Från ljudbok till ljudupplevelse

Från ljudbok till ljudupplevelse

Ljudboksföretaget Storytel är branschens största aktör sett till antalet abonnenter. De startade för femton år sedan och finns numera i flera länder runt om i världen. I vintras sprängde de vallen med över 1,1 miljon abonnenter. Under åren har företaget gått från att erbjuda inlästa böcker till att utveckla ljudgenren med bland annat en satsning på egna ljudserier – Storytel Originals.

– Satsningen med ljudserie har överträffat våra förväntningar. När vi började med Storytel Original för fyra år sen var det helt nytt för ljudboksläsarna. Det traditionella sättet har varit att en bok getts ut inbunden och lästes in senare. Sedan började Storytel och marknaden växa och vi fick signaler från våra lyssnare att det fanns en större efterfrågan på böcker som inte fanns. Då hade vi en unik situation – vad ska en ljudbok vara om det inte först är en inbunden bok, säger Annika Seward Jensen, publicistisk chef på Storytel Original Sverige.

Inspirerades av tv-serier

Många av oss älskar att njuta och vila i en spännande, gripande berättelse. Det som funkar bäst är ofta en spännande handling med starka karaktärer, ett riktigt drama som egentligen bygger på en klassisk dramaturgi från antiken, så det är ingen ny kunskap. Krimberättelserna är uppbyggda på samma sätt, men det fanns inte tillräckligt många sådana utgivna, efterfrågan var större än tillgången. Frågan Storytel ställde sig var på vilket sätt manus skulle skrivas för att vara optimalt att lyssna på, berättar Annika.

– Det var på den tiden där TV-streaming började gå jättebra, så det var en inspiration för oss och vi började samarbeta med spännande författare som jobbat med tv, och tillsammans lärde vi oss hur man ska skriva. Under dessa fyra år har vi lämnat det här med att det måsta vara en serie i en viss längd och mängd, och vi släpper numera också alla avsnitt i en sammanhängande serie, så det har utvecklats fort.

Tillvägagångssättet när man skapade sina serier var att en redaktion arbetade tätt ihop med författarna, ett sätt man fortfarande tillämpar.

– En rolig sak som vi såg var att prestige och genreuppdelning inte alls var lika sträng och viktig för lyssnarna som den traditionellt är i den tryckta delen av bokvärlden. Vi ser till exempel att vår science fictionserie Svart stjärna gått allra bäst, och Grottbjörnens folk som slutat ges ut i tryckt form, går hur bra som helst som ljudbok, berättar Annika.

Närmare konsumenten

Annika Seward Jensen har jobbat som förläggare i 25 år. I och med internet har hennes arbete förändrats enormt, tycker hon. Tidigare skulle hon sälja in en bok till förlagets egen säljavdelning, som i sin tur hade i uppdrag att göra samma sak för en central inköpsgrupp hos bokhandlarna, som skulle föra boken vidare till olika bokhandlare, vidare ut i butik och en säljare som i sin tur mötte en köpare som skulle ge bort en bok i present. En väldigt lång väg till läsaren, med andra ord. Nu för tiden får hon tidiga indikationer på vilket innehåll som går bäst.

– Förr fick vi försäljningssiffror en gång om året och arbetade mer med magkänslan. Som förläggare försöker man förstå vad folk kommer att gilla och vad de kommer att vilja lyssna på. Tack vare exempelvis e- och ljudboksstatistik kan vi nu se ganska tidigt vad läsarna själva gillar och är intresserade av. Min roll som förläggare har fundamentalt förändrats.

Snabb utveckling

I dag erbjuder Storytel all slags innehåll – fiction, non-fiction och barnproduktioner, inläsningar som gränsar till teater. Och de ger ut pocketböcker som först varit avsett för ljud.

– Format och genrer håller på att lösas upp, det är berättelsen och upplevelsen som är i fokus En dokumentär kan vara en ljudbok, men om Sveriges radio släpper en dokumentär som podd, vad är skillnaden då? Jag vet inte. Det kan ju vara att det är lite andra förutsättningar till exempel hur långa avsnitt man vill ha. Det kanske finns förväntningar att det ska komma nya avsnitt en gång i veckan. Den förväntan finns inte i ljudbokslyssnandet. En annan skillnad mellan oss och Sveriges radios P1 eller P3 dokumentär är att vi inte behöver passa in i en tablå.

Annika Seward Jensen säger att det tidigare fanns en farhåga bland vissa att ljudboken skulle utarma skrivandet, att den skulle leda till att det komplexa språket försvann. En del var oroliga för att lyriken skulle försvinna. Hon säger att vi har övat på att läsa sedan 1400-talet och att vi är duktiga på det. Att det även i framtiden kommer att finnas folk som vill ha komplexa läsutmaningar och att dessa texter kommer att finnas parallellt med all annan media och utbud. Ljudgenren kommer också att genomgå förändringar, tror hon.

– Kreativa författare kommer att vilja utforska formatet. Tänk på tv-dramat som har blivit bättre komplext med åren, om du till exempel jämför Dallas och Twin Peaks. Allting utvecklas och det kommer ljudgenren också att göra i takt med att vi bli bättre och mer krävande som lyssnare.

Author Description

Anneli Abrahamsson

journalist, anneli.abrahamsson@vgregion.se 072 253 97 23

Västra Götalandsregionen Förvaltningen för kulturutvecklng

Postadress

Regionens hus
405 44 Göteborg

Besöksadress

Bergslagsgatan 2
411 04 Göteborg

Telefon

031-333 51 00 (växel)
010-441 42 00 (växel)

E-post

redaktionen@noll27.se
Tillgänglighet