Alarmerande rapport om läslust

Sverige behöver bli ett mer läsvänligt land där skolbiblioteken är bemannade, folkbiblioteken digitaliseras och där föräldrar och kända personer visar att de är läsande förebilder. Det slår Lärarstiftelsen fast efter att ha ställt samman hur det ligger till med läsförmågan och läslusten i Sverige. 

– Det är en alarmerande rapport, säger stiftelsens ordförande Eva-Lis Sirén.

Rapporten Ett läsvänligt land presenterades första gången i våras på ett riksdagsseminarium om varför unga inte gillar att läsa. Genom att ställa samman olika undersökningar vill Lärarstiftelsen ge en helhetsbild av hur barns och ungas läsförmåga, läsvanor och läslust har utvecklats de senaste åren. En av studierna som rapporten hänvisar till är Pisa 2018 som visar att hälften av Sveriges 15-åringar bara läser när de måste. Den internationella studien Pirls är lika nedslående – år 2001 instämde 60 procent av eleverna i årskurs fyra i påståendet »Jag tycker om att läsa«, 2016 hade de minskat till 39 procent.

Jämfört med andra likvärdiga länder låg läsförmågan i Sverige på en chockartat låg nivå i Pisa 2009 och 2012. Men 2018 hade den återhämtat sig något, så det är inte där problemet ligger, menar Lärarstiftelsens ordförande Eva-Lis Sirén.

– Barn knäcker läskoden tidigare idag än vad de gjorde förr, så det är inte läsförmågan som saknas, vilket man kan tro av den märkliga debatten om att barn lämnar skolan som analfabeter. Sveriges utmaning är istället att få fram utvecklade läsare med läslust, för om barnen inte läser böcker har vi inte kommit någonstans.

Av rapporten framgår att den grupp som läser oftast är 9–14-åringar. Samtidigt lägger de mycket kortare tid på läsning än andra åldersgrupper. Statens medieråds undersökning Ungar och medier, visar också att storläsarna bland barn och unga har blivit betydligt färre. Parallellt har de som aldrig läser ökat kraftigt.

– Detta är en absurditet i en tid när förlagen ger ut fler barn- och ungdomsböcker än någonsin, säger Lärarstiftelsens ordförande upprört.

En av de största lässatsningarna

Tidigare hette organisationen som Eva-Lis företräder Sveriges allmänna folkskollärarförening. Den bildades redan 1880 och startade en av de största lässatsningarna genom tiderna – Barnbiblioteket Saga. Ambitionen var att ge barn tillgång till god litteratur som skulle väcka deras läslust. Många av böckerna var klassiker som skrevs om för att bli tillgängliga för barnen, till exempel Gullivers resor, Iliaden, Odyssén, och alla var rika på konstnärliga illustrationer. Biblioteket hann ge ut över 300 titlar innan det upphörde i slutet av 1950-talet.

– Men idag kan en ensam förening omöjligt ta på sig ansvaret för att främja läsandet, menar Eva-Lis.

– Vi måste ta ett samlat ansvar om vi vill att Sverige ska bli ett läsande land. Det är inte skolans ansvar enbart, det är inte bibliotekens ansvar enbart och inte enbart föräldrarnas. Vi är många som bär ansvaret.

Rapporten ger fera förslag på vad som kan göras för att öka läslusten hos barn och unga. Det ena är att etablera en förstklassig infrastruktur med folk- och skolbibliotek. Sedan 1996 har vart färde folkbibliotek lagts ned och fortfarande försvinner det cirka tio om året. Skolbiblioteken behöver också få kompetent personal på plats.

– Idag kan eleverna oftast inte få någon vägledning på biblioteket i skolan så vi behöver trycka mycket mer på att skolbiblioteken måste bemannas, säger Eva-Lis och påpekar att det också behövs förebilder, förebilder och åter igen förebilder.

– Förebilder betyder oerhört mycket, till exempel måste föräldrar och kända personer i olika sammanhang visa att de läser. Det handlar om ledarskap ända från nationell nivå ner till föräldrarnas ledarskap i vardagen.

Viktigt att biblioteken digitaliseras

Dessutom pekar rapporten på hur viktigt det är att biblioteken digitaliseras så att utbudet kan bli tillgängligt för en ny och bredare målgrupp. 2018 lånades 2,3 miljoner e-böcker på folkbiblioteken, vilket var en ökning med 28 procent sedan året innan. I topp ligger Sunne bibliotek som även har den högsta utlåningen av böcker totalt sett i Sverige.

Även om läget ser mörkt ut fnns det en liten ljusglimt. När 13–16-åringar i studien Ungar och medier tillfrågades om vilka aktiviteter de ägnar för mycket respektive för lite tid åt, var svaret på den första frågan mobilen. På den andra svarade de läsning av böcker och tidningar. Kanske att denna insikt med tiden kan leda till att Sverige blir ett mer läsande land.

Text: Paula Isaksson