Svårt att uppfylla krav för bibliotek i glesbygd

På uppdrag av Statens kulturråd och som en del av satsningen Stärkta bibliotek har Joacim Hansson, professor i biblioteks- och informationsvetenskap vid Linnéuniversitetet, genomfört en studie av de svenska folkbibliotekens förutsättningar i glesbygden. Studien pekar bland annat på ett behov av ökat långsiktigt statligt stöd.

Mitt i den aktuella politiska debatten om en växande klyfta mellan stad och landsbygd, kommer rapporten Folkbibliotek i glesbygd. Problembilden i den allmänna diskussionen har inte bara med biblioteken att göra, men Joacim Hansson vill i sin studie belysa ett perspektiv där de som jobbar på bibliotek i glesbygden berättar om bibliotekets villkor och om sin vardag. Ett underifrånperspektiv han menar vi sällan möter i den allmänna stad- och landdiskussionen.

– Mina slutsatser är i sammanhanget inte några direkta nyheter, men studien ger en ganska omfattande vittnesbörd av konsekvenser av nedläggningar av offentlig verksamhet på landsbygden, och av en allt djupare klyfta.

Ojämn kamp

Utgångspunkten för rapporten var att analysera förutsättningar och kartlägga villkoren för hur glesbygdskommunernas bibliotek uppfyller bibliotekslagens krav. Joacim Hansson menar att det blir ett problem för glesbygdsbiblioteken att bibliotekslagen varken anger hur, eller i vilken omfattning, verksamheten ska ske. Vilket i sin tur kan resultera i att det uppstår en konflikt mellan det kommunala självstyret och bibliotekens förmåga att leva upp till bibliotekslagen.

– Biblioteken i de mindre kommunerna hamnar ofta i kläm för att det finns andra förvaltningar med andra typer av anspråk som prioriteras, säger han och menar att biblioteken i dessa kommuner behöver en annan typ av synlighet. Det kan vara genom bibliotekets placering i den kommunala organisationen, det kan vara genom lokal samverkan eller det kan vara genom värdet av statliga projektmedel.

– Om det plötsligt dimper ner ett antal 100 000 kronor till folkbiblioteket på den lilla orten så märks det, säger Joacim Hansson.

Stimulans

Joacim Hansson är noga med att påpeka att rapporten inte på något sätt ska utvärdera effekten av Kulturrådets satsning Stärkta bibliotek, men att han i studien kan konstatera att projektpengar spelar en oerhört stor roll för bibliotek i glesbygd. Han ser värdet av att staten går in och ger pengar till den verksamhet biblioteket själv har bestämt.

– Och det är ju det fina i kråksången med den här modellen att den visar hur man skulle kunna utforma ett långsiktigt statligt stöd till biblioteken på ett sätt som tillåter biblioteken att bevara sin lokala särart.

För de mindre kommunerna tror Joacim Hansson att det kommer att bli nödvändigt med en sådan modell, oavsett var man står i förhållande till det kommunala självstyret, oavsett vad man tycker om projekt. Och i rapporten framgår att för mindre bibliotek är det ofta projektformen som möjliggör och utvecklar verksamheten och skapar långsiktighet.

– Det handlar om att stimulera, inte om att styra, säger Joacim Hansson.

Gemensamt för glesbygdsbiblioteken i studien är att arbetet beskrivs som utpräglat socialt och i hög grad bygger på upparbetad närhet mellan bibliotekarie och användare av biblioteket. Detta, tror Joacim Hansson, kan vara en anledning till en generell oro över mer statlig styrning.

– Man är rädd att lokalanpassningen ska minska, samtidigt som man ser att det är svårt att klara de krav som ställs utan tydligare samordning, som till exempel den nationella digitala satsningen.

Lokal förankring

Den kanske mest slående slutsatsen i rapporten handlar om glesbygdsbiblioteken sociala situation. I takt med att det offentliga samhället dragit sig tillbaka från samhällena, har biblioteken tvingats till nya arbetsuppgifter som tar både energi och resurser från den verksamhet de enligt bibliotekslagen ska ägna sig åt.

– En vanlig beskrivning i intervjumaterialet är att ”vi är samhällets sista utpost”. Det är det mest allvarliga för det bestämmer möjligheten och förutsättningen för de som arbetar på biblioteket, säger Joacim Hansson.

Med tanke på bibliotekets lokala samhällsroll i mindre kommuner, kan det vara en vinst att det på många av biblioteken arbetar en stark kår av biblioteksassistenter med tydlig lokal förankring. Samtidigt berättar glesbygdsbiblioteken i studien om svårigheten att hitta personal med biblioteks- och informationsvetenskaplig kompetens. Ett problem som Joacim Hansson delvis tillskriver bibliotekslagen som saknar indikation på vem som ska göra jobbet. Han menar att det inte handlar om att det är svårt att få personal, utan om att hitta de med rätt kompetens.

– Det kan finnas skäl att inte bara ha biblioteks- och informationsvetenskapligt utbildade bibliotekarier. Men det finns definitivt skäl att ha dem, för det finns en legitimitet och en auktoritetsfråga som hänger samman med vem som leder biblioteket.

Pragmatisk hållning

Bibliotekslagen säger att det svenska bibliotekssystemet ska ses som ett. Men Joacim Hansson menar att vi har ett splittrat biblioteksväsen i Sverige, och att ju längre bort från den centrala sektorn biblioteket befinner sig, desto tydligare blir klyftan i relationen mellan statligt och kommunalt.

– Det är en besvärlig klyfta när det gäller att binda ihop bibliotekssektorns olika delar och skapa det lagen säger ska vara ett bibliotekssystem. Vilket i sin tur ger stöd för att det inte längre är rimligt att till varje pris hävda det kommunala självstyret i förhållande till bibliotekens verksamhet. För ju hårdare det upprätthålls, desto svårare blir det för biblioteken att genomföra en fullvärdig verksamhet och att uppfylla bibliotekslagen.

Villkoren ser förstås olika ut på glesbygdsbiblioteken, men Joacim Hansson kan ändå se ett avslappnat och mer realistiskt förhållningssätt till den centrala diskussionen om bibliotekets roll i samhället som trummas ut genom centrala biblioteksinstanser.

– Jag tänker framförallt på hur man förhåller sig till den digitala utvecklingen där man tänker praktiskt och tänker att det är väl bra, men just nu har vi inte resurser, och så länge e-boksfrågan inte är löst lägger vi ingen energi på det. Ett perspektiv som sällan framkommer i den nationella diskussionen, men ett avslappnat förhållningssätt jag tycker är både klokt och skönt att se.

FAKTA

I sin studie har Joacim Hansson intervjuat ett femtiotal bibliotekarier och biblioteksassistenter i drygt 30 kommuner i främst norra delen av Sverige, och fokus har varit på folkbiblioteksrelevanta teman i bibliotekslagen.

Kulturrådet genomför på regeringens uppdrag en satsning 2018–2020 för att stärka folkbiblioteken i Sverige. 225 miljoner om året ska fördelas till Sveriges kommuner och syftet är att öka utbudet och tillgängligheten till biblioteksverksamhet.

FOTO: Lotta H Löthgren