Trots attraktiva subventioner för inköp av kulturtidskrifter till de norska folkbiblioteken, har tidskrifterna inte blivit mer attraktiva för de norska användarna.
– Generellt är kulturtidskrifternas status ganska låg i Norge, men jag tror att de kan fånga konst- och kulturintresserade genom att synas mer och ta del av den aktuella kulturdebatten, säger c seniorrådgivare och systemansvarig för bidraget Tidskrift og kritikk, Kulturrådet i Norge.
År 2019 införde norska Kulturrådet nya subventionerade abonnemang för kulturtidskrifter där biblioteket betalar 25 procent av kostnaden, och Kulturrådet resten. Bidragsystemet utvecklades efter att Kulturrådets utredning från 2018, Kulturtidskrifter, pekade ut brister och svagheter i dåvarande stöd.
– Vi inspirerades av svenska Nätverkstan och initierade och bidrog också till skapandet av Tekstallmenningen. En central för tidskrifter och mindre förlag som bland annat erbjuder tidskrifterna nödvändiga och professionella tjänster, och där folkbiblioteken kan köpa subventionerade prenumerationer på utvalda kulturtidningar, säger Rolf Engelsen.
Men när kulturrådet tillsammans med norska Nasjonalbiblioteket förra året gjorde en mindre undersökning om kulturtidskrifter på bibliotek, gav den indikationer på att systemet ändå inte fungerade tillräckligt bra.
– Så vi frågar oss fortfarande hur vi ska göra det möjligt för läsare runt om i landet att få gratis tillgång till kulturtidskrifter, säger Rolf och avslöjar att kulturrådet hoppas kunna titta närmre på detta ännu en gång i ett eventuellt forskaruppdrag.
Stor potential
I kulturrådets utredning 2018, som redovisas i boken Kulturtidskrifter, konstateras också att de senaste årens förändringar i medielandskapet har bidragit till att öka pressen på kulturtidskrifternas särart. Rolf Engelsen håller med och ser en tydlig tendens i att allt fler kulturtidskrifter lägger till en aktuell nätpublikation till sin utgivning på papper. Några väljer till och med att kalla sig för tidning vilket gör att de får presstöd från statens medietillsyn.
– Det är en intressant tendens för det gör tidskrifterna mer aktuella och fångar folks intresse, säger han och menar att den inslagna vägen med aktuella nätpublikationer i samklang med mer traditionella kulturtidskrifter är intressant och har stor potential.
– Kulturtidskrifterna måste våga vara med och beskriva konflikter och intressanta diskussioner inom konst- och kulturfältet och förklara på sätt som inte uppfattas som elitistiskt. För att detta ska bli möjligt måste det satsas på kulturtidskrifterna, men jag upplever att kulturpolitiker inte helt förstår hur viktig den offentliga, kritiskt reflekterande konst- och kulturdebatten är i ett demokratiperspektiv, säger han och nämner den stora gruppen unga som kanske inte läser kulturtidskrifter men som har ett annat engagemang som kulturtidskrifterna borde kunna fånga.
– Konst och kultur får inte dra sig tillbaka till sina lönnkamrar och sin egen elit, utan finnas där folk är. Då tror jag att kulturtidskrifterna har potential och kommer att få större betydelse.
Bild: Privat
Author Description
