Tungviktare för alla lyrikvänner

Tungviktare för alla lyrikvänner

Lyrikvännen är Sveriges äldsta poesikulturtidskrift och har sedan 1954 varit en tidning för samtida lyrik. Sedan 2020 finns redaktionen i Malmö där litteraturkritikern Anna Lundvik och poeten David Zimmerman fortsätter bevaka såväl svensk som utländsk poesi

Den lilla gula metallskylten syns tydligt mot den röda tegelväggen och berättar att i huset bor bland annat Lyrikvännen, tidskrift för poesi. Innanför porten hittar jag tidningsredaktionen en halv trappa upp i den gamla portvaktarbostaden med fönster mot gården och toalett i farstun.

– Det är inte stort, men vi är ju bara två, säger Anna Lundvik som tillsammans med David Zimmerman tar emot i det lilla redaktionsrummet där två arbetsplatser, en bokhylla med gamla nummer av Lyrikvännen och en mängd kartonger fyller utrymmet. På väggen bakom arbetsplatserna hänger tre affischer i form av äldre bilder av Lyrikvännen, där en av dem visar den uppförstorade texten: »Varför läser man lyrik? Låt mig göra en motfråga: varför andas man?«.

– Det var den allra första meningen i det första numret av Lyrikvännen. Och det är fortfarande något som upptar oss väldigt mycket, frågan om vad poesin gör med våra liv, säger Anna och får medhåll av David.

– Vi har verkligen en ambition att försöka förstå poesin som något viktigt, men också som något vardagligt. Om det så är en svår poet från Mexiko eller en svensk klassiker, så vill vi hitta angelägenheten här och nu. För det var på något sätt där Lyrikvännen började. I det vardagliga.

Folkbildande

David och Anna

David Zimmerman och Anna Lundvik

När Anna och David tog över tidningen var det med ambitionen att läsarna ska känna igen sig och att tidningen ska likna det den alltid varit. Men de vill också föryngra, och förutom att hålla fast vid de som skrivit för Lyrikvännen i många år ville de också hitta yngre skribenter och nya kontakter och kanske också hitta nya sätt att sprida den på.

– Egentligen är det ganska naturligt eftersom  vi är yngre än förra redaktionen, säger Anna och berättar att deras ambition är både att få yngre läsare att upptäcka den svenska poesins historia, och den äldre publiken att upptäcka och möta ny poesi och en
yngre generation.

– Det handlar mycket om att koppla ihop saker och hålla den svenska poesihistorien levande. Och vi har tagit fasta på ambitionen som grundaren av Lyrikvännen, Stig Carlson, hade på 1950-talet, att tidskriften skulle var folkbildande och göra poesin tillgänglig för alla.

Ytterligare ett steg i Stig Carlsons anda är Lyrikpodden som Anna och David startat. Ett, menar de, modernt och effektivt sätt att nå nya och yngre läsare och få dem att hitta till tidskriften.

– Vi har ökat Lyrikvännens närvaro på sociala medier sedan vi tog över. Men vi vill inte bara maximera antal prenumeranter, vi vill att folk ska upptäcka tidskriften och läsa nya saker, betonar Anna

Tilltal

Som tidskrift är Lyrikvännen en nischad poesitidning med en stor grupp trogna läsare som består av både experter och poesiamatörer. Tidskriften kommer ut med sex nummer om året och innehåller en blandning av essäer som är översatta eller skrivna på svenska, nyskriven eller nyöversatt poesi, samt recensioner.

– Lyrikvännen är lite speciell innehållsmässigt eftersom den egentligen aldrig har nischat sig inom poesin, däremot ska det handla om poesi. Vi vill hitta kopplingar mellan det förflutna och nuet och koppla ihop poeter med varandra, berättar David.

– Vi vill ringa in vad som händer i poesisverige just nu, hitta aktuell poesi och unga poeter från både Sverige och resten av världen, diskutera aktuella frågor och förstå och kanske återaktualisera den traditionella poesin. Helt enkelt ha en överblick över vad som händer med poesin i vår samtid och samtidigt hålla den svenska poesihistorien levande, tillägger Anna.

Även om innehållet i Lyrikvännen är sig tämligen likt sedan 1950-talet, har utseendet ändrats genom åren. När Anna och David tog över tog de fram en ny, modern layout de ville skulle flirta med äldre upplagor, men förmedla en känsla av samtid. Resultatet blev en tidskrift som utmärker sig genom ett modernt uttryck och att omslagssidan är två centimeter smalare än förstasidan.

–Tidskriften är ett objekt och vi ville ge den ett karakteristiskt utseende som ska få fler att vilja läsa den, säger Anna.

Arkiv

Just nu har Lyrikvännen en provisorisk webbplats, men en ny kommer att lanseras under året. Här kommer man att hitta information om tidningen, länk till podden och ett arkiv som ska göra det lättare att söka på texter.

– Det finns ju så mycket bra poesi och bra texter som publicerats i Lyrikvännen genom åren som vi tycker är vårt ansvar att tillgängliggöra, säger Anna och förklarar att man ska kunna söka efter en artikel, poet eller skribent, se vilket nummer av Lyrikvännen den är publicerad i och sedan beställa aktuellt nummer av tidningen.

– Det kommer inte att bli en textbank, förklarar David. Vi tänker inte publicera texter eller tidningar digitalt, för vi vill hålla fast vid trycksaken så långt det går. Vi tycker den har ett egenvärde.

FAKTA

Tidskriften Lyrikvännen grundades 1954 av författaren Stig Carlson som en medlemstidskrift till bokklubben FiBs Lyrikklubb.
Mellan 2001 och 2006 drevs Lyrikvännen av bokförlaget Ordfront i Stockholm, och 2006 blev den utsedd till Årets kulturtidskrift.
Mellan 2007 och 2019 gavs tidskriften ut av Ellerstöms förlag i Lund, och 2019 blev den nominerad till Årets kulturtidskrift.
2020 tog David Zimmerman och Anna Lundvik över och redaktionen flyttade till Malmö.
Lyrikvännen drivs av en förening.

Källa: Lyrikvännen

Author Description

Helen Andersson

Helén Andersson, Journalist
helen.andersson@noll27.se
0702 153616

Västra Götalandsregionen Förvaltningen för kulturutvecklng

Postadress

Regionens hus
405 44 Göteborg

Besöksadress

Bergslagsgatan 2
411 04 Göteborg

Telefon

031-333 51 00 (växel)
010-441 42 00 (växel)

E-post

redaktionen@noll27.se
Tillgänglighet