När studenterna på Konstfacks program Inredningsarkitektur & Möbeldesign tog sig an kursen Interiör och samhälle fick de en spännande och utmanande uppgift: att skapa ett bibliotek i tiden, för framtiden.
Studenterna som går tredje och sista året på kandidatprogrammet hade vernissage i januari där de ställde ut modeller och ritningar över sina framtida bibliotek.
– Kursen inleddes med att vi gjorde flera studiebesök till olika bibliotek, därefter fick studenterna definiera sin vision om ett bibliotek, berättar Tove Sjöberg, inredningsarkitekt och gästlärare på Konstfack i Stockholm.
Befintligt område
Lokalen studenterna arbetade utifrån var en byggnad i Slakthusområdet i Stockholm, som är precis vad det låter som. Området är på väg att förändras och visionen är att det ska bli ett nytt kulturområde, med både skolor och förskolor och annan kommunal service. Byggnaden förväntas snart få en ny publik användning, eventuellt som just bibliotek.
– Uppgiften var att göra en miljö som passar nu, men som också skulle kunna utvecklas till vad som kan vara framtidens bibliotek, vilka behov som finns på platsen och hur biblioteket skulle kunna spegla dessa behov, berättar studenterna Isabella Werner och Jenny Eriksson som gjorde var sitt projekt.
De båda konstaterar att biblioteket är en viktig mötesplats och att det digitala inte ersätter det fysiska mötet. De har även fått upp ögonen för biblioteksrummet, inte minst vad som utgör en säker och trygg plats.
– På ett bibliotek vi besökte hade de sänkt höjden på bokhyllorna så att det gick att se över dem. Det skapade trygghet. Även färgsättning bidrar till den känslan, säger Isabella Werner.
Vision och verklighet
Även om uppgiften varit fiktiv har arbetet levandegjorts av att de har haft en befintlig byggnad att använda vilket lett in de på aspekter som varit viktiga. Exempelvis har de fått reflektera över och hämta in uppgifter om området, vilka människor som förväntas bo eller vara på platsen, huset som är gammalt och bär en historia och hur det är tänkt att man ska ta sig till området.
– Det har varit kul och spännande, men utmanande och frustrerande. Det är mycket man inte kan påverka i sin roll som inredningsarkitekt för ett bibliotek. Det kan handla om att man inte kan använda de material man vill ha eftersom det blir för dyrt, så det blir en del kompromisser där man får ta bort sånt man ville ha från början, säger Jenny Eriksson och Isabella Werner.
I framtiden skulle de kunna tänka sig att jobba med biblioteksinredning.
– Det är en ickekommersiellt styrd plats. Det är roligare att göra ett bibliotek än en shoppinggalleria om man får säga så, tycker Isabella Werner.
ISABELLA WERNER valde att ett mer klassiskt bibliotek med fokus på böckerna (Se övre illustration.)
– I och med att vi inte vet hur den digitala utvecklingen kommer att vara om 30 år så tänkte jag organiskt med fokus på böckerna men där jag lämnade stora ytor för biblioteket att själva definiera sina behov över tid.
Läsbaren Jenny Eriksson
JENNY ERIKSSON tog fasta på områdets karaktär och att där kommer finnas många unga människor i rörelse. På bottenvåningen valde hon att göra ett kulturhus. På övervåningen skapade hon ett nischat bibliotek med självbiografier, som en del av kulturhuset, med möjlighet till filmvisning, föreläsningar samt författarsamtal.
– Det kommer att finnas många skolor i området och jag vill få in ungdomarna i biblioteket där det finns studieplatser. Jag skulle vilja att ungdomarna använde biblioteket och kanske kunna hitta sin kreativa förebild bland självbiografierna.
Author Description
