Bibliotek och synen på äldre

Bibliotek och synen på äldre

Frågan om bibliotekens framtida planer för den allt större andelen äldre i befolkningen är både aktuell och angelägen. Det pågår en andrefiering, det vill säga det finns kvar uppfattningar om att äldre är annorlunda. Gerontologiprofessor Lars Andersson, Linköpings universitet, skrev 2008 i boken Ålderism att felaktiga förminskande stereotypa föreställningar om äldre är ett stort värderingsproblem i samhället. Professor Bodil Jönsson kallar ökad ålder för årsringar och beskriver inte bara vad som försämras utan också vad som förbättras och vad som genom lärande och ökad forskning kan stärkas och utvecklas. Jönsson efterfrågar en äldrepedagogik som studerar positiva förändringar i en åldrande hjärna och hur äldre människor lär sig och utvecklar sin visdom. Likaså har hon efterlyst hur teknologi och design kan bli bättre äldreanpassad.

Det är viktigt att reflektera över vad som menas med äldre och hur vi ser på äldre och åldrandet som flyttats fram tio år. I mitt arbete som examinator av äldreomsorgens chefers uppgifter i ledarskap och etik, har vikten av kunskap i frågor som rör bemötande av äldre individer blivit tydligt. Likaså vikten av att personal har en etisk värdegrund för att kunna förstå och hantera målgrupper som äldre. I det sammanhanget ser jag fördelar med att bibliotekarier ofta har högre allmänbildning och en del dessutom specialistkunskap jämfört med omsorgernas baspersonal. Samtidigt krävs det omfattande specialkompetens, erfarenheter och även intresse för äldre i olika åldersfaser.

Gruppen äldre är både stor och differentierad och kan därför inte diskuteras som en anonym massa. En hel del som uppnått pensionsåldern är aktiva yrkesarbetar eller gör betydande ideella insatser via olika seniortjänster. Av undersökningen Ungdomlingar, 2010, framgår det att gruppen aktiva äldre med erfarenhet, energi och förmåga till kvalificerat arbete är 25 procent i åldern 65–89 år. En del gör redan nytta som sagoläsare eller läxhjälpare eller via olika föreningar.

Andra äldre har olika svårigheter som olika funktionsvariationer, demens eller andra sjukdomar. För dem finns det speciella medier och även en del specialtjänster som boken kommer eller patientbibliotek på sjukhus. Multisjuka äldre-äldre är en ytterligare grupp som kräver ytterligare specialkunskap och kompetens hos bibliotekspersonal och ett annat specialiserat utbud av media och tjänster.

Anmärkningsvärt är att förslag till nationell biblioteksstrategi inte har med den allt större gruppen äldre. Var femte medborgare, 20 procent, det vill säga 2,3 miljoner människor, är över 65 år jämfört med 1950 då de var 10,2 procent enligt Bodil Jönsson. Det behövs en ingående analys av denna stora heterogena målgrupp och dess behov och möjligheter för att kunna utarbeta planer på såväl nationell, regional som lokal nivå inför framtiden. Bibliotek som öppna demokratiska rum fyllda med olika medier och aktiviteter kan i ökad omfattning bidra till att minska såväl ensamhet som ohälsa och brist på mening för målgruppen.

I Dagens samhälle, 9/10 2019, beskriver lektor Anna Swall och docent Lena Marnstål Hammar konsekvenser av neddragningar för att den allt större gruppen äldre kostar pengar och ses som en belastning. Cyniska exempel nämns som att förtroendevalda uttryckt att äldre kan ta på sig filtar när värmen sänks i kommunens fastigheter. Svenska Dag- bladet, 24/1 2020, har en artikel där tre nationalekonomiska forskares problematiserar att välfärden, det vill säga den allt ökande kostnaden för äldre, behöver dimensioneras efter intäkterna.

I sammanhanget funderar jag på vad som händer på biblioteken nu vid pågående neddragningar. Enligt BBL nr 01 2020 har tre av tio bibliotek fått minskad budget 2020. Vilka målgrupper prioriteras? Självklart barn, men hur blir det med servicegraden till allt fler äldre? Ett sätt att minska konsekvenser av neddragningar för prioriterade målgrupper menar jag är nära samverkan med olika organisationer och föreningar. Tillsammans kan mer uträttas än om aktiviteter enbart utförs av bibliotekens personal. Dessutom stärks delaktighet, tillgänglighet och inflytandet ökar, likaså kan intresset för de resurser som finns stimuleras genom högläsning, läsecirklar med mera.

Margareta Lundberg Rodin

Senior forskare, Högskolan i Borås

 

 

 

Västra Götalandsregionen Förvaltningen för kulturutvecklng

Postadress

Regionens hus
405 44 Göteborg

Besöksadress

Bergslagsgatan 2
411 04 Göteborg

Telefon

031-333 51 00 (växel)
010-441 42 00 (växel)

E-post

redaktionen@noll27.se