Få äldre besöker biblioteket

Den senaste SOM-undersökningen visar att pensionärer besöker biblioteken i en relativt liten utsträckning. Hälften av de tillfrågade pensionärerna svarade att de inte besökt biblioteket en enda gång de senaste tolv månaderna.

Varje år skickar SOM-institutet ut sin enkät till 21 000 svenskar med frågor som rör allt från politik och massmedier till ämnen som livsstil, hälsa och fritidsvanor. Ungefär hälften av de tillfrågade svarar. Forskarna Catarina Eriksson och Katarina Michnik vid högskolan i Borås, sektionen för biblioteks- och informationsvetenskap, har studerat resultatet noga och skrivit kapitlet Allas bibliotek? i SOM-institutets forskningsantologi Storm och stiltje, som publicerades 2019.

– Det är frustrerande med statistik, vi kan se samband och se att det är på ett visst sätt, men kan inte förklara varför. För det krävs intervjustudier, säger Katarina Michnik.

Kollegan Catarina Eriksson håller med men säger att de ändå har sina funderingar.

– En enkel förklaring skulle kunna vara att folkbiblioteken har i uppdrag att prioritera barn och unga och att de har gjort det så bra att de inte märkt att de gamla ramlat ut i andra ändan. Det är givetvis en grov förenkling och det är något vi skulle behöva undersöka vidare, men det är intressant att barn och unga prioriteras i styrdokumenten, för vad händer då med idén om allas bibliotek?

Digitala satsningar

Katarina Michnik har precis skrivit klart en artikel där hon har tittat på vem det är som använder biblioteket digitalt, och även där kunde hon visa att äldre personer använder bibliotekens digitala tjänster i minst utsträckning.

– Det finns ett tydligt samband mellan ålder och användning av bibliotekens digitala tjänster, där yngre i större omfattning använder sig av biblioteket digitalt. Vi ser också att sannolikheten för fysiska biblioteksbesök är högre bland de som söker information på nätet än bland de som inte gör det. Ju oftare man söker, desto högre sannolikhet för att man besöker ett fysiskt bibliotek.

Konsekvenser

Det är svårt att veta om det kommer att få några konsekvenser att så få gamla människor besöker biblioteken. Det beror exempelvis på om det är stor skillnad på vad som erbjuds digitalt och analogt.

– Om man kan tillgodose sina behov någon annanstans är det gott och väl. Problemet är inte om man använder andra informationstjänster istället för bibliotek, utan att om man inte går på bibliotek är sannolikheten lägre för att man ska använda andra informationsresurser, säger Katarina Michnik.

Hon tror att många inom bibliotekssektorn känner stor frustration över att inte kunna rikta mer av sin verksamhet gentemot de äldre målgrupperna, men att budgetbegränsningar gör att man måste prioritera.

– I en tidigare studie där jag intervjuade bibliotekschefer nämner de att de prioriterar grupper som särskilt lyfts i bibliotekslagen, eftersom de på grund av resursbrist måste välja. Personer med funktionsnedsättningar är en prioriterad målgrupp, alltså placerar vissa chefer äldre i den här gruppen eftersom de vet att många kan ha funktionsnedsättningar såsom sämre syn och hörsel. Det är ett sätt att lösa att biblioteken i många fall saknar medel till verksamhet riktad mot äldre som grupp, fortsätter Katarina Michnik.

Samtidigt vill hon verkligen förtydliga att de äldre inte är helt bortglömda på biblioteken.

– Mycket av bibliotekets digitala arbetet riktar sig till en äldre målgrupp. De är inte bortglömda, men är inte en prioriterad grupp.

FAKTA

SOM-institutet, Samhälle, Opinion och Massmedier, är en opartisk undersökningsorganisation vid Göteborgs universitet med fokus på svenskars vanor, beteenden, åsikter och värderingar när det gäller samhälle, politik och medier.