Hur funkade samhällsinformationen under pandemin?

Hur funkade samhällsinformationen under pandemin?

När samhället stänger ned drabbas personer med funktionsnedsättningar extra hårt. Det gäller inte minst samhällsinformation där många hade problem att veta vilka riktlinjer som gällde eller hur man skulle testa sig. Det visar en rapport beställd av Myndigheten för Tillgängliga Medier, MTM.

Under november 2020 till januari 2021 undersökte Begripsam hur tillgänglig och åtkomlig samhällsinformation var för personer med funktionsnedsättning under pandemin

– Vi hade sett att det fanns en hel del som inte fungerade bra, så vår tes var att mycket skulle gå att förbättra, säger Karin Forsell, tillgänglighetsexpert vid Begripsam och en av tre författare till rapporten.

Läsarperspektiv

Begripsam, bildat 2016, är på samma gång en förening och ett företag som arbetar med tillgänglighetsåtgärder, i första hand för personer med kognitiva svårigheter. De tog fram den aktuella rapporten inom ramen för ett forskningsprojekt drivet av Centrum för Klinisk Forskning i Dalarna, CKF, efter en föregående beställning av MTM.
I rapporten, som kommer att presenteras för regeringen och andra relevanta aktörer, framgår framförallt två saker som påverkat om mottagarna fått information och om den var förståelig. Dels innehållet – vad som sägs, skrivs eller förmedlas, om det var lätt eller svårt, om det fanns textning, teckenspråkstolkning, syntolkning, bildstöd och liknande, och dels distributionen – hur medborgarna nås, genom vilka kanaler, plattformar, medier.

– Det var viktigt för oss att undersöka hur tillgänglig massinformationen till samhället var under Covid-19. Rapporten tittar på läsarperspektivet, inte myndighetsperspektivet, berättar Daniel Frelén, ansvarig verksamhetsutvecklare vid MTM.

Lärdom

I korthet visar rapporten att viss nationell, övergripande information har fungerat tämligen väl under pandemin. Regional och lokal vägledning, liksom detaljinformation, har samtidigt fungerat klart sämre. Många av de intervjuade saknade till exempel information från den egna kommunen, inklusive någon tydlig och igenkännbar person som kunde stå som kontaktperson kring coronarelaterade frågor. Samtidigt har stora myndigheter och riksmedier haft naturligt större möjligheter att nå ut än regioner, kommuner och mindre medier. Och även om vissa moment som teckenspråkstolkning och syntolkning av diagram haltade under Folkhälsomyndighetens dagliga presskonferenser, var det de som fungerade bäst.

– Tydligheten med något som återkom vid samma tillfälle, med samma format och med samma person som pratade, var viktig. Det gav stor trygghet och igenkänning, säger Karin Forsell.

En viktig lärdom från Begripsams rapport är också hur tidigare användbara metoder för informationsinhämtning bland många med funktionsnedsättning inte längre fungerade under pandemin. Vid tiden för rapportframtagandet fann de ingen nyhetsuppdatering, och bara den mest basala coronainformationen, på lättläst svenska, teckenspråkstolkade eller liknande, hos Folkhälsomyndigheten respektive hos Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB.

– Alla som har haft behov av att få informationen presenterad för sig av någon annan – och kanske förklarad och förenklad – har haft extra stora problem. Under en pandemi blir man ju isolerad från andra, och då var det många som gick miste om information. Medan till exempel personer som är blinda har drabbats mindre av informationsproblem. Det är en grupp som sedan länge har haft radion som främsta nyhetskälla, och där har det bara löpt på under pandemin, säger Karin Forsell.

Ansvar

I rapporten konstaterar Begripsam att någon enskild aktör bör bära huvudansvaret för information under en pandemi. Det ska vara självklart vem man ska vända sig till för att få information. Ska det till exempelvis vara Folkhälsomyndigheten, regionerna, kommunerna eller någon annan aktör. För även om det idag finns mycket information om corona tillgänglig och presenterad på myndigheternas webbplatser även för grupper med särskilda behov, behöver nyheterna tillgängliggöras snabbare för alla i samhället. Och här har Begripsam några konkreta förslag som till exempel att kanaler som MTMs 8 sidor och Sveriges Radios Klartext skulle kunna erbjuda pushnotiser.

– Sådana notiser skulle också kunna lösa ett annat problem, nämligen distributionen av nyheterna. Exempelvis personer med intellektuell funktionsnedsättning söker inte alltid aktivt upp nyheter, utan för dem behöver nyheten ”knacka på” automatiskt, påpekar Karin Forsell.

Men trots den annars så dystra pandemin tror bland annat Daniel Frelén på MTM att arbetet för ökad tillgänglighet tack vare de erfarenheter som gjorts, kommer att påskyndas.

– Utvecklingen kommer att ske parallellt med andra påskyndade insatser i samhället. Vi har ju fått nya lagar kring tillgänglighet i offentlig sektor, säger han och avser bland annat den så kallade DOS-lagen som började gälla den 23 juni 2021 och handlar om tillgänglighetsdirektiv för mobila appar.

Text: Joakim Rådström

FAKTA
Rapporten finns att läsa på  begripsam.se/coronapandemin/

Author Description

admin

Det är administratören som lagt in det här.

Västra Götalandsregionen Förvaltningen för kulturutvecklng

Postadress

Regionens hus
405 44 Göteborg

Besöksadress

Bergslagsgatan 2
411 04 Göteborg

Telefon

031-333 51 00 (växel)
010-441 42 00 (växel)

E-post

redaktionen@noll27.se
Tillgänglighet