Bibliotekens roll efter corona

På noll27.se kan du läsa om en studie som Kulturförvaltningen i Göteborg gjorde kring folkbibliotekens betydelse under coronapandemins första månader. De som utförde studien, socialantropologerna Jonas Modin och Nancy Aponno, arbetar till vardags på undersökningsföretaget Splitvision Research där de bland annat undersöker hur vi medborgare använder olika kommunala och statliga tjänster.

Jag kontaktade Jonas och Nancy för att utifrån deras tidigare studier prata om deras funderingar kring folkbibliotekens roll efter coronapandemin.

– Mycket av det man kan tänka kommer att ske på biblioteken efter coronaviruset, det var på gång redan innan, säger Jonas och pratar om stora globala skeenden, så kallade megatrender, som påverkar alla i samhället.

De megatrender han syftar på handlar om globalisering, urbanisering och digitalisering, tre områden som alla pekar mot att biblioteken kommer att bli än viktigare i framtiden. Bland annat menar Jonas att det redan har skett ett förändrat arbetssätt där allt fler sitter och arbetar på biblioteken, och ett förändrat arbetsliv där många tvingas till omskolning med studier på distans.

– Fler är trångbodda och har behov av andra platser att vara på, så om vi tittar framåt måste det helt enkelt skapas mer utrymme för de som har behov av att använda biblioteken som arbets- eller studieplats. Framförallt tror jag att många kommer att välja sitt lokala bibliotek, och det kommer också att ställas nya krav på till exempel uppkoppling och olika sorters arbetsplatser. Det måste frigöras ytor och kanske till och med upphandlas nya lokaler, menar Jonas som samtidigt ser stora möjligheter för biblioteken att bredda sin målgrupp och få en ökad förståelse för vikten av bibliotek.

Självservice

Om fler kommer att använda biblioteket är förutom den fysiska miljön tillgången till bra service minst lika viktigt. I tidigare studier har Jonas och Nancy förstått att möjligheten till självservice är uppskattat, och de menar att detta är något biblioteken borde utveckla som ett komplement till bemannande bibliotek. Bland annat föreslår de att biblioteken kan göra användarstudier för att se hur besökarna tar del av olika instruktioner och kanske göra dem tydligare. För, menar de, behovet av bibliotekspersonalens kompetens och kunskaper kommer att kvarstå.

– Det gäller att hitta metoder så att besökaren får hjälp med källkritik, faktasökning eller ett boktips även när det inte finns bibliotekarier på plats, säger Jonas.

– Och om fler upptäcker biblioteken, och om man utvecklar självservicedelen, är det viktigt att verkligen tänka in nya användare som kommer att studera och arbeta på biblioteken. Både de som har, och de som inte har tidigare erfarenhet av biblioteket, tillägger Nancy.

Tredje rummet

Beskrivningen av biblioteket som ett offentligt vardagsrum, den tredje platsen, är ett begrepp som myntades av den amerikanske sociologen Ray Oldenburg och syftar på en plats där människor vistas som varken är hem eller arbetsplats. Jonas och Nancy menar att om fler jobbar och studerar på biblioteket, kommer även andra att målgrupper att hitta dit och att biblioteken måste förbereda sig för det. I tidigare studier har de noterat hur viktigt biblioteket är för folkhälsan eftersom många tar en daglig promenad, eller cykeltur, till biblioteket. Men att de också spelar en stor social roll som frizon, en neutral plats att vara på utan att behöva förklara varför man är där.

– Att få en möjlighet att ta del av en gemenskap är positivt ur många olika perspektiv. Så när biblioteken öppnar igen får vi alla hjälpa till att åter få igång dessa processer. Och här tror jag att man får tänka kreativt, till exempel samarbeta med trafikkontor och liknande. Så folk inte fastnar i sina lägenheter, säger Jonas.

– Biblioteken har en viktig roll och det är viktigt att de har en bredd av användare. Att de inte bara planerar för grupper som inte har något alternativ, utan för alla, säger Nancy.

Samhällsbärare

Att bibliotekens betydelse kommer att öka och kommer att vara en central plats i framtiden är både Jonas och Nancy övertygade om. Redan idag är det många som vänder sig till biblioteken med olika medborgarfrågor, och myndigheter och tjänster tycks ta denna service för given, trots att det inte är bibliotekens ansvar.

– Det borde vara en delad kostnad och de borde verka mycket mer tillsammans som en ökad samhällsnytta, säger Jonas och menar att just denna medborgarservice blir extra sårbar i kristider.

– Det är uppenbart att när stora delar av samhället stänger ner, har biblioteken en viktig roll. Dessutom blir det bakläxa till alla de kommuner som inte definierar biblioteken som en självklar samhällsviktig verksamhet. Man missar en viktig arena för att nå ut med information till målgrupper man annars inte når. Det saknas ett helhetsperspektiv och man missar hur ett stängt bibliotek ställer till det för de som inte annars har tillgång till internet.