Barn- och ungdombokskatalogen ska engagera och inspirera

Barn- och ungdombokskatalogen ska engagera och inspirera

Den ska vara ett pedagogiskt verktyg men också kännas kul för de yngre. I över tjugo år har Barn- och ungdomskatalogen presenterat böcker från det senaste årets utgivning, numera också på de nationella minoriteternas språk.

Ambitionen med Barn- och ungdomskatalogen, som tidigare hette bara Barnbokskatalogen, är att den ska ha något för alla. Sedan Kulturrådet 2015 tog över produktionen består den av två delar, med varsin framsida. Den ena delen vänder sig till barn upp till åtta år och vuxna i deras närhet, den andra till nio till artonåringar.
Katalogen kommer ut varje år i samband med skolornas läslov och är späckad med allt från bilderböcker och fakta till titlar på andra språk än svenska, som till exempel på somaliska och på minoritetsspråken. Dessutom innehåller den en massa klurigt pyssel och artiklar. I den senaste katalogen kan man bland annat läsa om årets Alma-pristagare, Väck bokenvinnare och hur det är att jobba som illustratör.

– När vi började producera katalogen inhouse på myndigheten ville vi också att den skulle spegla vad Kulturrådet gör på det läsfrämjande området. Innan var den mer en renodlad urvalskatalog, säger projektledare Henriette Zorn.

Går att bläddra i

Förutom att katalogen sprids till bibliotek och skolor, kan man i år också hitta den på SJs tåg. Givetvis finns den även digitalt, men Kulturrådets kommunikatör Stefan Zachrisson ser flera fördelar med en tryckt produkt.

– När katalogen kommer till biblioteken och skolorna ligger den tillgänglig bland andra trycksaker. Den går att ta i och bläddra i och försvinner inte i det digitala överflödet, säger han och Henriette instämmer:

– Vi gjorde en enkät för några år sedan där vi frågade förmedlare av katalogen om de ville ha den digitalt eller i handen. En överväldigande majoritet ville fortsätta få den som trycksak.

Bibliotekarier och forskare väljer

För att få komma med i katalogen måste titlarna uppfylla samma kriterier som de barn- och ungdomsböcker som söker litteraturstöd. Men vem väljer i den stora bokskörden? Jo, det gör ett antal barn- och ungdomslitteraturkännare som antingen är folkbibliotekarier eller forskare, svarar Henriette. Sedan förra året finns bland annat också den före detta läsambassadören Johan Anderblad med i urvalsgruppen samt en lärare eller en författare. Alla ledamöter sitter på fyra år och det brukar inte vara svårt att hitta efterträdare.

– Nej, det brukar ge sig av sig självt. Antingen hör folk av sig eller så kan avgående ledamöter ha förslag på ersättare, säger Henriette.

När Kulturrådet släpper katalogen på hösten brukar det synas på Instagram. Både bibliotek och skolor lägger upp bilder och berättar hur de ska eller brukar använda den i sitt arbete.

– Vi hoppas att de tycker att katalogen innehåller både många bra boktips och inspirerande artiklar, och att det är en katalog med mycket information i men som ändå känns kul. Vi tror att det här är en viktig produkt, avslutar Stefan.

Text: Paula Isaksson

FAKTA

Barn- och ungdomsbokskatalogen startades som ett läsfrämjande projekt. Anledningen var det vikande intresset för läsning bland barn som fick regeringen 1998/99 att satsa pengar på dels katalogen, dels inköp av barn- och ungdomsböcker för biblioteken. Syftet med barnbokskatalogen var att inspirera till läsning.
2015 tog Kulturrådet över produktionen från Kultur i Väst/Barnens bibliotek som hade ansvarat för den sedan 2008.

Author Description

admin

Det är administratören som lagt in det här.

Västra Götalandsregionen Förvaltningen för kulturutvecklng

Postadress

Regionens hus
405 44 Göteborg

Besöksadress

Bergslagsgatan 2
411 04 Göteborg

Telefon

031-333 51 00 (växel)
010-441 42 00 (växel)

E-post

redaktionen@noll27.se
Tillgänglighet