Schysta bibliotek kommunicerar inkluderande

Schysta bibliotek kommunicerar inkluderande

Ord och bilder betyder mer än man kan tro för att människor ska känna sig välkomna till biblioteket.  Men hur ska man veta vad som är rätt och fel när man skyltar, gör inlägg i sociala medier, planerar aktiviteter eller pratar med besökarna? Handboken Schyst bibliotek innehåller mängder av tips på hur man kan tänka för att kommunicera jämlikt och inkluderande.

Utan att mena något illa kan det vi säger och visar förstärka både normer och fördomar. Det gäller alla människor, men för den som jobbar med kommunikation är det extra viktigt att tänka på ordval och bildval. År 2014 lanserade Region Värmland konceptet Schyst som består av en serie handböcker i att kommunicera medvetet och inkluderande. Sedan ett par år tillbaka ingår Schyst bibliotek i familjen, med syfte att hjälpa biblioteken att reflektera över hur de kommunicerar. Handboken har tagits fram under ledning av Frida Närman, biblioteksutvecklare på Region Värmland.

– Den blev lite längre än vad vi hade tänkt oss, säger hon med ett skratt. Men tanken är att den ska kunna fungera som ett metodmaterial för alla bibliotek i Sverige.

På drygt 50 sidor blandas mängder av matnyttiga tips på hur man kommunicerar inkluderande, och förslag på ämnen att diskutera på arbetsplatsen. Materialet innehåller också övningar och åter övningar som medarbetarna kan göra tillsammans under ungefär ett halvår. Men arbetet slutar inte där, menar Frida.

– Biblioteken måste jobba med jämlik kommunikation hela tiden, oavsett vad det gäller, inte minst med tanke på bibliotekens uppdrag att vara till för alla. Man blir aldrig klar med de här frågorna och handboken blir en slags påminnelse om det och något som man kan återvända till.

Efterlyste två bibliotek

Inför arbetet med att ta fram Schyst bibliotek efterlyste regionen två bibliotek som ville vara med. Ett av dem som anmälde sig var Grums bibliotek.

– Vi svarade ja direkt när vi fick frågan, det kändes självklart att hoppa på, säger biblioteksansvariga Liselotte Asbjörnsdotter och fortsätter:

– Det här med inkluderande kommunikation var inget som vi direkt hade jobbat med innan, tänket fanns men det ingick inte som ett uttalat ansvar i någons tjänst. Projektet öppnade upp ögonen för vad vi faktiskt kan göra i kommunikationen med våra besökare.

Tillsammans med stadsbiblioteket i Karlstad fick Grums biblioteksmedarbetare testa att arbeta på ett helt nytt sätt. De började med att se över sitt biblioteksrum och bemötande.

– Vi pratade väldigt mycket om vad vi kommunicerar när vi står bakom lånedisken. När besökaren kommer in genom dörren, vad möter den då? Är det ett hej och ett leende eller sitter det någon bakom disken och ser sur ut? Idag ser vi till att göra allt vi kan för att alla besökare ska känna sig välkomna, berättar Liselotte.

Projektet blev en ögonöppnare

För bibliotekarien Ann Skagerling på Karlstad bibliotek har jämlikhet alltid varit en aktuell fråga, och därför har hon länge förvånats över att man inte har pratat mer om det på biblioteken. Ett tillfälle som hon särskilt minns var när hon skulle planera ett antal aktiviteter med sina kollegor, och påpekade att de själva utgjorde en väldigt homogen grupp och därför inte bara kunde utgå från sina egna intressen.

– För mig var det självklart, vi var ju alla vita medelklasskvinnor, men jag tror aldrig att jag har sagt något så provocerande. Jag blev utskälld och fick höra att vi visst var olika, berättar Ann.

Idag arbetar hon på närbiblioteket i det nyöppnade Kronoteket. I området bor många olika nationaliteter så det gäller att tänka på vilka program som biblioteket arrangerar och hur det skyltas.

– Det senare har vi lagt mycket tid på i arbetet med det nya biblioteket. På väggarna är det övergripande texter med stora bokstäver och vi har jobbat med att förenkla informationen, särskilt på barnavdelningen. Sedan har vi det här med att använda symboler istället för text, men dit har vi inte kommit ännu.

Skriver på griffeltavlor

Med sina 9 000 invånare är Grums den tredje minsta kommunen i Värmland. Sedan tre år jobbar också Mas Karin Gustafsson på biblioteket, med ansvar för marknadsföringen. I likhet med Ann pekar hon på svårigheten att sätta sig in i andras utmaningar när man själv ingår i en homogen grupp.

– Det är svårt att identifiera sig med personer som inte ryms inom normen, de som har ett annat modersmål eller neuropsykiatriska funktionsvariationer. Vi har pratat jättemycket om det här och gått kurser i hur man kan förbereda sig för att ta emot dessa personer, säger Karin.

Istället för vanliga skyltar har Grums valt griffeltavlor, från riktigt stora till små, som står ovanpå hyllorna. På dem kan de själva välja vad de vill skriva eller rita. För att kontrastera mot de vita väggarna är informationsdisken målad brandbilsröd och det finns många andra färgglada detaljer, som till exempel bilderbokstråget inne på barnavdelningen. Dessutom har biblioteket ett helt möblemang som är barnanpassat.

– Mycket av det vi gör kostar inte så mycket och tar heller inte så mycket tid, och vi får ofta höra att vårt bibliotek är fint, säger Liselotte.

Text: Paula Isaksson

Bild: Grums bibliotek

FAKTA
Schyst bibliotek ingår i en serie handböcker som ges ut av Region Värmland. Syftet med Schyst-konceptet är att skapa medvetenhet kring allas lika värde och vikten av att kommunicera jämlikt, jämställt och inkluderande.
Materialet går att ladda ner:schyst.se

Author Description

admin

Det är administratören som lagt in det här.

Västra Götalandsregionen Förvaltningen för kulturutvecklng

Postadress

Regionens hus
405 44 Göteborg

Besöksadress

Bergslagsgatan 2
411 04 Göteborg

Telefon

031-333 51 00 (växel)
010-441 42 00 (växel)

E-post

redaktionen@noll27.se
Tillgänglighet