Bibliotekarien i Finland

När noll27 kontaktade biblioteksföreningar i Norge, Danmark och Finland för att prata om bibliotekariens roll och status, kunde vi konstatera att även om förutsättningarna kan variera, är det mycket som är gemensamt.

Finlands biblioteksförening är en medborgarorganisation som på olika sätt arbetar för att främja de allmänna bibliotekens ställning. Medlemmarna består av både biblioteksanställda och bibliotekskunder, och vartannat år organiserar föreningen de riksomfattande Biblioteksdagarna för biblioteksbranschen. Juha Manninen är direktör för Finlands biblioteksförening.

Vilken fråga är mest aktuell för bibliotekarier i Finland just nu?

– Förutom att alla undrar över om biblioteksbesökarna kommer att komma tillbaka efter pandemin, är det definitivt läsning och vårt pilotprojekt kring gemensamt e-bibliotek i hela Finland. Regeringen har nyss beslutat att fortsätta finansieringen av projektet.

Det finns också en allmän uppfattning bland bibliotekarier i Finland att flexibilitet betonas på bekostnad av professionalism och kompetens, och att allt mer arbetstid ägnas åt att hjälpa till med kopiering och att ge råd kring användandet av olika myndighetstjänster.

De flesta som besöker biblioteken gör det fortfarande för att de tycker om bibliotekens samlingar, och då är serviceperspektivet sekundärt. Men många förväntar sig också att bibliotekarien ska kunna svara på alla möjliga slags frågor, och då måste bibliotekarien kunna balansera mellan de båda.

På vilket sätt har bibliotekariens roll utvecklats/förändrats de senaste åren?

– Att allt fler ägnar sig åt arrangemang och att presentera evenemang både på plats och online är en tydlig tendens, liksom att behovet av informationstjänster har minskat. Däremot har behovet av att synliggöra information ökat.
En annan tydlig utveckling är ökad rådgivning kring digitala tjänster, att människor behöver hjälp med att använda såväl hård- som mjukvara. Idén om att bibliotekarien ska hjälpa människor hjälpa sig själv är allmänt accepterad. Däremot känner många bibliotekarier sig osäkra på sin egen kompetens, och regeringen har gett regionbiblioteken i uppdrag att erbjuda utbildningar för att förbättra kompetensen i till exempel informationssäkerhet och operativsystem.

Makerspace har genom åren fått fotfäste på, i alla fall de större, biblioteken i Finland och är numera en efterfrågad verksamhet. Men alla bibliotekarier är inte bekväma med dessa verkstadsfunktioner och tycker inte att det hör hemma på bibliotek och frågan är en återkommande diskussion.

Det finns också en ny trend att mindre kommuner slår ihop bibliotekschefens uppdrag till en kombination av kultur- och biblioteksservice, eller sport- och biblioteksservice, eller till och med en bibliotekschef för flera mindre kommuner. Rent ohälsosamma uppdrag för såväl verksamhet som bibliotekschef, vilket Finlands biblioteksförening försöker uppmärksamma.

Hur matchar utbildningen av bibliotekarier dagens behov av förmedling, service och utveckling?

– Bibliotekariens roll som representant för kundservice har länge betonats i biblioteksutbildningen. Däremot är det många som söker sig till yrket för att de vill jobba med samlingarna, med medierna.

Det finns många vägar i Finland att kvalificera sig för arbete inom biblioteksbranschen: universitets- och yrkeshögskolor, yrkes- och vuxeninstitut samt lärlingsutbildning. Utbildningens omfattning och innehåll beror på utbildningens nivå, men det ingår praktik i alla utbildningar.

Däremot har vi för många utbildade bibliotekarier i förhållande till antal öppna bibliotek, och det är en obalans i landet beroende på att utbildningarna finns i södra och västra Finland. Det har dock förbättrats något sedan utbildningen i Uleåborg stängde 2020.

Bibliotekariens status har förändrats, framförallt av politiker som börjar förstå att de gör olika saker. Och unga människor som söker sig till yrket är väl medvetna om detta. En ny trend är att många som söker sig till bibliotekarieyrket har erfarenhet av tidigare yrken som till exempel lärare ellerjournalister. Och de vet ju hur ett modernt folkbibliotek fungerar.

Bild: Jarkko Mikkonen

 

Västra Götalandsregionen Förvaltningen för kulturutvecklng

Postadress

Regionens hus
405 44 Göteborg

Besöksadress

Bergslagsgatan 2
411 04 Göteborg

Telefon

031-333 51 00 (växel)
010-441 42 00 (växel)

E-post

redaktionen@noll27.se
Tillgänglighet