Framtidens bibliotek i Helsingborg

Framtidens bibliotek i Helsingborg

Helsingborg förändras. Staden växer och en ny samhällsstruktur skapas. I takt med stadens utveckling har nu biblioteket vuxit ur sina lokaler och ett nytt ska byggas i stadsparken. Det ska bli ett modernt hus präglat av innovation och nytänk, där förhoppningen är att parken ska ta plats i biblioteket, och att biblioteket ska märkas i parken.

Det nuvarande biblioteket ligger som ett nav i stadsparken i centrala Helsingborg och byggdes 1965. I dag är biblioteket 5 558 kvadratmeter stort. Efter renovering, om- och tillbyggnation kommer ytan att bli ytterligare 3 000 kvadratmeter. I och med att man väljer att bevara det nuvarande biblioteket är det viktigt att huset känns som en enda byggnad.

– Det är viktigt att det upplevs som ett nytt stadsbibliotek och inte bara som om vi fått en tillbyggnad. När biblioteket byggdes låg det i framkant, det var exempelvis bland de första som hade ett biblioteksfik. Vi ska värna det som håller än i dag och samtidigt bygga framtidens bibliotek, och förhoppningen är att vi ska kunna lyfta fram arkitektoniska värden i huset som gått förlorat i tidigare renoveringar, säger Catharina Isberg, biblioteks- och verksamhetschef på Helsingborgs kulturförvaltning.

Man är alldeles i början av processen och har tillsatt en projektgrupp samt en styrgrupp med de förvaltningar som ansvarar för bygget. Än så länge är det oklart vem eller vilka som kommer att rita det nya huset, men längre fram kommer någon form av arkitekttävling att hållas.

– Just nu håller vi på att ta fram lokalprogrammet, som är en specifikation över ytorna i biblioteket, ett underlag till arkitekten senare i processen, berättar Josefin Andersson, projektledare och verksamhetsutvecklare på Helsingborgs stadsbibliotek.

Att bygga framtidens bibliotek

De anställda pratar mycket om att bygga framtidens bibliotek. Där ingår givetvis bibliotekens kärnvärden och arbete med de av bibliotekslagen prioriterade målgrupperna samt äldre.

– Det är dessa fokusområden som ska ligga till grund för vårt innovationsarbete. Det görs redan i dag, men jag tror att det kommer att göras på ett annat sätt i morgon. Vi fick en fråga om hur många hyllmeter vi vill ha i det nya biblioteket och det är en fråga som är oerhört svår att svara på i dagsläget. Hur ser medie- och informationslandskapet ut 2025, 2027 när den här byggnaden väntas vara färdig och hur ser det ut om 50 år, säger Catharina Isberg.

En lösning är att bygga in så flexibla lösningar som möjligt för att kunna ändra över tid, men under processens gång måste de även se till att inte bli för låsta.

– Det blir man alltid i sådana här byggprocesser, menar Catharina Isberg.  Men vi kan till exempel avvakta med att bestämma vilken teknik vi ska ha för att få in den senaste tekniken, samtidigt som vi behöver märka ut var elen ska gå ganska tidigt.

Invånarnas bibliotek

Som en del i den framtida strategin har Catharina Isberg anställt en tjänstedesigner som också är en av bibliotekets projektledare. Layla Husain leder bland annat arbetet med att ta in synpunkter och analysera behov från personal, men framför allt invånarnas behov. Corona har bromsat arbetet men snart är det dags att dra igång igen med workshops och intervjuer för att undersöka vad helsingborgarna önskar.

– I min roll handlar det om att vara öppen och lyssna på vad folk vill ha. Det är lätt att rusa iväg, vi har så många idéer själva, men vi vill få invånarnas perspektiv eftersom det främst är deras bibliotek. Vi vill att de ska känna sig som hemma. Att de vill vara på biblioteket och känna sig bekväma, säger Layla Husain.

En av visionerna med det nya biblioteket är att det ska smälta in i parken och att taket ska ha växtlighet och bli en integrerad del av parken. De hoppas att parken ska synas inne i biblioteket, men också att bibliotekets verksamhet avspeglar sig i parken. En förhoppning är också att invånarnas berättelser ska ta sig uttryck i biblioteket och att stadens identitet speglas. Att man vill bygga ett bibliotek för allmänheten är tydligt.

– Min målbild hämtar jag från nationalbiblioteket i Aten 2017 innan det invigts men lokalerna var öppna. Det fanns ännu inga böcker i hyllorna men människorna hade flyttat in, invånarna var där. Det tyckte jag var fantastiskt att se, hur man med en gång hade öppnat för invånarna, för det var ju deras bibliotek, säger Catharina Isberg.

 

BILD: Idéskiss framtagen av Krook & Tjäder

Author Description

Anneli Abrahamsson

journalist, anneli.abrahamsson@vgregion.se 072 253 97 23

Västra Götalandsregionen Förvaltningen för kulturutvecklng

Postadress

Regionens hus
405 44 Göteborg

Besöksadress

Bergslagsgatan 2
411 04 Göteborg

Telefon

031-333 51 00 (växel)
010-441 42 00 (växel)

E-post

redaktionen@noll27.se