Utvecklande tidskriftsklubb

Utvecklande tidskriftsklubb

De senaste åren har tidskriftsklubbar som metod för kompetensutveckling på bibliotek blivit allt vanligare, och bland annat noll27 har skrivit om det vid flera tillfällen. Men vad är en tidskriftsklubb? Noll27 ringde upp Malin Ögland, universitetsadjunkt på BHS och med egen erfarenhet av tidskriftsklubbar, för att reda ut begreppet.

Varför ska man ha en tidskriftsklubb på biblioteket?

Det är en billig metod för ett gemensamt utvecklingsarbete och medarbetarnas kompetensutveckling. Tidskriftsklubben skapar helt enkelt en gemensam kunskapsgrund och referensram i en personalgrupp. Man skulle också kunna se det som en metod för gemensam omvärldsbevakning på ett organiserat sätt.
Jag har också hört många som sagt att de efter utbildningen vant sig av med att läsa vetenskapliga och teoretiska artiklar, men att de genom tidskriftsklubben förstått att de saknat det och tycker det är stimulerande och kul.
Metoden kommer ju från den medicinska disciplinen där den används som ett sätt att hålla sig uppdaterad. Både på utbildningar och bland praktiker.

Rubriken tidskriftsklubb kan ju vara lite missvisande. Måste man läsa tidskriftsartiklar?

Vad man väljer att läsa är något man kan komma överens om i personalgruppen. Det kan också vara uppsatser eller utdrag ur böcker. Men det är ingen bokklubb som diskuterar en roman eller en dikt.

Malin Ögland

Malin Ögland
Bild: Bibliotekshögskolan i Borås

Läser alla samma text?

Det behöver inte vara så, men jag tycker det är bra att läsa samma för då kan man hjälpas åt med läsningen, till exempel om det är en text som kan vara svår att förstå.
Sedan finns det exempel på att man enas om ett speciellt ämne där alla läser olika artiklar som behandlar olika aspekter av ämnet och som man sedan presenterar för varandra. Det kan ju vara ett sätt att snabbt orientera sig i ett nytt ämne, och om man ska göra ett utvecklingsarbete kan det vara smart.
Ett annat sätt om man vill studera en viss aspekt av något, är att alla läser samma men i olika format. Någon läser en artikel, någon annan lyssnar på en podd
och så vidare. Och sedan diskuterar man hur ämnet behandlas utifrån de olika formerna.
Alldeles nyligen hörde jag om en tidskriftsklubb på twitter där man under en viss hashtag diskuterar enskilda medicinska artiklar.
När jag började med tidskriftsklubb hade vi en bokklubb som vi kallade för genrebokklubb. Det var på den tiden när manga var stort och då läste vi en gemensam vetenskaplig artikel om manga samt en valfri mangabok, och sedan pratade vi. Så kan man också göra.

Vad kan vara svårt med metoden tidskriftsklubb?

Dels är det tiden och att ge utrymme för läsning. Jag brukar rekommendera att man utnyttjar de strukturer man har, till exempel på APT. Det bästa är ju om man inte ser ett utvecklingsarbete som något man gör vid sidan av, utan att det är integrerat i det dagliga arbetet och att tidskriftsklubben är något återkommande.
Sedan kan det vara svårt att hitta rätt nivå på texten. Där får man pröva sig fram helt enkelt.

Har du några tips till de som vill prova metoden tidskriftsklubb?

En förutsättning är förstås att alla läser, annars är det är svårt att diskutera. Om man tycker det är svårt kan det vara bra
att börja med att man pratar om texten utifrån dess form. Att man tittar på texten utifrån vad man tycker om språket,
om och varför den är svår att förstå etcetera.
Man kan också utse en person som ansvarar för att göra en bakgrundskoll. Till exempel vad det är för typ av artikel, vem som har skrivit den och var den publicerats. Och så diskuterar man först form och metod i texten, sedan innehåll och till slut dess relevans för den egna verksamheten.

 

 

Author Description

Helen Andersson

Helén Andersson, Journalist
helen.andersson@noll27.se
0702 153616

Västra Götalandsregionen Förvaltningen för kulturutvecklng

Postadress

Regionens hus
405 44 Göteborg

Besöksadress

Bergslagsgatan 2
411 04 Göteborg

Telefon

031-333 51 00 (växel)
010-441 42 00 (växel)

E-post

redaktionen@noll27.se
Tillgänglighet