Att hållbara material som fungerat i decennier fortfarande är de bästa, är utgångspunkt för verksamheten på Sveriges enda regionalt finansierade center för byggnadsvård, Slöjd & Byggnadsvård på Nääs i Floda.
Mycket tack vare radio- och tv-program som Det sitter i väggarna och Husdrömmar, har intresset för byggnadsvård fullkomligt exploderat och sedan 1990-talet har det varit en stadig kurva uppåt av besökare på Nääs som vill renovera och bygga hållbart.
– Vi pratar om Ulla Skoog-effekten, skrattar Ulrika Lindh, byggnadsantikvarie och platsansvarig på Slöjd & Byggnadsvård på Nääs.
Vi har slagit oss ner i centrets bibliotek och Ulrika berättar att hon just avslutat ett samtal med ett par som ville ha rådgivning om hur de ska tänka kring sin lite speciella husgrund. Sådana här personliga rådgivningstillfällen är populära och centret har flera hundra bokade samtal varje år som handlar om både arkitektur, byggnadsteknik och materialval. Genom åren, säger Ulrika, har karaktären på frågor dock förändrats, och den vanligaste frågan just nu handlar om fukt och fuktskador.
–När vi började här på 1990-talet var frågorna enkla och handlade mycket om att bevara vackra arkitekturdetaljer. I dag är frågorna mer komplicerade och handlar mycket om klimatförändringar, regn och energi.
Cirkulär ekonomi
Byggnadsvård handlar om att använda det Ulrika kallar sunda material. Material som går att återanvända och renovera. Men också att man använder lokalproducerat material och material som finns nära till hands av förklarliga skäl. Något som, menar Ulrika, ligger i tiden.
– Vi blev väldigt influerade av trenden med lokalproducerad mat och började beskriva byggnadsvård på samma sätt, att vi använder lokalproducerat material och bygger med traditionella metoder och tekniker. Något man ser i hela världen och som egentligen är ganska självklart.
Allt detta har lett fram till att de på centret nu pratar om att hela byggnadsvårdsbegreppet ingår i en cirkulär ekonomi. Att genom att varsamt renovera och underhålla en byggnad och använda lokala hantverkare som kan tekniken och platsens förutsättningar, också stimulera den lokala ekonomin.
– Det är där vi befinner oss idag, mitt i ett hållbarhetsspår. Och vi tycker att hela samhället har något att lära sig av byggnadsvård för att det är så cirkulärt.
Unikt bibliotek
Centrets grundprincip är att de jobbar med folkbildning. Genom en bred kursverksamhet, utställningar, butik och ett unikt bibliotek vill de ge invånarna både inspiration och kunskap så att de varsamt kan renovera och bevara sina hus.
Biblioteket är ett referensbibliotek, även om det mesta går att låna som fjärrlån via folkbiblioteken, och flera av böckerna finns bara här och på Kungliga biblioteket.
– Nu kan man ju hitta mycket via internet, men det som står i de gamla böckerna finns ju inte där. Vi har dessutom en hel del gamla varukataloger där man kan se vad ett material innehåller, och vi är ganska ensamma om att ha en avdelning om hållbart byggande, säger Ulrika och visar längs hyllorna hur böckerna är katalogiserade med detaljerade underrubriker för att det ska vara lätt att hitta.
Verktyg
En annan viktig del av centrets verksamhet är den butik som dominerar lokalerna med sin doft av tjära. Här finns redskap och material för den händige, men inte hammare och spik utan material som lera, kalk, isolering, verktyg, linoljor och tapetprover.
– Butiken är ingen presentbutik och vi konkurrerar inte med bygghandeln. Vi är en fackhandel och kommer man hit och vill ha råd om linoljefärgen man köpt, då får man det. Så butiken har blivit en stor och viktig del av vår verksamhet, säger Ulrika. Och, fortsätter hon, vill man inte investera i egna verktyg har vi några vi hyr ut, bland annat kittlampor och stiftpistoler.
– För oss är det självklart att vi har jättemycket att lära av den gamla kunskap som finns.
Author Description
