Att ändras med världen

Att problematisera digitaliseringen, generalisera och formulera strategier är i dag förväntat. Har du ingen strategi utmålas du som hotad och efter. IT-chefen har ersatts av CIO som ersatts av CDO. Från förvaltning till utveckling till transformation. Ändå uppskattar John Kotter i A sense of Urgency, att mer än 70 procent av nödvändig förändring misslyckas. Att driva förändring på riktigt är svårt, och kanske beror det på att vår tilltro till planer för att hantera förändring är allt för stor. Framgångsrik digital transformation beskrivs ha tre bärande komponenter: Innovation, Förändringsledning och Digital mognad.

Innovationsarbete bedrivs med utgångspunkt i en förståelse för användares drivkrafter och beteenden. Genom att arbeta systematiskt med att säkerställa bibliotekens förståelse av det omgivande samhället och våra användares skiftande behov, kan vi målmedvetet driva förändring i små steg som leder till en större förändring på sikt. En förändring som är mer meningsfull och relevant än om vi hade tagit stora kliv. Det finns en precision i de kontinuerliga små stegen. Att leda förändring innebär därför inte att formulera och att hålla fast vid en plan eller strategi. Att leda förändring handlar om att vara uthållig, ha en målbild och att ständigt verifiera sin kompass genom att stämma av relevans gentemot målgrupp. Relevansen behålls då genom att planen ändras i takt med omvärlden.

För forskningsbiblioteken ändrades världen drastiskt när informationsförsörjningen digitaliserades. Lärosätena kom att ifrågasätta det traditionella bibliotekets relevans. Genom att analysera användarnas drivkrafter, beteenden och motiv kunde dock forskningsbibliotek orientera sig i ett nytt landskap och målmedvetet bedriva ett förändringsarbete. De fysiska biblioteken utvecklades till aktiva studienoder. Open Access bidrog till ett nytt ekosystem för akademisk publicering och forskningskommunikation där biblioteken kunde bidra till att nyttiggöra forskning och utbildning. Elektronisk publicering och fulltextindexering skapade möjligheter till nya typer av söktjänster. Undervisningen i informationskompetens ämnesintegrerades istället för att läras ut som en generisk kompetens. Genom att omfamna konsekvenserna och möjligheterna kom forskningsbiblioteken att ändras med världen och åter uppfattas som relevanta.

Den förändring världen just nu genomgår i form av en pandemi, har visat stor anpassningsförmåga inom vår sektor. Det beskrivs nu som att biblioteken tagit stora kliv framåt i sin digitala kompetens. Jag funderar på hur stora de där stegen egentligen är. Jag vill inte tro att de stegen handlar om förmågan att delta i ett videomöte eller i en streamad sagostund. Det låter som små steg. Egentligen. Små steg som samtidigt ger oss en bättre förståelse för hur stora delar av befolkningen kommunicerar, om konsekvenserna av digitalt utanförskap. Den viktigaste lärdomen vi fått genom pandemin är bekräftelse på hur viktig vår verksamhet är för så många människor och vilka konsekvenser det fått för dem när vi hållit stängt. Bibliotekens roll har stärkts det senaste året. Detta bekräftar bland annat New York Times, som ser på folkbibliotekens framtid med tillförsikt.

Utgångspunkten är det förtroende som folkbiblioteken åtnjuter. Ett förtroende som stärkts under pandemin och där läsning, medskapande och möten är det självklara sättet att motverka utanförskap, att få växa med kultur. Med detta som utgångspunkt kommer vi att navigera i rätt riktning då vi går mot fortsatt nödvändig förändring. Oavsett om den beror på en pandemi, digitalisering eller förändrade ekonomiska förutsättningar.

Daniel Forsman

Stadsbibliotekarie Kulturförvaltningen Stockholms stadsbibliotek