Det kan vara livsomvälvande för ett barn att möta intressanta vuxna som behandlar dem med respekt. Katti Hoflin, Opsis barnkultur, 2010:2
Under hela min uppväxt flyttade jag mycket. Året när jag skulle fylla nio år flyttade jag hela tre gånger. Från lilla Arjeplog till Vänersborg, och sedan till Luleå. Det var en omvälvande och ganska skakig tid i mitt liv. Att under kort tid behöva byta skolor, kompisar och livsmiljöer. Biblioteken blev då min trygghet, som gav mig en känsla av sammanhang. Jag kände mig sedd, bekräftad och kunde få vara mig själv när jag gick till biblioteket, oavsett om jag bodde i Arjeplog, Vänersborg eller Luleå. Trots bibliotekens olikheter fanns något gemensamt; en inbjudande, öppen frizon för mig och andra barn och unga. Här var jag en läsare, en låntagare, besökare, inte den nyinflyttade eller ett osynligt barn. Biblioteken blev mitt andra hem. Bland alla böcker öppnades nya världar, möjligheter och utmaningar. Böckerna gav mig mod och kraft, men också insikt i att jag inte var ensam, utan att fler barn flyttar, kan ha det svårt, får en förändrad livsvärld.
Med detta i bagaget valde jag senare i livet att börja jobba med barn och unga, läsinspiration och metod- och biblioteksutveckling. Under alla år inom biblioteksvärlden har jag funderat mycket över barnen och biblioteken: Hur kan vi nå barn och unga som behöver oss mest? Hur prioriterar vi barn och unga? Hur får vi till barnrätt i praktiken? Hur skapar vi förutsättningar för kvalitativ verksamhet med långsiktig samhandling/ samverkan där barn och unga verkligen är prioriterade?
Likt Ronja Rövardotter skulle jag vilja göra ett jubelskrik, inte bara för våren, utan för barnen och biblioteken, med några uppmaningar:
Våga satsa på barn och unga! Prioritera barn och unga än mer inom biblioteken. Det är en viktig framtidssatsning. I Skellefteå kommun jobbade vi under några år fram en modell utifrån behov, resursfördelning, nyttjandegrad, demografi med mera. I kartläggningsarbetet såg vi snabbt att alldeles för lite av resurserna hade satsats på barn och unga. Modellen blev: 60 procent av budget, personal och rummet ska gå till barn och unga, 40 procent till vuxna. Inte helt populärt, men nödvändigt. Kartlägg hur det ser ut i er verksamhet för att synliggöra resursfördelning och behov.
Börja tidigt! Bokstart är en tidig förebyggande satsning, som ger barn mellan noll till tre år och familjer en bra start i livet. Att genom att erbjuda en palett av språkutvecklande insatser stärka och uppmuntra familjen att prata, leka, sjunga, läsa – vara tillsammans. Där bibliotek tillsammans med barnhälsovård, förskola, öppen förskola, familjecentraler eller andra viktiga aktörer som möter barnet och familjen under de första tre åren samverkar, samhandlar för barnets och familjens bästa. Det kan ske bland annat genom: hembesök och andra uppsökande insatser, föräldragrupper, olika aktiviteter, bokgåvor och bokstart- bibliotek i väntrum och kapprum.
Låt biblioteken bli barnen och ungdomarnas egen mötesplats, där kreativa, lekfulla och inspirerande metoder får barn och ungdomar att växa. Låt barn och unga lämna avtryck! Skapande och läsande går hand i hand. Att fundera, reflektera, få dela en (läs)upplevelse tillsammans och sedan skapa på olika sätt lyfter verksamheten och stärker både jag och vikänslan. Barnens perspektiv måste ges plats, oavsett barnets förutsättningar. Involvera och inkludera barnen, ställ frågor och lyssna in. Vi lär tillsammans vuxna och barn.
Personalens bemötande, lyhördhet och förhållningssätt är A och O. Kvalitetshöj verksamheten kring bemötande, inkludering och barnrätt i praktiken. Vilka kompetenser har vi på biblioteken? Vilka behöver vi? Hur kan vi få till för, av, med alla…Hur engagerar, får med, smittar vi fler? Bibliotekspersonal har en unik roll, »en tredje vuxen«! Stärk och peppa dig själv och andra att du/ni är viktiga, kan och gör skillnad för de barn och unga ni möter. Rollen som »tredje vuxen« är viktig. Bibliotekspersonal är inte en förälder, pedagog/lärare utan en viktig vuxen förebild för barn och unga.
När man ägnar sig åt något som man älskar, glömmer man sig själv och blir magisk och vacker – och fantastisk för barnen att möta. Katti Hoflin, Opsis Barnkultur, 2010:2.
Anna Hällgren, Utredare på Kulturrådet
Bild på Anna Hällgren: Åza Meije
Author Description
