Rebranding handlar om att utveckla en organisations identitet, och för några år sedan genomfördes ett sådant utvecklingsprojekt på bibliotek i två bostadsområden i utkanten av Köpenhamn.
– Projektet gick ut på att utveckla bibliotekets kärntjänster och göra biblioteket relevant i förhållande till boende i området, säger Marie-Louise Fischer Hoffmann, bibliotekschef på Albertslund bibliotek.
Albertslund kommun ligger 13 kilometer väster om Köpenhamn och betraktas som en förortskommun till huvudstaden. Här finns ett antal bostadsområden där flera är så kallade ghetto-områden, en benämning myndigheter i Danmark använder om särskilt utsatta bostadsområden där befolkningen uppfyller ett antal kriterier kring arbetslöshet, kriminalitet, etnisk härkomst, utbildningsnivå och inkomstnivå.
Ett av dessa bostadsområden heter Hedemarken. Ett område byggt i slutet av 1960-talet med små lägenheter i låga grå hyreshus, ett område som redan från början haft stora sociala problem. Förutom hyreshus, skola och ett litet köpcentrum, finns här också ett biblioteket.
– I början av 2000-talet insåg man att för att det över huvud taget skulle vara någon mening med ett bibliotek i området, måste man skapa en mer inkluderande profil för att fånga medborgarnas intresse, säger Marie-Louise och berättar att biblioteket år 2010 fick en funktion som medborgarcentrum, men att förmedlingen av litteratur fortfarande var ett problem.
– Den stora frågan för oss var hur biblioteket skulle kunna bli en plats i medborgarnas medvetande som en plats med relevant litteratur.
Storytelling
Upprinnelsen till projektet Rebranding kom när en tillfälligt anställd visade sig ha speciell kompetens i muntligt berättande, storytelling. När klassisk litteratur som H.C. Andersens Historien om en moder, eller Bjørnstjerne Bjørnsons novell Fadern, återgavs i berättande form, upplevde bibliotekspersonalen att det uppstod en helt annan närvaro och att det skapade spontana samtal om existentiella frågor.
– Det var magiska ögonblick som också gav upphov till samtal över språkgränser, social bakgrund eller etnicitet. Den erfarenheten gav oss idén till ett projekt som genom berättande skulle återuppliva litteraturens universella potential, berättar Marie-Louise.
All personal fick utbildning i storytelling och chans att utveckla en personlig berättarstil för att kunna återberätta litterära verk både på biblioteket och på platser där folk är. Något man i förlängningen hoppades skulle förändra
både de anställdas och medborgarnas uppfattning om bibliotekets identitet.
Med fokus på berättande och på litteraturen utmanade man bibliotekets image och skapade nya plattformar för verksamheten. Genom de tre delkoncepten Ljusvandring, Berättelsen kommer och Poetisk paus, förde man ut den klassiska litteraturen till medborgare i bostadsområde, arbetsplatser och privata hem.
– Ljusvandringen var verkligen ett sätt att ge biblioteket en annan image och en upplevelse av att biblioteket inte bara är en fysisk plats. Tillsammans med boende vandrade vi runt i området på gårdar, pubar och i tvättstugor, sjöng och läste litterära texter och poesi, medan vi under de andra två koncepten erbjöd storytelling i privata hem och på arbetsplatser, säger Marie-Louise och berättar att de tre koncepten tog dem till platser där människor vistas och fick dem att mötas och tala kring litteratur.
– Det handlar mycket om hur man får alla att förstå trots att man inte har samma kultur eller litterära förutsättningar. Att arbeta uppsökande och med storytelling är enda sättet att driva bibliotek på i det här området där det är så många som läser dåligt.
Performativ
När Marie-Louise berättar om projektet använder hon ofta begreppet performativitet, ett uttryck som täcker ett mer uttrycksfullt sätt att arbeta, att utveckla en verktygslåda med flera kommunikationsverktyg.
– Begreppen inom Rebranding är performativa i sin grundläggande struktur, och vi försökte därför också agera performativt när vi rörde oss i området på våra litterära vandringar, eller gjorde reklam för biblioteket. Till exempel tänkte vi på bibliotekets visuella igenkännbarhet och bar kläder i samma färg som bibliotekets interiörfärg, och vi tog alla tillfällen att prata med de vi mötte, som till exempel om ett H.C. Andersencitat på väggen är graffiti eller kulturkommunikation.
Nu har det gått några år sedan Rebrandingprojektet avslutade, och de bestående effekterna, menar Marie-Louise, är att biblioteket fått en ny identitet och ny plattform att utgå från i arbetet med berättande och spridning av litteratur.
– Istället för att tänka på biblioteket som en institution för materialspridning, tänker vi på det som ett upplevelsecenter med utgångspunkt i litteraturen. Så de bestående effekterna av projektet är att biblioteket har fått en ny identitet och att det finns etablerade plattformar från vilka vi kan fortsätta utveckla den performativa och berättande spridningen av litteratur.
På grund av besparingar stänger biblioteket i Hedemark den 1 januari 2021 och verksamheten flyttar till kommunens huvudbibliotek. Marie-Louise Fischer Hoffmann säger att arbetet med storytelling och uppsökande arbete kommer att fortsätta där. Bland annat har biblioteket köpt en gammal husvagn som kommer att köra runt i bostadsområdet.
– Vi har verkligen lärt oss något av projektet och kommer inte att gå tillbaka som det var förr.
BILD: Frazeen Shan
Author Description
