Sveriges släktforskarförbund har ungefär 170 medlemsföreningar, som i sin tur organiserar runt 80 000 släktforskare. Digitaliseringen har gjort att det har blivit mycket enklare att släktforska och allt fler kan sitta hemma vid sina egna datorer, men många bibliotek fortsätter bidra till att tillgängliggöra forskningen. Biblioteket i Karlsborg är ett av dem.
– Vi kan gå in och sätta oss i Västgötarummet där vi har våra lokala samlingar, föreslår Jonas Bengtzelius, bibliotekarie på Karlsborgs bibliotek med inriktning mot vuxna.
Det är också i Västgötarummet som den lokala släktforskarföreningen brukar hålla sina möten. Föreningen har 50 – 60 medlemmar, det är nog vad en så liten ort som Karlsborg mäktar med, tror Jonas Bengtzelius.
– Här bor många seniorer, vi har samma problem som de flesta småorter, ungdomarna flyttar härifrån. Det avspeglar sig också på hur det ser ut på biblioteket och i föreningslivet. Jag tror inte att det finns någon förening i kommunen som har en medlem under fyrtio år.
Äldre befolkning
Karlsborg har omkring 6 900 invånare. Medelåldern är 46,6 år, vilket är högre än landet i genomsnitt. Omkring 2 000 personer är över 65 år, det motsvarar 30 procent av befolkningen vilket också är högre än riksgenomsnittet, som ligger på 19,9 procent. Enligt kommunens befolkningsprognos kommer antalet 80-åringar öka stadigt de närmsta tio åren. Det är något av ett problem för släktforskarföreningen.
– Vi har arrangerat Öppet Hus på loven för att locka unga, men det håller inte i sig. Vi brottas med samma problem som idrottsrörelsen och andra föreningar. Vi saknar yngre medlemmar. Förr fanns det en orkester, en kör, en förening för handarbete. I dag har folk inte tid och många får sina behov tillgodosedda vid datorn. Släktforskning tar tid, och det saknar många i dag, säger Stig Nykkel, ordförande i släktforskarföreningen.
Han började släktforska för tio år sedan. Då var han 67 år, men hustrun hade forskat i tjugo år och han blev så småningom smittad av hennes engagemang. Att de bor i Karlsborg är tack vare släktforskningen. Hans farfar var så kallad fader okänd, även om de i alla år hade sina aningar om vem han var. Stig Nykkel och hustrun åkte från Göteborg till Karlsborg för att få reda på mer om hans farfar. De åkte runt på måfå, tittade på hus och spekulerade i om han hade bott i än det ena, än det andra huset. På ett ställe kom de i kontakt med en av grannarna.
– Vi frågade om han kände till bygdens stora son som for till Stockholm och blev borgarråd i huvudstaden. Det gjorde han och pekade på huset intill: ”Han växte upp där och huset är till salu”. Det slutade med att vi köpte huset och nu bor vi alltså i huset där min farfar bodde, berättar han.
Biblioteket bidrar
Biblioteket prenumererar på Arkiv digital och har fem licenser. Även om det i dag går att släktforska hemma utan att ruinera sig, uppskattar Stig Nykkel att biblioteket bidrar.
– Det blir en social grej att vara på biblioteket och man håller sig uppdaterad när det gäller ny litteratur. Tidskriftshyllan är också väldigt bra att ha tillgång till, tycker han.
Föreningen har så gott som fri tillgång till bibliotekets lokaler och har alla sina möten där. De arrangerar även en del föredrag, som också håller till i biblioteket. Stig Nykkel hoppas att deras närvaro stärker biblioteket.
– Vi skapar ett levande bibliotek när vi är här. Det händer att lokaltidningen kommer och tar en bild när vi arrangerar föreläsningar, så det syns att det är aktiviteter i lokalerna. Det är en synergieffekt av att vi finns.
Och som en positiv bieffekt tror han att släktforskningen kan vara en väg in för en mer skeptisk datoranvändare.
– En del äldre har inte arbetat med datorer, men här kan man få bekanta sig med både mus och webbadresser.
Author Description
