I Botkyrka kommun är flerspråkighet en norm. Med fler än 160 nationaliteter och ungefär 100 olika språk, har biblioteken valt att tänka på det som något positivt som de vill stärka.
– Att det är en rikedom att ha flera språk är vårt motto, säger Marie Johansen, verksamhetschef Konst- och bibliotek i Botkyrka kommun.
Noll27 har vid olika tillfällen besökt bibliotek i Botkyrka kommun, senast för drygt ett år sedan för att besöka det då nya biblioteket i Fittja centrum. Ett modernt och lättillgängligt bibliotek byggt utifrån erfarenheter av Fittjabornas önskemål och behov. Ett bibliotek som väsentligt skiljer sig från det gamla tvärs över torget med sin långa historia av att vara ett struligt bibliotek. Problem som 2017 ledde att biblioteket satte ner foten och stängde, och att kommunen som en av flera åtgärder satsade på fler anställda.
– Det blev bra, så när vi flyttade till de nya lokalerna 2019 var förändringarna gjorda, säger Marie som är särskilt glad över ett bibliotek i markplan, och över att de delar entrérum och andra ytor med Botkyrka konsthall.
Hyllsystem
Det nya biblioteket i Fittja blev också det första biblioteket i Botkyrka att införa ett helt nytt hyllsystem. Utifrån att biblioteken i kommunen ville införa ett gemensamt system, fick en konsult i uppdrag att göra en utredning inför att skapa ett användarvänligt hyllsystem som inte bara skulle bygga på text. Resultatet har blivit en kombination av klartext, färger och unika symboler, ett system där medierna står intill varandra efter språk i bokstavsordning inom varje ämnesavdelning.
– Vi lyfter Botkyrkas alla språk, och språken i varje kategori står bredvid varandra. I stället för att bryta ut varje språk och placera dem var för sig som vi gjort tidigare, förklarar Marie
– Genom att ställa alla språk bredvid varandra tror vi det blir ett mervärde för besökaren. Och jag tycker det känns som ett sant interkulturellt förhållningssätt att man kan läsa på vilket språk man vill, säger Marie och berättar att hittills är besökarna nöjda, men att vissa har ifrågasatt ifall svenska språket kommer i andra hand.
– Vi tycker ju tvärtom. Eftersom alla språk står intill varandra är det även lätt att hitta till svenska medier. Så hittills känns det bara spännande och rätt.
Resursuppdrag
Botkyrka kommuns sex olika kommundelar har stora olikheter, och kan betraktas som en segregerad kommun där framförallt socioekonomiska skillnader gör att invånarna inte alltid rör sig mellan områdena. Detta i sin tur gör att kommunens sex bibliotek är olika till sin karaktär. Olika språk samlas i olika områden, i något område finns det fler studerande, i ett annan fler barnfamiljer eller äldre. Men i stället för att jobba med profilering på de olika biblioteken, och istället för att ha ett huvudbibliotek, har man tre resursbibliotek där det finns spetskompetens kring medier inom respektive område.
– Biblioteket i Hallunda är resursbibliotek för mångspråk på alla språk utom engelska och svenska, biblioteket i Tumba är resurs för de nationella minoritetsspråken och biblioteket i Tullinge är resurs för tillgängliga medier. Och nyligen förtydligade vi resursuppdraget att också omfatta verksamhet, att vi byter fokus från bara medier till verksamhet på de aktuella språken, säger Marie som hoppas de ska nå fler på det sättet.
Det finns också ett politiskt mål om att öka representationen bland personalen på biblioteket, och genom att anställa timvikarier som är unga, med språkkompetens och med kännedom om Botkyrka, hoppas Marie fylla luckor på biblioteket.
– Vi behöver ju både språkkunskaper och kunskap om våra invånare och om kommunen. Dessutom hoppas vi i förlängningen locka de här unga personerna till en biblioteksutbildning. Något som är lättare nu när det finns en ny utbildning nära, på Södertörns högskola.
Biblioteksprogram
De sex biblioteken i Botkyrka kommun förenas av ett biblioteksprogram med en tydligt vision mot ett arbete med lokal demokratiutveckling, mänskliga rättigheter och interkulturalitet. Bibliotekets tidigare strategi för ett interkulturellt Botkyrka är sedan 2018 införlivad i biblioteksprogrammet, och Marie tycker att det är anammat och förankrat i arbetet sedan länge.
– Vi har ett normkritiskt förhållningssätt med fokus på medborgaren som medaktör. Att bidra till minskade ojämlikheter är ett starkt driv i vårt arbete, vilket leder till en lokal utformning av varje bibliotek där medborgaren kan vara med och bidra till mediebestånd och programverksamhet. Och hamnar vi i dilemman när det gäller medieurval eller programverksamhet, är det tydligt i biblioteksprogrammet att frihet från diskriminering och rätten till liv, frihet och personlig säkerhet, är överordnade värden.
Långt ifrån lagom
Botkyrka kommuns slogan Långt ifrån lagom provocerar en del. Men det är en kommun som fortsatt låter kulturen ha en stark ställning och där inte bara Fittja fått nytt bibliotek. Under åren 2008 till 2011 renoverades samtliga bibliotek i norra Botkyrka där miljonprogrammen finns, och 2019 flyttade Fittja till sina helt nya lokaler. Någon gång under 2021 kommer ett delvis nytt, utbyggt bibliotek i Tumba förhoppningsvis vara klart. Och då vill politiken dessutom att det blir det första bibliotek i kommunen som samordnas med medborgarkontoret för att nå medborgarna med rätt information.
– Det är bra att politiken inte underskattar våra öppna rum biblioteken. Så även om jag egentligen tycker uppsökande verksamhet som Bokstart, liksom läsfrämjande och språkutvecklande arbete på fritidsgårdar och äldreboende, är viktigt för att nå ut med biblioteksverksamhet i Botkyrka, ska vi fortsätta ha öppna bibliotek för alla våra invånare, säger Marie.
FAKTA
Botkyrka kommun tillhör Stockholms län och betraktas som förort till Stockholm.
Botkyrka har sex kommundelar: Alby, Fittja, Hallunda-Norsborg, Tullinge,Tumba och Vårsta-Grödinge.
Det bor 93 000 personer i Botkyrka.
Medelåldern är 37,5 år.
59 procent av de som bor i Botkyrka har utländsk bakgrund.Källa: Botkyrka kommun
Author Description
