Resursbiblioteken

Resursbiblioteken

Sedan noll27 besökte Samernas bibliotek, Nordkalottbiblioteket, Finska Institutets bibliotek och Judiska biblioteket våren 2018, har alla fyra blivit utsedda till resursbibliotek av Kungliga biblioteket, KB. Vad innebär det för deras verksamhet och hur förbereder de sig för uppdraget? Vi har pratat med vart och ett av biblioteken och kollat läget.

SAMERNAS BIBLIOTEK ligger i Jokkmokk. Huvudman: Sametinget. Bestånd: Litteratur på flera samiska språk för vuxna och barn. Även böcker på svenska om samer och andra urfolk. Antal volymer: ungefär 28 000.

Vad har biblioteket för grunduppdrag sedan tidigare?

Elena Kurkkio, Bibliotekskonsulent:

Elena Kurkkio

Elena Kurkkio Bild: Berry Kurkkio

– Sedan starten 1996 har biblioteket genomgått flera faser med olika fokusgrupper. Men idag riktar vi oss mycket till den samiska allmänheten, samiska skolor och skol- och folkbibliotek i Sverige, så vår kärnverksamhet motsvarar det som KB har formulerat för resursbiblioteken. Vi skickar böcker på förfrågan, bistår med stöd när det gäller medieförsörjningen och får många frågor om bland annat skyltning på samiska. Vi är också ett specialbibliotek som tar emot forskare, studerande och personal från Sametinget.

Hur kommer uppdraget från KB påverka er verksamhet?

– Folk- och skolbiblioteken kommer att bli prioriterade och vi kommer att öka informationsflödet om urfolket samerna, informera om inköpsställen och ställa samman litteraturlistor. Vi ska också ha en dialog med biblioteken för att höja nivån på spridningen av litteratur och förbättra servicen i samiska frågor.

Behöver ni rekrytera ny personal?

Susanne Divuoma, Kulturchef Sametinget:

Susanne Idivuoma

Susanne Idivuoma Bild: Marcus Bäckström

– Nu är Elena här på heltid sedan i fjol och vi har nyligen genomfört en nyrekrytering av en bibliotekskonsulent som ska få resursbiblioteksansvaret. Hon ska nätverka med KB, genomföra användardialoger och inventera vilka behov som finns på folkbiblioteken.

Vilken är den tuffaste respektive roligaste utmaningen med att bli resursbibliotek?

Elena:

– Bland det svåraste blir att katalogisera och digitalisera vårt bestånd. Det blir en jätteutmaning för oss eftersom vi tidigare har varit underfinansierade.

Susanne:

– Vi har jobbat i flera års tid för att stärka biblioteksverksamheten så resursbiblioteksuppdraget blir ett stort lyft för oss.

 

NORDKALOTTBIBLIOTEKET ligger i Övertorneå. Huvudman: Övertorneå kommun. Bestånd: litteratur på svenska och meänkieli för vuxna och barn, släktforskningsmaterial och ljud- och bildarkiv. Antal titlar: närmare 10 000

Raisa Lessu, Biblioteksutvecklare och chef för biblioteks- och minoritetsspråkverksamheten:

Raisa Lessu

Raisa Lessu
Bild: Daniel Martin

Vad har biblioteket för grunduppdrag sedan tidigare?

– Biblioteket är grunden i Nordkalottens kultur- och forskningscentrum men vi är lite av en gömd och sovande pärla. Vi har haft öppet bara mellan klockan åtta och elva på vardagarna, men nu ska vi ändra öppettiderna så att biblioteket blir mer synligt och lättare att besöka. Verksamheten har inte varit så utåtriktad men jag tror att det kommer bli en större medvetenhet om oss genom att vi blir resursbibliotek. Vi vill försöka utveckla biblioteket så att det blir mer av en mötesplats.

Hur kommer verksamheten påverkas av uppdraget från KB?

– Just nu väntar vi på en renovering så att vi kan få några kontorsplatser och bemanna bättre. Vi arbetar också med vår webbplats, den är ganska gammal och behöver byggas om så att den uppfyller kravet för ett resursbibliotek. Vi hoppas att webbsidan blir en digital resurs för folkbiblioteken i deras läsfrämjande insatser. Men vi är fortfarande i planeringsfasen och det kommer bli mycket utvecklingsarbete under hela nästa år.

Behöver ni rekrytera ny personal?

– En del av min tjänst är just nu att utveckla resursbiblioteket.

Vilken är den tuffaste respektive roligaste utmaningen med att bli resursbibliotek?

– Den tuffaste är att vi har brist på material, särskilt lättläst material för de som inte helt kan läsa meänkieli och särskilt för de unga. Det finns ganska många ungdomar med tornedalsfinska rötter som är intresserade av meänkieli men inte kan så mycket om det. Roligast är att vi har potential att åstadkomma något storslaget, det är vårt ansvar att utveckla verksamheten så att vi kan hjälpa användarna.

 

FINLANDSINSTITUTETS BIBLIOTEK ligger i Stockholm. Huvudman: Stiftelsen Finlands kulturinstitut. Bestånd: finsk, sverigefinsk och finlandssvensk skön- och facklitteratur för vuxna och barn. Antal titlar: 21 000 varav 90 procent är på finska.

Eeva Östberg

Eeva Östberg
Bild: Privat

Eeva  Östberg, Bibliotekschef:

Vad har biblioteket för grunduppdrag sedan tidigare?

–Vi fungerar som en mötesplats för sverigefinnar i Stockholmsområdet och erbjuder ett brett utbud av medier för den sverigefinska målgruppen och andra som har intresse för finska språket och finländsk och sverigefinsk litteratur. Sedan nästan tio år tillbaka har vi också ett bokråd som sammanställer listor på nya böcker två gånger om året.

Hur kommer uppdraget från KB på- verka er verksamhet?

– Det är jättebra att vi har fått det som ett riktigt uppdrag att stödja landets folkbibliotek i olika frågor. Vi kommer att utveckla boklistan som vi gör specifikt för barn och unga, det är jätteviktigt att de får läsa på finska eftersom de inte får samma möjlighet som majoritetsbefolkningen i Finland att utveckla språket. Så vi måste försöka hitta så lättlästa böcker som möjligt, och vi skulle även behöva böcker som är Sverigepublicerade och vänder sig till den finska målgruppen. Där görs det tyvärr inte så mycket. Men just nu har vi en uppskattad utställning med moderna finländska barnböcker som är ute på turné i landet och finansieras med de pengar som vi hittills har fått från KB till resursbiblioteket.

Behöver ni rekrytera ny personal?

– Vi håller på att rekrytera en barn- och ungdomsbibliotekarie just för att barn och unga nämns i uppdraget. Men vi väntar fortfarande på att få se vad vi ska göra för det vet vi inte ännu. Vi har inte ramarna på plats.

Vilken är den tuffaste respektive roligaste utmaningen med att bli resursbibliotek?

– Det tuffaste är utbildningssituationen som påverkar vårt arbete enormt mycket. Barn och unga får inte tillräckligt med modersmålsundervisning så hur ska vi få dem att läsa på finska? Men det är jätteroligt att få ett nationellt uppdrag och det har varit en sådan glädje att få diskutera biblioteksfrågorna tillsammans med sverigefinnar från hela landet. Det är också roligt att få skapa ett nytt arbete som kan leda till att de nationella minoriteterna kan bli en naturlig del av folkbibliotekens verksamhet.

 

JUDISKA BIBLIOTEKET ligger i Stockholm och är uppdelat på en forskningsdel under synagogan och en allmän del i kulturhuset Bajit. Huvudman: Judiska församlingen. Bestånd: litteratur inom judisk kultur och judiska ämnen. Antal titlar: 25 000 varav 15 000 ingår i forskningsbiblioteket och 10 000 i Bajit. 4 000 av titlarna är på jiddisch.

Malin Norrby

Malin Norrby
Bild: Privat

Malin Norrby, Förlagschef med ansvar för biblioteket:

Vad har biblioteket för grunduppdrag sedan tidigare?

– Bibliotekstanken att samla böcker för att andra ska få läsa har länge funnits i den judiska kulturen, och ända sedan biblioteket grundades 1774 har samlingen växt genom donationer. I och med att Sverige inte ockuperades av nazisterna är den också intakt vilket är unikt. Öppnandet av Bajit krockade med pandemin men utlånen har ändå ökat eftersom tillgängligheten har blivit så mycket högre.

Hur kommer uppdraget från KB påverka er verksamhet?

– I praktiken fungerar vi som resursbibliotek redan nu, vi försöker hjälpa folk- och regionbiblioteken med frågeställningar i mån av tid. Men nu kommer vi att ha en bibliotekskonsulent som kan ta hand om den typen av förfrågningar. Det handlar väldigt mycket om att vara en kunskapsresurs för biblioteken rörande den judiska minoriteten i Sverige som är väldigt mångfacetterad. Men det är en del saker som först måste diskuteras igenom, som hur användarna ser på bestånd, förvärv, inköp och sådana saker.

Behöver ni rekrytera ny personal?

– Vi har två utredare som delar på en tjänst för att bereda det här ärendet. De ska dels försöka fastslå profil på bibliotekskonsulentstjänsten när vi utlyser den, dels formulera ett uppdrag och verksamhetsinriktning genom användardialoger.

Vilken är den tuffaste respektive roligaste utmaningen med att bli resurs- bibliotek?

– Svårigheten är att få ett generellt formulerat uppdrag att passa för respektive minoritet, bibliotek och användare. Men det roligaste just nu är att det blir ett extra fokus på judisk kultur och jiddischkultur.

 

Frågeställare och sammanställning: Paula Isaksson

Author Description

admin

Det är administratören som lagt in det här.

Västra Götalandsregionen Förvaltningen för kulturutvecklng

Postadress

Regionens hus
405 44 Göteborg

Besöksadress

Bergslagsgatan 2
411 04 Göteborg

Telefon

031-333 51 00 (växel)
010-441 42 00 (växel)

E-post

redaktionen@noll27.se
Tillgänglighet