Som ett andra hem

Efter tidigare studier om hur bibliotekarier arbetar med integration, blev forskaren Ola Pilerot intresserad av att vända på perspektivet och se biblioteken genom nyanländas ögon. I sin senaste studie besöker han bland annat bibliotek i förorter till storstäder som ofta har en högre andel utlandsfödda boende.

Det talas ofta om att biblioteken är de sista fria utposterna, något som Ola Pilerot, forskare på Bibliotekshögskolan i Borås, också bekräftar i studien. De 30 nyanlända som deltog utnyttjade såväl rummet, samlingarna som personalen, och Ola Pilerot konstaterar att bibliotekets alla tjänster och möjligheter används. Vilket, menar han, är ett tydligt tecken på att biblioteket är en betydelsefull plats.

– Studien heter Sedan går jag hem när de stänger, och det valde jag medvetet för att det är en representativ utsaga eftersom många ägnade väldigt många timmar åt att vara på biblioteket.

Kravlös plats

I många länder förknippas bibliotek med utbildningsinstitutioners bibliotek, och många nyanlända i Sverige ser sig inte som självklara biblioteksanvändare. Ändå är det många som hittar hit, och beroende på vilken livssituation de befinner sig i använder de biblioteket på olika sätt. Många hittar hit för att det finns bibliotekspersonal som svarar på frågor och hjälper till med diverse tjänster, för några kan det fungera som ett socialt nav och ett ställe att hänga på, för andra är det en studieplats eller en plats med wifi, medan en mångbarnspappa i studien berättar att han gick till biblioteket för att få lugn och ro.

– Något jag blev överraskad av är att många lyfte biblioteket som en vacker och skön plats. En viktig aspekt som inte ska underskattas eftersom många använder biblioteket för att vistas i utan ett bestämt ärende. Men också en trygg och kravlös plats som fungerar som en mötesplats och en kontaktyta mot samhället, säger Ola.

Dimensioner av integration

Studien konstaterar att biblioteken har en viktig funktion att fylla för integrationen av nyanlända i det svenska samhället, men att det är oklart hur denna integration stöds genom biblioteken. Med det menar Ola Pilerot att definitionen av integration spelar roll, och i studien använder han sig av en förklaringsmodell forskaren J. A. Diaz på Uppsala universitet tagit fram. Han delar upp integrationen i fem dimensioner, där Ola Pilerot menar att biblioteken främst bidrar med en kommunikativ, en social och en personlig dimension.

– När det handlar om att lära sig språk har biblioteken definitivt en betydelse. Både genom aktiviteter som språkkafé och läsecirklar, men också i samtal med personal och andra biblioteksbesökare som redan kan språket. Den personliga dimensionen handlar om en känsla av tillfredsställelse, av att höra till. Här spelar biblioteket definitivt en roll och deltagarna i studien uttryckte det som en positiv del i tillvaron.

– Det är viktigt att hitta en plats där man känner att man kan höra hemma, en plats där alla är lika på något sätt. Som i en bastu, konstaterar Ola Pilerot.

FAKTA

Sedan går jag hem när de stänger – en studie av nyanländas biblioteksanvändning, publicerad 2018, av Ola Pilerot och Jenny Lindberg, forskare vid Bibliotekshögskolan i Borås.
I studien djupintervjuas ett 30-tal nyanlända på nio bibliotek i förorter, mellanstora kommuner, små samhällen och storstäder.
Rapporten finansierades av de regionala biblioteksverksamheterna i Dalarna, Gävleborg, Jönköping, Stockholm, Sörmland, Uppsala, Örebro och Östergötland.