Kungliga biblioteket, KB, har samlat och bevarat tidskrifter som är utgivna i Sverige i över 350 år. Samlingen växer med ungefär 166 hyllmeter per år och här finns allt från medlemsblad, serietidningar och veckotidningar, till vetenskaps- och kulturtidskrifter. Noll27 fick följa med till plan sju där alla tidskrifter och tidningar tas emot och sorteras.
Något för alla Till KB kommer allt som är professionellt tryckt och utgivet i Sverige. De får in ungefär 100 000 trycksaker om året och det är allt från reklam, manualer, produktkataloger, tidskrifter, affischer och vardagstryck som är allt tryck som inte passar in i någon annan kategori.
– Alla trycksaker packas upp och grovsorteras på den så kallade mottagningen innan vidare transport till verkstaden på plan sju, berättar Henrik Bylund som är enhetschef för avdelningen vardagstryck, press, kartor och bilder, och sneglar på den handskrivna statistiklistan som hänger på väggen.
– Hittills i maj har vi fått in 364 tidskriftshäften, konstaterar han.
Krims-Krams I hissen upp till plan sju berättar Henrik att det finns cirka 40 olika genrer bland tidskrifterna på KB, att en av de vanligaste förfrågningarna handlar om gamla nummer av Veckorevyn, och att de också sparar på en del saker som följer med tidningar, som till exempel leksaker, idolkort och
reklamdekaler till bilrutan.
– På mottagningen lägger vi det i en brun kartong märkt Krims-Krams, skrattar han. Det är ju inget vi måste samla, men för att kontextualisera samlingen sparar vi ett urval. Nu kanske det inte är så kul, men det är kul att se vad de skickade med 1950, så Krims-Krams kan bli intressant med åren.
Förvaring På våning sju väntar bibliotekarierna och handläggarna Linnea Sjögårde och Mathias Lindquist bland de långa raderna av hyllor fyllda av tidningar och en mängd tunna, ljusgråa pappmappar i olika storlek, så kallade kapslar, fyllda med tidskrifter.
– Vi väljer det format av kapsel som passar bäst till volymen vilket betyder att i vissa kapslar kan det få plats flera årgångar, medan andra innehåller några enstaka nummer. Det beror ju på både kvalitet, tjocklek och antal nummer, berättar Linnea.
– Nu för tiden är det den vanligaste förvaringen av tidskrifter, tillägger Mathias.
Har koll Vi går runt bland hyllorna som är en slags interimförvaring av tidskrifterna i väntan på att de ska kunna kapslas eller i vissa fall bindas in av bokbindare. Jag ser Biblioteksbladet trängas med Ordfront, biltidningar med datatidningar, och på en hylla står kulturtidskrifter på rad.
– Det är ett ständigt flöde av tidningar och vi måste titta på alla för att se att alla uppgifter stämmer, säger Mathias.
– Vi bläddrar inte i alla tidningar, men det händer att ett snyggt omslag eller någon text på framsidan gör mig nyfiken och sugen på att läsa mer, säger Linnea.
Favoriter Inför mitt besök har Mathias och Linnea plockat fram några favoriter i tidskriftssamlingen. Bland dem finns bland annat första numret av Folkskolans Barntidning från 1892 som 1950 bytte namn till Kamratposten, och en av de äldsta serietidningarna, Min Häst, som i år fyller 50 år.
– Men mitt favoritexempel är de här, säger Mathias och håller upp två tidningar som båda heter Småfranskan men där den ena är en hundtidning och den
andra är en biltidning.
– Och så hade Linnea senaste numret av Ord och Bild på sitt skrivbord och då var vi ju tvungna att hämta det första numret från 1892 i magasinet, säger han och jämför de två upplagorna som är i stort sett identiska i sitt format.
– De håller stilen även om det är lite annorlunda estetik, tilllägger Linnea och berättar att en förändring de sett genom åren är att utgivningsfrekvensen av tidskrifter generellt har gått ner, att det ges ut fler dubbelnummer och att tidskrifter i tidigare storformat har blivit mindre.
Tidsdokument Den politiska tidskriften Flamman är utgiven sedan 1906 och finns förstås att läsa på KB, men det finns också en tidning med samma namn utgiven av dansbandet Flamingokvintetten utgiven 1971.
– Man får tänka efter när man beställer här på KB vilken Flamman man vill ha, skrattar Mathias och håller upp idolkort och bildekaler som hör till Flamingokvintettens tidning. Krims-krams helt enkelt.
– Det är ju viktigt att vi speglar hela samhället och att vi gör det med sådana här triviala saker också, menar han.
– Att ge tillgång till det här materialet kommer i framtiden att bli tidsdokument för vår tid som är nu, och det är en häftig sak att tänka på, tillägger Linnea.
Säker källa Själva essensen med KB är att de sparar allt. Det innebär till exempel att den nationalsocialistiska tidningen Fanfaren från 1934 finns i samlingarna, och att det kan vara så att KB har världens största porrsamling.
– Vi har ju nästan alla filmer och tidskrifter som getts ut i Sverige, bekräftar Henrik Bylund. Vi gör en bedömning av materialet vilket som ska vara spärrat för särskild forskaranledning, men annars är pliktlagen jättetydlig. Vi ska samla in och spara allt som är utgivet i Sverige, oavsett innehåll. Och vi pratar om att vi ska vara den säkra källan. Det är inte vårt jobb att faktagranska, men vi ska finnas här om någon annan vill faktagranska.
FAKTA
Den första pliktlagstiftningen om leverans av allmänt spritt material stiftas år 1661. Då var den ett censurinstrument, ett sätt för statsmakten att kontrollera skrifter innan de spreds till medborgarna.
Från 1949 gäller lagen även för utlandstryckt material med svensk utgivare.
År 1979 börjar lagen gälla för film, musik, radio, tv och multimedier. Från 1995 gäller den även datorspel och interaktiva medier.
År 2012 införs E-pliktslagen, vilket ger KB möjlighet att samla in elektroniskt material. År 2015 träder lagen i full kraft.
Alla tryckerier, producenter, utgivare och distributörer är skyldiga att lämna pliktexemplar av sitt material till KB.Källa: KB
Author Description
