Biblioteken utvecklas och nya kompetenser krävs av bibliotekarierna. Därför reviderade Linnéuniversitet sitt kandidatprogram för fyra år sedan.
– Det behövs en kontinuerlig översyn av utbildningen, sektorn utvecklas och då är det klart att vi måste följa efter, säger Sara Ahlryd, lektor och programansvarig för kandidatprogrammet på campus i biblioteks- och informationsvetenskap vid Linnéuniversitetet.
En av de större förändringarna som lärarlaget gjorde 2017 var att lägga in en introduktionskurs. Många av studenterna som läser på campus kommer direkt från gymnasiet och är ovana vid vetenskapliga texter och akademiskt skrivande.
– De har inte den studiekompetens som högskolan kräver utan behöver stöd och verktyg, så det lade vi mycket krut på när vi reviderade programplanen, förklarar Sara.
Fokus ligger numera också mycket mer på informationsetik och vetenskaplig kommunikation för att möta sektorns behov. Likaså tar utbildningen upp professionsetiska och pedagogiska frågor, litteraturförmedling och läsfrämjande. När studenterna lämnar Linnéuniversitetet ska de ha en förståelse för att alla människor ska behandlas lika oavsett bakgrunder, erfarenheter och kunskaper.
– Den sociala biten som ingår i biblioteksrollen är jätteviktig att prata om så att studenterna verkligen har verktygen när de ska ut i arbetslivet. Vi diskuterar också hur man bemöter användare i olika situationer i relation till pedagogiska teorier.
Tusen sökande
Jämfört med tidigare ingår dessutom fler kurser i metadata, alltså att märka upp digitala dokument i databaser.
– Det är superviktigt att kunna idag, konstaterar Sara.
För den som inte vill plugga på campus går det att läsa på distans med start på vårterminen. Intresset är enormt, både inför 2021 och 2022 hade programmet totalt tusen sökanden, så konkurrensen om platserna är stenhård. Studenterna har ofta några år på nacken och många har med sig sextio högskolepoäng från tidigare studier. Sara tror att det stora söktrycket beror på flera saker.
– Jag tror det är attraktivt att programmet är på halvtid så att de kan jobba samtidigt och att det är öppet för alla. Vi har heller inte några fysiska träffar så du kan bo var som helst i världen, vi har en jättestor geografisk spridning på våra studenter.
Fler godkända uppsatser
Vid tre tillfällen, en vecka åt gången, genomför studenterna fältstudier ute på bibliotek och fokuserar på olika saker, som till exempel mediaplanering eller hur man lägger upp ett pass med informationssökning. Samtidigt vill de flesta pröva på lite biblioteksarbete, som att stå i informationsdisken, följa med i bokbussen eller vara med på sagostunden.
– De får nosa på de praktiska färdigheter som krävs på arbetsplatsen, säger Sara.
Sedan 2017 ingår dessutom två förberedande kurser inför att studenterna ska skriva sin kandidatuppsats. Enligt Sara har det lett till högre kvalitet på uppsatserna.
– Studenterna har med sig informationssökning och andra kompetenser när de börjar skriva. Vi kan se att många fler uppsatser blir godkända nu än innan.
Text: Paula Isaksson
Bild: Linnéuniversitetet
Author Description
