Sakbibliotek är ingen ny företeelse i Sverige. Sedan några år kan vi låna verktyg och kläder på både biblioteket och på andra ställen. I Borås pågår just nu ett projekt där högskolan tillsammans med en kommunal verksamhet testar att låna ut tekniska prylar till äldre.
– Vi lånar ut produkter och olika tekniska lösningar som underlättar så att man kan klara sig hemma i vardagen. Vissa produkter förskrivs, medan andra går att köpa i handeln. Under årens lopp har många hört av sig och frågat om man kan köpa eller låna de här produkterna genom oss, men det har vi inte kunnat erbjuda tidigare. När bibliotekshögskolan hörde av sig och frågade om vi ville delta i det här projektet, tyckte vi att det lät jätteintressant, berättar Fredrik Arvevik, IKT-samordnare på aktivitetshuset Simonsland i Borås, när han visar rummet där de olika produkterna finns.
Välfärdsteknik
Projektet har initierats inom ramarna för plattformen AllAgeHub, som är en samverkansplattform mellan tolv kommuner inom Göteborgsregionen. Plattformens gemensamma mål är att främja forskning, utveckling och innovation som bidrar till tillgängliga boendemiljöer och välfärdstekniktjänster så att människor oavsett funktionsvariation och ålder kan leva självständiga och trygga liv.
I just det här projektet ingår alltså Träffpunkt Simonsland, som är en kommunal verksamhet med en rad olika aktiviteter och föreningar i huset. Målgrupperna är främst äldre och människor med funktionsnedsättningar. Högskolan i Borås representeras av forskaren Jonas Söderholm från sektionen för biblioteks- och informationsvetenskap, och hans kollega Leif Sandsjö från sektionen för arbetsliv och välfärd. Projektet drog igång i september och avslutas under våren. Den teknik man lånar ut är så kallad välfärdsteknik, teknik som ibland gränsar till hjälpmedel, med den skillnaden att välfärdsteknik alltid är digital teknik, medan hjälpmedel kan innehålla digital teknik. Bland de saker man kan låna finns exempelvis keyfinder som hjälper till att lokalisera nycklar, sensorlampa, trådlös dörrklocka och fjärrstyrda eluttag.
– Man lånar prylarna i sex veckor och ett av syftena med att låna produkter här är att man ska kunna testa och se om det är vad man behöver. Kanske kommer man tillbaka och berättar om sin upplevelse. Då försöker jag få reda på vad som fungerade bra och vad som fungerade sämre för att på så vis kunna lotsa personen rätt, förklarar Fredrik Arvevik.
Implementeringsparadoxen
Jonas Söderholm har intresserat sig för sakbibliotek sedan 2008, kollegan Leif Sandsjö arbetar med frågor som har med välfärdsteknik att göra. De båda disciplinerna förenas i projektet utifrån olika intressen och utmaningar. En av utmaningarna är implementeringsparadoxen, som forskarna från sektionen för arbete och välfärd har att förhålla sig till. Det vill säga att det finns teknik, men professionen vet inte om den gör nytta. För att få reda på det behöver folk använda tekniken men då finns flera trösklar användaren måste ta sig över. Pris är en tröskel, en annan är var man ska få tag i tekniken och hur brukaren ska veta att den får rätt produkt. Tilltron till en säljare i ett teknikvaruhus är kanske mindre än till biståndshandläggaren hos kommunen etcetera. Ett sätt att komma runt implementeringsparadoxen är att låna ut produkterna, som på ett bibliotek. När Jonas Söderholm fick frågan om han var intresserad av att delta i projektet, var svaret givet.
– Ur ett biblioteksperspektiv är det intressant och viktigt att se värdet i att låna, att låntagaren får ut något för lånandets egen skull, att det i sig är behållningen. Det handlar inte om ett substitut för att köpa något, man kanske lånar för att testa något nytt, för testandets skull, eller för att man har ett kortsiktigt behov.
Bibliotek – oavsett vad som lånas ut
Att låna saker ligger rätt i tiden där allt fler pratar om klimatkrisen. Jonas Söderholm tror ändå inte att folk kommer att sluta konsumera och börja låna istället, men man kanske lånar en hammare på sitt bibliotek och köper brädorna. Det verkar också som om man gärna laborerar med innehållet men behåller ordet biblioteket oavsett vad som utlånas. Förmodligen handlar det om att folk förstår vad ett bibliotek är och att biblioteken har ett stort förtroende bland allmänheten, tror Jonas Söderholm. Ska då biblioteken verkligen bredda sig och låna ut annat än böcker och andra publikationer? Jonas Söderholm tycker att det finns goda argument både för och emot.
– Själva ordet bibliotek antyder att rummet ska innehålla böcker. Bibliotek har visserligen länge lånat ut musik, spel, film, tidningar och annat. Men det är fortfarande publikationer – de författas, ges ut, och kan kategoriseras i genrer precis som böcker. Verktyg och kläder bryter det mönstret och de som menar att det hamnar utanför vad bibliotek traditionellt gör har ju rätt. Samtidigt har bibliotekens roll alltid varit att koppla ihop människor med relevanta resurser. För hundra år sedan hade landet stora problem med läskunnigheten, där gjorde biblioteken en stor insats. Nu står vi inför andra problem och kanske får vi ändra oss igen.
FAKTA
Det här är välfärdsteknik: Digital teknik som syftar till att bibehålla eller öka trygghet, aktivitet, delaktighet eller självständighet för en person som har eller löper förhöjd risk att få en funktionsnedsättning.
Källa: Socialstyrelsen
Author Description
