Idag kan man utbilda sig till bibliotekarie på fem högskolor/universitet i Sverige. Noll27 har pratat med dem alla, och här kan du läsa om deras inriktningar, skillnader och likheter. Vi börjar med den yngsta på Södertörns högskola där den första kullen är på väg ut.
Pamela Schultz Nybacka är programsamordnare för biblioteks- och informationsvetenskapen på Södertörns högskola i Flemingsberg, söder om Stockholm. Hon minns tydligt den där härliga dagen i maj när hon var på ett möte med ledningen i Botkyrka kommun. Precis när det var avslutat ställde sig en av deltagarna upp och föreslog utan förvarning att Södertörn borde starta ett program i bilioteks- och informationsvetenskap.
– Idégivaren var kultur- och fritidschefen Anja Dahlstedt som är känd inom bibliotekssverige och själv har studerat på Södertörn. Jag förstod precis vad hon menade och det här var 2018. Vi startade programmet redan hösten 2019 så du kan tänka dig hur fort det gick, säger Pamela.
För att se om utbildningen var relevant för Södertörn undersökte Pamela och en projektgrupp först arbetsmarknaden och högskolans interna resurser. De inventerade också vilka institutioner som skulle kunna ta emot studiebesök, praktikanter och ge gästföreläsningar. Alla inblandade var positiva till idén, från de övriga ämnesrepresentanterna på högskolan till biblioteken och statliga institutioner. Klart att Södertörn skulle ha en bibliotekarieutbildning. Hösten 2018 fick programmet klartecken att rulla igång.
– Sedan designade vi utbildningen och som tur var hann vi hålla en och en halv termin på plats innan pandemin kom.
Mångkultur som ledord
Givetvis tittade man också på hur de andra lärosätena hade lagt upp sina program. Men samtidigt var det viktigt att få in Södertörns tre ledord i utbildningen: mångvetenskap, mångkultur och medborgerlig utbildning.
– Vårt synsätt är att vi inte bara utbildar för arbetsmarknaden utan att våra studenter också ska bli bildade till medborgare. Vi inkorporerar även ämnen som idéhistoria för att få en humanistisk och samhällsvetenskaplig ingång. Dessutom tar vi hjälp av lärare från offentlig förvaltning, förklarar Pamela och tillägger:
– Vi kommer också skapa ännu mer utrymme för läs- och litteraturfrämjande och språkutveckling.
Av alla högskolor i Sverige är Södertörn den som har flest elever med utlandsfödda föräldrar. Det har också varit syftet från början med högskolans placering att möjliggöra för alla oavsett bakgrund, att påbörja och slutföra en utbildning.
– Vår förhoppning är att högskolan med sitt upptagnings- område och sin profil ska bredda rekryteringen till bibliotekarieyrket.
Tio veckors praktik
I programmet ingår tio veckors praktik på bibliotek.
– När studenterna kommer tillbaka efter praktiken benar de ut olika målkonflikter och dilemman som de har stött på. Det lär dem att hantera det som de möter i en praktisk verklighet, säger Pamela.
Innan det är dags att skriva uppsats har de en valbar termin. Då kan de läsa vad och på vilket lärosäte de vill.
– Högskolan har en massa kontakter utanför Sverige, till exempel kan de läsa arabiska eller åka någonstans inom Europa.
Studenter som har läst tidigare på högskolenivå kan hoppa över den näst sista terminen och gå direkt på uppsatsen. Därför har hälften av högskolans första kull i biblioteks- och informationsvetenskap redan examinerats – medan den andra halvan är mitt uppe i skrivandet och blir klara i vår.
Text: Paula Isaksson
Bild: Södertörns Högskola
Author Description
