för invånarna i Dalsland. Med bussen har de också möjlighet att nå nya målgrupper.

– I somras besökte vi till exempel Skogens veteraner, det är en festival med gamla skogsmaskiner. Det var en helt ny målgrupp för oss, men vi hade tagit med oss böcker om motorkultur och fordon som var mycket uppskattade, berättar Annika Wahlström.

Att hitta relevanta böcker och tidskrifter är en del av det viktiga förarbetet. Under sommarens turné anpassades bussens innehåll utifrån tillfälle. Har de varit på ett mer allmänt evenemang har de frontat med böcker om sådant många gillar att göra under sommaren – grilla, laga mat, renovera och påta i trädgården. Då har man också försökt att erbjuda läsande för alla i en familj.

– Vi har kunnat locka in hela familjer, en och en har de kommit in i läsbussen och hittat olika saker som intresserat dem. Härnäst skulle jag vilja installera en skrivare också, så vi kan bli ännu mer angelägna, fortsätter Annika Wahlström.

Stad och land

Läsbussen är alltså ett resultat av att landskapet är så geografiskt spritt och att det är svårt att ta sig runt utan bil. Och även om man har tillgång till bil, så gör de långa avstånden att det tar långt tid att resa. Med läsbussen hoppas de att avståndet ska både bli och upplevas som mindre.

– Det är viktigt att alla servicefunktioner finns på landsbygden, sedan kan det hända att utbudet är mindre, men det ska finnas. Det är viktigt för våra ungdomar att få se att även deras perspektiv blir berättade och inte i form av Ronny och Ragge eller Ut i bögdakarikatyrer, säger Annika Wahlström och syftar på tv-serierna.

Att bo och verka på landsbygden kan ha sina utmaningar, men även många fördelar. En av dessa är de starka nätverken, som är helt avgörande för en plats som Dalsland, menar Annika Wahlström. Och biblioteken har väl upparbetade sådana. När de behövde en parkering i Bäckefors ringde hon en bekant, som i sin tur ringde en annan, som ringde en tredje och till slut hade frågan lösts och de hade en parkeringsplats.

De är fortfarande i ett slags uppstartsläge och andra året i projektet ska de använda till att etablera läsbussen och så har de anställt en IKT-pedagog som ska stärka personalens och besökarens digitala kompetens. Annika Wahlström och Ulrika Dalbert brinner för landsorten och dess invånare, och även om de är medvetna om att läsbussen är en punktinsats, drömmer de om att den kan bli en permanent del av verksamheten.

– Vi hade kunnat vara ute varenda dag, det är en stor efterfrågan och det finns så mycket vi skulle kunna göra. Vi erbjuder ganska mycket för ganska lite pengar. Vi gör det som är möjligt och det är ganska mycket, säger Ulrika Dalbert. Hon får medhåll av kollegan Annika Wahlström.

– Det är fint att man även i landsbygden kan få ta del av något som inte är absolut nödvändigt, som en rolig och färgglad buss. Det är ju det som är kultur, något mer än livets nödtorft. Allt ska vara så nyttigt, biblioteken ska vara nyttiga, läsning ska vara nyttigt, men livet ska vara fest också.

Author Description

Anneli Abrahamsson

journalist, anneli.abrahamsson@vgregion.se 072 253 97 23

Västra Götalandsregionen Förvaltningen för kulturutvecklng

Postadress

Regionens hus
405 44 Göteborg

Besöksadress

Bergslagsgatan 2
411 04 Göteborg

Telefon

031-333 51 00 (växel)
010-441 42 00 (växel)

E-post

redaktionen@noll27.se
Tillgänglighet