Resursbibliotek ska förenkla arbetet med de nationella minoriteterna

Resursbibliotek ska förenkla arbetet med de nationella minoriteterna

Snart öppnar de fyra resursbiblioteken för samiska, jiddisch, meänkieli och finska, som ska hjälpa folkbiblioteken att synliggöra de nationella minoriteterna för allmänheten.

– För att komma igång behöver folkbiblioteken utökat inköpsstöd och boklistor, säger Elisabet Rundqvist på KB.

I Sverige finns sedan länge fyra bibliotek som riktar sig till nationella minoriteter – Samernas bibliotek, Nordkalottbiblioteket, Finska Institutets bibliotek och Judiska biblioteket. Verksamheterna skiljer sig åt – inte bara när det gäller språken – utan på flera andra sätt. De är olika stora, har olika typer av huvudmän och även olika inriktningar. Men sedan i våras är det en sak som förenar dem: De är alla resursbibliotek.

Satsningen på resursbibliotek ingår i den nationella biblioteksstrategin som Kungliga biblioteket, KB, presenterade för regeringen 2019. Tidigare hade KB gjort en undersökning som visade att folkbibliotekens aktiviteter och verksamheter kring nationella minoriteter och deras språk, såg väldigt olika ut över landet.

– Vi såg att det saknades tydliga skrivningar för de nationella minoriteterna i biblioteksplanerna på många håll. I de norra regionerna är det bättre, där har man pågående konkreta arbeten men ju längre söderut man kommer desto mer stöd behövs, säger Elisabet Rundqvist som sedan många år är sakkunnig för området bibliotek, nationella minoriteter och urfolksfrågor på KB.

Långsiktigt arbete

De fyra resursbiblioteken ska stödja folkbiblioteken i ett mer långsiktigt och strukturerat arbete för de nationella minoriteterna.

– Det är den bristen som vi främst har sett, att folkbiblioteken saknar långsiktigheten och underliggande strukturer där ledningen äger frågan. Istället har det blivit mer av ett eldsjälsarbete som upphör så fort den drivande personen flyttar till ett annat biblioteket, säger Elisabet och fortsätter:

– Sedan finns det bibliotek som inte gör någonting alls för de vet inte vad eller hur de ska göra. Det som efterfrågas är metodmaterial, handledning och checklistor.

Tanken är inte att resursbiblioteken ska bistå med böcker, utan ansvaret för medieinköp kommer fortsatt ligga på kommunerna. Däremot kan folkbiblioteken få hjälp och stöd med inköpsvägar och boktipslistor. Redan idag har Finlandsinstitutets bibliotek något som de kallar för Bokråd där de väljer ut och presenterar ett antal böcker om året.

– Vi vill att folkbiblioteken ska bli bättre på att köpa in fler medier och bygga upp ett bestånd över tid. Det handlar om att synliggöra de nationella minoriteterna gentemot allmänheten, att låta till exempel det samiska ta plats även om man inte vet om det finns några samer i kommunen. När biblioteken börjar bli aktiva kanske samerna väljer att gå dit. Minoriteterna är en del av Sverige och vår gemensamma kultur.

Insatser för romerna

I dagsläget finns inte något specifikt bibliotek för den romska minoriteten, och därför inte heller något resursbibliotek för romani chib. Frågan är vem som ska få uppdraget att starta Sveriges första romska bibliotek.

– Vi har fått en trevare från Malmö stadsbibliotek, men vi har inte haft någon dialog med dem ännu. Det är fortfarande en öppen fråga var uppdraget ska ligga någonstans, säger Elisabet.

Till hjälp har KB den romska läsambassadören Bagir Kwiek som ska identifiera lämpliga kandidater. Enligt Elisabet måste det finnas förtroende hos romerna för lösningen som man kommer fram till: »Annars skjuter vi över målet«, säger hon. Bagir har även tagit fram en förslagslista på hur KB kan jobba med romer innan biblioteket har kommit på plats.

– Vi har en förhoppning om att med årets pengar bekosta ett antal insatser som kommer romerna direkt till godo, likaväl de romska användarna som folk- och skolbiblioteken. Det vore konstigt om vi bara gjorde saker för de fyra andra grupperna och inte något för romerna.

KBs uppdrag är att utveckla resursbiblioteken på tre år med en årlig budget på tio miljoner. Innan sommaren fick de fyra biblioteken 400 000 kronor var för att kunna förbereda sig organisatoriskt och rekrytera personal. Under hösten har de fått lika mycket till för olika stödkompetenser för att kunna »öppna dörrarna« i januari.

–Då räknar vi med att de ska ha så mycket på plats att de kan börja rikta sig utåt, säger Elisabet.

Text: Paula Isaksson

Author Description

admin

Det är administratören som lagt in det här.

Västra Götalandsregionen Förvaltningen för kulturutvecklng

Postadress

Regionens hus
405 44 Göteborg

Besöksadress

Bergslagsgatan 2
411 04 Göteborg

Telefon

031-333 51 00 (växel)
010-441 42 00 (växel)

E-post

redaktionen@noll27.se
Tillgänglighet