Bibliotekarien är ett framtidsyrke, men mycket måste förbättras

Bibliotekarien är ett framtidsyrke,  men mycket måste förbättras

Arbetsmiljön för bibliotekarierna måste bli bättre, lönerna behöver höjas och biblioteken borde bli en del av det svenska totalförsvaret. För bibliotekarie är ett framtidsyrke, det tycker Anna Troberg, ordförande i fackförbundet DIK.

– Ja, absolut, det kommer att behövas fler bibliotekarier redan som vi kan se nu. Men jag tror också att man kan se andra viktiga aspekter att utveckla, säger hon.

Det kan handla om kunskap inom MIK, källkritik och kunskap om vad som är fakta och vad som är desinformation. Där menar Anna Troberg att bibliotekarierna med sin specifika kompetens inom de frågorna, och bibliotekens struktur över hela landet, kan användas mer effektivt.

– Vi har ju från DIKs håll pratat mycket om att kulturen i stort, men framför allt biblioteken, ska bli en del av det svenska totalförsvaret, säger Anna, och menar att pandemin synliggjort vilken betydelse biblioteken faktiskt har.

Digital utveckling

De senaste decennierna har biblioteksyrket utvecklats på flera sätt. Mycket av den traditionella bibliotekarierollen finns kvar, men det är också tydligt att den snabba digitaliseringen har förändrat arbetet, menar Anna.

En mindre positiv utveckling är att i takt med att myndigheter och företag förflyttar kontor och lägger om till digital verksamhet, inbegriper yrket idag alltmer samhällsservice.

– I vissa fall har sådant arbete blivit en väldigt stor del arbetsdagen för bibliotekarier och det är ju en mindre bra utveckling naturligtvis.

Det gör också att det ibland finns en obalans i hur studenter på utbildningarna tänker sig yrkeslivet, jämfört med vad det sedan innebär. Om det enbart är ett brinnande litteraturintresse som lockat med biblioteksarbetet kan verkligheten kanske bli en besvikelse.

– Där kan vi se att det finns en dissonans. Det gäller ju naturligtvis inte alla, men det finns ett problem med vad man förväntar sig när man går in i utbildningen och vad man faktiskt möter när man kommer ut i arbetslivet.

Ändå säger Anna att det utbildas för få bibliotekarier och att det kommer att behövas fler i framtiden. Inte minst eftersom DIK vill få till en lagändring som kräver bemannade skolbibliotek.

– Då behövs det ju ännu fler, så det är ett ganska stort underskott på bibliotekarier. Vi har väldigt liten arbetslöshet bland våra medlemmar som jobbar på bibliotek.

Hot och våld

Kanske kan den ibland stökiga och utsatta arbetsmiljön avskräcka blivande studenter, spekulerar Anna. I DIKs senaste rapport kring bibliotekariernas arbetsmiljö från 2021, uppgav hälften av skolbibliotekarierna och folkbibliotekarierna att de funderat på att byta jobb, och 79 procent av folkbibliotekarierna sa att de upplevt social oro under året.

– Vår bedömning är att det blir värre och värre tyvärr, säger Anna.

DIK benämner problemen som social oro och menar att det finns en stor bredd bland dem. Det kan handla om ungdomar, människor med psykiska problem, missbrukare, eller äldre som blivit dementa. Det gör också att lösningen på problemen är komplex. Enligt Anna gäller det att få till ett bra samarbete mellan olika samhällsinstanser som fritidsgårdar, socialtjänst, missbrukarvård och polis.

– När det finns ett bra samarbete där så funkar det bättre, och då kan man också se att problemen på biblioteken minskar. För det är ju egentligen inte ett biblioteksproblem, det är ju ett samhällsproblem som syns på biblioteken.

Riktlinjer är viktiga

För att förbättra arbetsmiljön vill DIK att ingen bibliotekarie ska behöva jobba ensam och att det ska finnas tydliga riktlinjer för vad man ska göra om något händer. Det måste finnas handlingsplaner, kunskap och rutiner.

– Min uppfattning är nog att det händer ganska mycket som är av en sån grad att det borde polisanmälas, men det faktiskt aldrig blir det, säger Anna och menar att det också gör att det kan finnas ett stort mörkertal.

Nu vill hon att bibliotekarierna och bibliotekens betydelse för samhället ska lyftas, att lönerna ska höjas och att politikerna ser till att det finns tillräckliga resurser. Det är också centralt att arbetsgivarna är noga med det systematiska arbetsmiljöarbetet.

– Arbetsmiljön är nummer ett, vi måste komma till rätta med den, man ska inte må dåligt när man går till jobbet, man ska inte känna sig otrygg, det är ju A och O. I bibliotekens fall är det också en demokratisk fråga för hela samhället.

Bild: Stina Gullander

Author Description

Evelina Westergren

Evelina Westergren, Journalist
evelina.westergren@noll27.se
0700-81 65 71

Västra Götalandsregionen Förvaltningen för kulturutvecklng

Postadress

Regionens hus
405 44 Göteborg

Besöksadress

Bergslagsgatan 2
411 04 Göteborg

Telefon

031-333 51 00 (växel)
010-441 42 00 (växel)

E-post

redaktionen@noll27.se
Tillgänglighet