Utmanande att jobba med kulturtidskrifter

Utmanande att jobba med kulturtidskrifter

På Varbergs stadsbibliotek finns historiska kulturtidskrifter sparade i det öppna magasinet, för alla att tillgå. Men hur jobbar de med tidskrifter idag? Det har noll27 tagit reda på.

Karin Pettersson vevar fram bokhyllorna i det öppna magasinet på Varbergs stadsbibliotek, kliver in och sträcker sig efter en volym på översta raden. Här inne står åldrade läderinbundna band, i brunt och mörkblått med guldtext.

– Här står ju då Ord & Bild, vi har dom från 1892, säger hon och spanar över hyllorna.

Hon plockar ner den tidigaste boken och öppnar den.

– …»Uppstår någon smittosam sjukdom i låntagarens hem, bör detta omedelbart anmälas till den, som förestår biblioteket, och den lånade boken skall genast återlämnas«, läser Karin från en gulnad lapp med ordningsregler som klistrats på insidan.

Här i det öppna magasinet i källaren på Varbergs stadsbibliotek, förvaras bland annat de historiska kulturtidskrifterna och alla som vill kan ta del av dem.

Måste spara med ett syfte

Tidskrifterna sparas olika länge, och kulturtidskrifterna som i högre utsträckning än tidningar om till exempel livsstil, fritid och mat, resonerar kring olika samhällsfrågor och lyfter olika slags röster, sparas längst. Personalen har precis börjat diskutera principer kring gallring och hur de ska tänka kring bevarandet av tidskrifter.

– Många gånger är det ju så att man bara sparar och sparar på bibliotek, men man vet egentligen inte varför. Det måste ju finnas ett syfte med sparandet.

– Vi har inget bevarandeansvar, så det vi sparar behöver vi se till att det används. Just nu har vi en översyn över vad det är vi har i magasinet. Jag kan tänka mig att vissa saker är lättare att gallra undan, och har hamnat i magasinet för att man inte vill gallra det direkt, medan andra saker som vi sparat sedan jättemånga år tillbaka ska vara kvar. Då gäller det också att fundera kring hur biblioteket ska kunna föra fram att de har just det materialet, resonerar Karin.

– Vi har funderat på att skylta på ett sätt där det står »Ur våra gömmor«, eller något sådant och lyfta fram några av de här. Att det inte hela tiden behöver vara fokus på den senaste deckaren.

Jobbar på flera sätt

Vi går tvärs över rummet, uppför trappan som leder till entréplan, och går längst bort i hörnet där ljuset skiner in genom de höga fönstren. Här finns bibliotekets aktuella tidskriftssamling i svarta stilrena bokhyllor intill en läshörna.

– Vi har ju våra tidskrifter så här. Det senaste numret står här, och sedan ligger de andra här under, säger Karin och öppnar en lucka bakom, där några äldre nummer ligger.

Idag jobbar biblioteket med tidskrifter på olika sätt. Det har två gånger haft en utställning just om kulturtidskrifter, och de funderar på att ta hit den igen. De delar också ut Nätverkstans tidning Plattform som lyfter fram och visar på vad en kulturtidskrift kan vara. Hyllan i läshörnan har bara ett exemplar kvar, dessutom skickas den ut till lokalbiblioteken.
Karin nämner också idéer om att ordna tidskriftskvällar, eller ordna andra arrangemang tillsammans med tidskrifter eller verksamheter som kan berätta om dem. En annan tanke är att återuppväcka en tidskriftsblogg som biblioteket hade tidigare.

– Vi lyfte fram olika tidskrifter genom att skriva lite kort om olika artiklar. Syftet var att lyfta fram våra tidskrifter så att de lånas lite mer och ge tips om temanummer eller intressanta artiklar. Det finns tankar på att vi borde starta upp den igen, det kan ju vara ett sätt att jobba.

– För det vi märker här, är ju att dessa lånas, säger hon, sveper med handen över kulturtidskrifterna och tar sedan några steg och pekar på en hylla intill.

– Men kanske inte i lika stor utsträckning som de här, som Femina, Amelia och Hus & Hem till exempel.

Utmanande område

Hon beskriver det som utmanande att jobba med kulturtidskrifter. Bredden är så stor, ämnesområdena många, de finns både i tryckt form och digitalt och riktar sig till många olika målgrupper.

– Det gäller att få en kunskap om hur mycket det finns. Vi som bibliotek borde jobba mer med det, det skulle vara roligt att göra det, men det gäller ju också att hitta formerna för det. Vi vill ju nå besökare och låntagare, så att tidskrifterna används.

Author Description

Evelina Westergren

Evelina Westergren, Journalist
evelina.westergren@noll27.se
0700-81 65 71

Västra Götalandsregionen Förvaltningen för kulturutvecklng

Postadress

Regionens hus
405 44 Göteborg

Besöksadress

Bergslagsgatan 2
411 04 Göteborg

Telefon

031-333 51 00 (växel)
010-441 42 00 (växel)

E-post

redaktionen@noll27.se
Tillgänglighet