Boken kommer, en osynlig trotjänare

I sextiofem år har Boken kommer funnits i Sverige och sett till att den som inte kan ta sig till biblioteket ändå kan få sina böcker. Nu trycks snart rapporten som beskriver Regionbibliotek Stockholms arbete med tjänsten i syfte att ta reda på hur den används och hur den skulle kunna utvecklas.

Rapporten Berättelsen om Boken kommer, består av två delar. Jenny Lindberg, lärare och forskare på Bibliotekshögskolan i Borås, har skrivit en av delarna på uppdrag av Regionbibliotek Stockholm, där hon redovisar resultatet av den studie hon har gjort.

– Under intervjuerna jag gjorde med personer som använder tjänsten Boken kommer, framkom det att den betyder oerhört mycket. Den är ett vitalt inslag i livet och fyller både känslomässiga och sociala behov. Det är mer än litteraturförmedling, den innehåller mänskliga värden. Att få höra om dess betydelse berörde mig verkligen, berättar hon.

– Även för personalen betyder den här tjänsten mycket, de har också utbyte av det här mötet.

En av bibliotekarierna i studien berättar lite skämtsamt att det knappast finns någon som får så många chokladkartonger vid jul, som de som arbetar med Boken kommer. Det är också en väsentlig del av bibliotekets ansvar att arbeta uppsökande och att försöka erbjuda alla någonting.

Genomlysning av tjänsten

Mellan 2015 och 2017 lät Regionbibliotek Stockholm göra en genomlysning av tjänsten Boken kommer. Då gjordes också en enkätundersökning som visade att 25 av regionens 26 kommuner erbjöd Boken kommer i någon form under 2017.

Jenny Lindbergs studie belyser Boken kommer ur professionens perspektiv, men också utifrån användarens perspektiv. Hon har samtalat med tjugo bibliotekschefer, nio bibliotekarier samt gjort djupintervjuer med sex användare i åldersspannet 69–89 år, där majoriteten varit 80 plus. Syftet har alltså varit att ta reda på vilka kvaliteter verksamheten har, men också vilka begränsningar den har och hur den skulle kunna utvecklas.

– Den här verksamheten är relativt okänd. Enligt uppgifter som min nuvarande kollega Malin Ögland tog fram 2011 nås endast tre procent av medborgarna över 80 år av tjänsten. Tjänstens räckvidd verkar också vara relativt stabil över tid, berättar Jenny Lindberg.

Det är en låg siffra och orsakerna till att inte fler nås av tjänsten beror på flera saker. Jenny Lindberg skriver i sin studie att tjänsten ofta har betraktats som en extra stödinsats för de människor som inte kan använda det fysiska biblioteket, och därmed inte som en given del av den ordinarie biblioteksverksamheten. Hon menar att det synsättet nog är en bidragande orsak till att biblioteken inte marknadsför tjänsten. Vissa bibliotek uttrycker också oro för att marknadsföra tjänsten eftersom de tror att alla då skulle vilja anlita Boken kommer, medan andra inte alls är oroliga för det.

Det finns sällan strikta kriterier eller kontroller av vem som beviljas tjänsten. Ofta avgörs frågan genom informella samtal mellan personal och användare. Jenny Lindberg ser värdet i det, men resonerar också om att det kanske vore bättre med en mer transparent process.

– Det vore juste att sätta upp ett tydligare regelverk kring Boken kommer, så att man även kunde nå ut med tjänsten på bredare front, det kunde bli mer demokratiskt på det sättet, menar hon.

Osynligheten är en risk

Jenny Lindberg säger att verksamheten är sårbar. Inte sällan vilar den på en eller ett par eldsjälar på biblioteket, vilket också bidrar till att verksamheten lätt blir personberoende och inte alltid rättvis.

Boken kommer skulle behöva bli mer synlig och tydligare i konturerna – fler skulle behöva få reda på att den finns för att också kunna nyttja resursen. Hon konstaterar också att Boken kommer är väl etablerad och mycket uppskattad bland användarna, men mindre synlig i de strategiska och politiska sammanhangen. Det bidrar också till ökad sårbarhet.

– Det finns en risk att en del använder tjänsten som ett alibi för att uppfylla kravet på tillgänglighet, men tänk vilken potential tjänsten har. Jag tror inte att alla politiker känner till verksamheten eller vet vilka möjligheter den skulle kunna innebära. Fast då måste den också få kosta, menar hon.

Samtidigt är Jenny Lindberg noga med att inte framställa arbetet med Boken kommer som att ingenting händer. För det gör det, menar hon.

– Biblioteken gör mycket och har många idéer med Boken kommer, men dessa måste förankras på strategisk nivå om den ska förändras. Hur ska man nå ut med den här tjänsten, hur ska den se ut under 20-talet, frågar Jenny Lindberg retoriskt och fortsätter:

– Det är mycket att ta ställning till. Jag tror det är dags att vitalisera Boken kommer så att den kommer att omfatta fler snarare än att prioriteras bort.

FAKTA

Boken kommer är en bibliotekstjänst för den som av någon anledning inte kan ta sig till biblioteket. Tjänsten, som etablerades i Sverige vid mitten av 1950-talet efter nordamerikansk förebild, finns i dag på de flesta större folkbiblioteken i landet.