Genom att under tre månader invertera lokalsamhället har biblioteket i småländska Aneby utvecklat sin verksamhet och gjort den mer synlig för befolkningen på landsbygden.
När kommunen återigen varslade om besparingar i budgeten, bestämde sig biblioteket för att hitta nya utvecklings- och verksamhetsvägar. Sanna Godenäs, tf bibliotekschef i Aneby och projektledare för projektet Biblioteket som nav i lokalsamhället, hade länge velat jobba med UX som arbetsmetod. Nu var tillfället det rätta att kartlägga och hitta bättre samverkan med lokalsamhället.
– I stället för kostsamma enkäter är UX en effektiv metod för att ta reda på vad användarna vill ha av oss. Det är ju bara att fråga. Det är inte svårare än så, säger Sanna Godenäs.
Glesbygd
Fyra mil från Jönköping, mitt emellan Tranås och Eksjö på småländska höglandet, ligger Aneby. Centralorten Aneby är en stad, men kallas i folkmun för byn, och till skillnad från många andra småorter har Aneby stor inflyttning av barnfamiljer, nyanlända och arbetspendlare. De flesta flyttar till centralorten, men en del väljer att bosätta sig på landsbygden eller i någon av kommunens sju mindre byar. Gemensamt för landsbygdsbefolkningen är att många föredrar att åka till en av de större orterna för att uträtta ärenden eller för att besöka ett bibliotek.
– Vi började fundera på hur vi skulle få dem hit till Aneby istället, och vi ville börja med en kartläggning av hur kommunen ser ut, säger Sanna Godenäs och menar att samverkan är ett sätt att komma framåt när pengarna tryter.
– Vi ville försöka fånga vad lokalbefolkningen kan och vill, och utifrån det sedan utveckla bibliotekets verksamhet.
Intervjuer
Med utgångspunkt i antagna styrdokument, och efter att ha kartlagt och inverterat kommunens föreningar, serviceboenden, skolor, kyrkor och idrottsanläggningar, mejlade Sanna Godenäs till utvalda kontaktpersoner och frågade om hon fick komma och prata om deras åsikter om Aneby och om biblioteket. Av drygt hundra skickade mejl fick hon tre svar.
– En återvändsgränd, konstaterar hon och berättar att nästa steg blev att möta användarna ansikte mot ansikte.
Hon beväpnade sig med block och penna och gav sig helt enkelt ut till kommunens större arbetsgivare, företag och kommunala verksamheter, och hon gick ut i staden och pratade med folk hon stötte på.
– Alla tyckte det var kul att någon från kommunen ville höra deras åsikter och svarade villigt på mina öppna frågor, och jag fick hundra procent svar, säger hon.
Nästa steg blev att ta bilen och åka runt på landsbygden där hon både stannade vid centrala mötesplatser och promenerade omkring och gjorde spontana intervjuer.
– Mötena på landsbygden gav faktiskt en aha-upplevelse när jag insåg att alla dessa aktiva personer som bor utanför centralorten mer än gärna ser vår verksamhet där, att vi kan samarbeta med dem och samarrangera med föreningar på landsbygden.
Litteratur
Sanna Godenäs förstod ganska snabbt betydelsen av lokala bokställ på naturliga samlingsplatser som till exempel kyrkor, ridskolor och bygdegårdar. Ett antal titlar som byts ut med jämna mellanrum och där lånen inte behöver registreras.
– Jag tror jättemycket på depositionsverksamheten. Det är enkelt och vi når otroligt många människor samtidigt som vi får en naturlig kontakt med föreningar och kan spinna vidare med annan verksamhet.
Något som förvånade henne var att det är få på landsbygden som känner till vad biblioteket har att erbjuda utöver utlån av litteratur, och att bibliotekets digitala kanaler är okända för de flesta.
– Det förvånade mig faktiskt att ingen på landsbygden, som har flera mil till biblioteket, vet detta. Insikten om att bibliotekets marknadsföring inte når ut är tydlig, och det är något av det första vi tar tag i genom personliga brev och med affischering på landsbygdens samlingsplatser.
Ett annat direkt resultat av intervjuerna är insikten om hur pressade många förskolepedagoger är. Till och med så pressade att en del aldrig besöker biblioteket. Denna insikt resulterade i ett erbjudande om ett paket till förskolor, barn och föräldrar, ett förskolepaket som redan fått stor effekt.
– För att få hit dem måste vi samverka och i paketet ingår färdiga kapprumsbibliotek och färdiga bokpåsar som till exempel en förälder bara kan hämta på väg hem från jobbet. Vi erbjuder också sagostunder ute på förskolorna. Det är ju lättare att transportera en sagoberättare från biblioteket till förskolan, än att ta 25 ungar hit, ler Sanna Godenäs.
Tidslinje
Parallellt med intervjuerna gjordes observationer i biblioteksrummet i Aneby, det sattes upp en önskevägg och det fördes statistik över vilken slags frågor besökarna hade. En sammanställning av detta, och av de 45 intervjuer Sanna Godenäs gjort, visar en mängd utvecklingsområde i allt från enkla saker som vattenmuggar på toaletten och tydligare skyltning i biblioteksrummet, till önskemål om en bokbuss.
Av alla svar gjordes en tidslinje som nu sitter på väggen i ett av bibliotekets personalutrymme, fyra enkla pappersark fyllda med post-it-lappar och anteckningar om åtgärder. Tidslinjen sträcker sig från nu och tre år framåt, och vid varje post-it-lapp står vad som krävs för resurser i form av personal, budget och tid för att förverkliga.
– Varje lapp innehåller faktiska förslag på åtgärder och vi kan enkelt kryssa över något när det är gjort. En skön känsla, skrattar Sanna Godenäs.
FAKTA
UX är en förkortning av User Experience och är en metod för att undersöka användarupplevelser.
Med stöd av Region Jönköpings län och Regionbiblioteket, pågick projektet Biblioteket som nav i lokalsamhället under tiden april – juni 2019.
Author Description
