Liknande strategier i Norden – Island

Norden har drabbats av corona. I flera länder har det inneburit stora och plötsliga åt- gärder som reserestriktioner, rekommendationer om att hålla avstånd och totalförbud mot folksamlingar. I Sverige har folkbiblioteken trots begränsningar kunnat erbjuda bra service och tillgång till både tjänster och medier. Men hur har biblioteken i våra nordiska grannländer löst situationen? Noll27 ställde frågan till några bibliotekschefer och biblioteksföreningar i Danmark, Finland, Island och Norge.

ISLAND

Den Isländska regeringen stängde alla offentliga bibliotek mellan den 24 mars och den 5 maj 2020. Därefter har biblioteken varit öppna i olika grad, och just nu är de öppna med begränsningar i antal personer som får vistas i lokalen. Noll27 har haft kontakt med landets två största bibliotek, stadsbiblioteket i Reykjavik och Islands National- och universitetsbibliotek.

Reykjavik Stadsbibliotek

– Under de stängda veckorna på våren tillhandahölls inga lånetjänster, men vi svarade på telefon- och onlineförfrågningar. Vi började också utveckla alla typer av online-evenemang genom streaming och inspelning. All verksamhet i biblioteksrummet sköts upp, säger Pálína Magnúsdóttir, bibliotekschef, Reykjavík Stadsbibliotek.

Under sommaren återgick livet på Island till det normala och alla bibliotek var öppna. Den nionde oktober stängdes biblioteken i Reykjavik igen, och den här gången var det stadens myndigheter som fattade beslutet. Men inte alla offentliga bibliotek stängde,  i andra kommuner förblev vissa öppna, men alla bibliotek i större Reykjavik beslöt att stänga.

– Dessa bibliotek öppnade igen den 19 november med begränsningar till tio personer samtidigt i bibliotekslokalen, detta utvidgades sedan till 20 personer i mitten av december. Och där är vi fortfarande. Vi öppnar nu också gradvis för olika tjänster och börjar med realtidsevenemang, säger Pálína Magnúsdóttir, och berättar att Reykjaviks stadsbibliotek har lärt sig mycket och blivit mer kapabla att erbjuda digitala tjänster.

– Det finns nu intern kunskap om streaming och inspelning, vi har uppdaterad teknik och anställda personer som känner till denna teknik och annan personal har också lärt sig mycket. Som exempel kan nämnas strömmande jazzkonserter, ukulelelektioner, föreläsningar om alla slags ämnen, poesiläsningar, bokpresentationer, läsningar från nya böcker och mer.

Utlåningen genom den nationella e-boktjänst, Rafbókasafnið, ökade med 50 procent under denna period, och det fattades ett gemensamt beslut att inga böter skulle tillämpas på några bibliotek i landet under pandemin.

– De använder alla samma bibliotekssystem, Gegnir som drivs av Consortium of Icelandic Libraries, så det var lätt att implementera, säger Pálína Magnúsdóttir.

Islands National- och universitetsbibliotek

– Under de två perioder, sammanlagt nio veckor, som National- och universitetsbiblioteket var stängt, kunde biblioteket kontaktas via telefon, e-post, sociala medier eller webbchattar. Användningen av bibliotekschatten ökade mest, så personalen kommer att fortsätta att utveckla den tjänsten, säger Ingibjörg Steinunn Sverrisdóttir, nationell bibliotekarie på Island.

Användningen av bibliotekets webbplats ökade och utställningar fick extra utrymme både där och i sociala medier, liksom att alla informationstjänster och digitala tjänster marknadsfördes på webbplatsen och i sociala medier.

– Elektronisk dokumentleverans ökade avsevärt, men fjärrlån för böcker upphörde nästan helt, säger Ingibjörg Steinunn Sverrisdóttir och berättar att användare kunde beställa böcker för utlåning och hämta dem vid serviceingången, men att returmaterial inte togs in medan biblioteket var stängt.

– Däremot ökade referenstjänster online, och personalen experimenterade med personlig hjälp på Zoom.

När biblioteket öppnades igen bildades ett särskilt öppningsteam. Teamets huvudsyfte var att organisera öppnandet och hitta enkla hanterbara lösningar.

– En speciell mottagningsdisk installerades vid ingången till biblioteket och de gäster som kom in räknades. Ibland fick folk vänta med att komma in eftersom biblioteket var fullt. Alla fick också ett informationsblad när de kom, och desinfektionsställen placerades runtom på biblioteket och var tillgängliga för alla, berättar Ingibjörg Steinunn Sverrisdóttir.

När National- och universitetsbiblioteket insåg omfattningen av coronavirusets spridning, ville de dokumentera och samla in material relaterat till pandemin. Syftet var att man ville samla information om det dagliga livet i ovanliga tider.

– Människor uppmanades att skriva dagböcker och leverera till biblioteket. Projektet annonserades i tidningar och i radio- och TV-program, och flera dagböcker från personer i karantän eller isolering har redan levererats, men vi har ännu inte bestämt hur eller när det kommer att presenteras, säger Ingibjörg Steinunn Sverrisdóttir.

FAKTA

National­ och universitetsbiblioteket på Island är både Islands nationella bibliotek och bibliotek på Islands universitet.
Biblioteket grundades den 1 december 1994 och är Islands största bibliotek med en miljon objekt i olika samlingar.
Biblioteket är det viktigaste lagliga deponeringsbiblioteket på Island och dess nationella samling innehåller nästan alla publicerade skriftliga isländska verk.
Biblioteket har också en stor manuskriptsamling och en samling publicerad isländsk musik och annat ljud.

Källa: National and University Library of Iceland.

Bild: Brita Berglund/Stadsbiblioteket i Reykjavik