På Masterprogrammet i litterär gestaltning vid Göteborgs universitet ligger fokus inte bara på skrivande utan också på läsande och lyssnande. Under sina två år arbetar studenterna med att utveckla sitt eget skrivande genom att skriva själva och få textkritik, men ägnar också mycket tid åt att läsa andras texter under arbete.
– Min förhoppning är att studenterna lär sig någonting om skrivandets långsamhet. Det är viktigt att lära sig att bli färdig, men minst lika viktigt är det att lära sig att vara i process så länge texten kräver det. Att skriva klart en text kan ta lång tid och det i sig är ansträngande, men tålamod är viktigt för att texter ska bli bra. Vi lever i en resultatinriktad tid, men skönlitterärt skapande handlar om att skriva och tänka, inte bara om att ge ut böcker, säger Jenny Tunedal, programansvarig för Masterprogrammet i litterär gestaltning vid HDK Valand, Göteborgs universitet och själv poet.
Vartannat år antas tolv studenter till det tvååriga programmet. Alla studenter är redan skrivande personer som skulle skriva oavsett om de kommit in på programmet eller inte. Under utbildningen får de inga skrivuppgifter, istället ägnar de sig åt det egna skrivandet. Vissa är utgivna vissa inte, många ger ut sina första böcker under eller strax efter utbildningen.
– Masterprogrammet är en utbildning som växlar mellan intensiva perioder där vi möts och läser varandras texter, för att sedan skiljas åt och ägna oss åt enskilt läsande och skrivande under några veckor. Det är lite som med litteraturen, tänker jag, både det ensamma och det kollektiva behövs, tror Jenny.
Läsande som lärande
Under hela utbildningen läggs stort fokus vid just läsande. Förutom att läsa de texter som studiekamraterna skriver, får studenterna läsa och diskutera annan litteratur med syfte att ge en bredare referensram. Inför perioderna där de möts för textsamtal förbereder sig samtliga och läser alla texter noggrant. Det är viktigt att försöka ge konstruktiv feedback och vara hjälpsam så att den som skrivit texten får med sig något att arbeta vidare med. Jenny tror egentligen inte att man kan lära sig att skriva på en författarutbildning, men att man kan lära sig att läsa.
– Kan man lära sig att läsa andras texter i process så kan man lära sig att även läsa sina egna texter under arbete, och då kan man också komma längre med sitt skrivande. Jag kan inte lära studenterna hur de ska skriva sina texter, det måste de ta reda på själva. Däremot kan jag och studiekamraterna berätta vad vi ser i texten vi har framför oss. Och det behöver inte alltid vara samtalet om den egna texten som betyder mest. Istället kan det vara något som sägs om någon annans text som visar sig vara avgörande, så lyssnandet är också viktigt.
Olika ingångar
Studenterna skriver fram en stor del av kurslitteraturen, vilket gör att de spelar en stor roll på utbildningen. Det är stor spridning bland dem. De kommer med olika kanon, olika poetiker, olika beläsenhet och är olika vana att vara i litteratursamtal.
– Det är en stor fördel skulle jag säga. Vi försöker uppmuntra studenterna att vara specifika när de berättar om sin läsupplevelse, sätta den text de läser i relation till sitt eget skrivande och de frågor som upptar dem där. Det vi gör handlar inte främst om att lära ut ett specifikt sätt att läsa, utan om att uppmuntra skrivande personer att ta med sig sin egen kunskap om skrivande och liv in i läsningen och använda sig av den, och träna på att formulera den i relation till en text under arbete. Vissa menar att det inte går att skilja form från innehåll, säger Jenny, men att läsa och analysera formen är något utbildningen tagit fasta på och är minst lika viktigt i undervisningen som att analysera och förstå textens innehåll.
– Som författare kan man behöva hjälp med att bli medveten om vilka stilistiska val man gör och vad de får för konsekvenser för läsaren. Det är förstås inte självklart att man har koll på sin tematik, men man har kanske ändå större koll på vad man skriver om än hur man gör det. Och frågan på vilket sätt man skriver det man skriver är central i vår utbildning, liksom i skönlitteraturen överhuvudtaget, och den rymmer otroligt mycket. Hur en text ska eller kan skrivas är den stora frågan.
FAKTA
Det finns två utbildningar inom litterär gestaltning på HDK Valand:
Masterprogrammet, författarutbildning som omfattar 120 högskolepoäng.
Kandidatprogrammet som omfattar 180 högskolepoäng och är en bredare utbildning än Masterprogrammet. Här är litteraturen också i fokus men handlar om annat än om den som skriver. Här är utbildar man de som skapar förutsättningar för litteratur, som kan skriva om litteratur eller skapa rum för litteratur som till exempel litteraturfestivaler och förlag.
Author Description
