När de flesta svenskar hade semester och njöt av sol och bad och umgänge med nära och kära, släppte en forskargrupp, på uppdrag av FN, årets kanske viktigaste rapport; »Sustainable development goals report 2022«. Rapporten som fick liten uppmärksamhet i Sverige beskriver att den hållbara utvecklingen i världen i huvudsak går i fel riktning. Covid-19-pandemin, säkerhetsläget i världen och klimatkrisen innebär stora utmaningar för vår planet och för oss som bor här. En slutsats är att det är de länder och de människor som redan har det allra svårast också drabbas allra hårdast.
Allt är inte nattsvart. Det finns hopp. Det krävs däremot politisk vilja och att världens länder skyndsamt agerar i linje med Agenda 2030, världens färdplan för hållbar utveckling, som beslutades av samtliga länder i FNs generalförsamling hösten 2015. Det övergripande målet med agendan är att uppnå en utveckling som är socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbar. 17 globala mål och 169 delmål konkretiserar världens hållbara utveckling år 2030.
Sverige spelar en viktig roll i genomförandet av agendan. Vi är på sätt och vis en förebild och ligger på plats tre av världens länder enligt den ranking som publiceras i samband med FNs rapport. Vi har kommit långt inom vissa mål som exempelvis fattigdom, jämställdhet och energi. Sverige har samtidigt stora utmaningar inom flera globala mål som exempelvis rör livsmedel, konsumtion, klimat och biologisk mångfald. I likhet med andra rika länder ligger vi på en mindre hedrande plats (nr 139) i den ranking som beskriver vår påverkan på andra länders möjligheter att uppnå målen.
Sverige behöver därför agera mer aktivt. Alla behöver bidra i omställningen,
även biblioteken. Vad behöver då ske?
För att få genomslag behöver hållbar utveckling ingå som naturlig del av bibliotekens grunduppdrag och ordinarie verksamhet. Hållbar utveckling kan inte vara ett enstaka projekt utan biblioteken bör säkerställa att hållbarhet är kopplat till det som sker dagligdags på biblioteken. För omställningen är det helt avgörande att människor både litar på och tar till sig kunskap som är baserad på vetenskap och fakta. Biblioteken spelar därför en mycket viktig roll när det gäller att öka kunskapen och medvetenheten hos medborgarna.
Biblioteken är viktiga för den sociala hållbarheten. De kan vara en trygg mötesplats för alla och viktiga för demokratin och samhällsutvecklingen i stort. Genom att bidra till ökad läs- och skrivkunnighet och stöd till medborgare, alldeles oavsett sociala, ekonomiska eller andra möjliga begränsningar som funktionsvariation och språk, stärker biblioteken förmågor och ökar delaktigheten i samhället hos alla barn, ungdomar och vuxna, inte minst de med störst behov.
Inom miljö- och klimatfrågor är biblioteken viktiga. Delning, återanvändning och digitalisering av böcker bidrar i hög grad till den cirkulära ekonomin. Genom att investera i energieffektiva lösningar och förnyelsebar energi i sina lokaler bidrar biblioteken till energiomställningen, begränsade klimatförändringar och en bättre hushållning med de ekonomiska resurserna.
I skuggan av covid-19-pandemin, det pågående kriget i Ukraina och det alltmer utbredda våldet i samhället, har hållbarhetsfrågorna hamnat längre ned på den politiska dagordningen. Det är mycket olyckligt. Inte minst eftersom ett aktivt arbete för att uppnå de globala målen också utgör svar på de utmaningar som Sverige och världen står inför.
Med åtta år kvar till 2030 så behöver vi öka takten radikalt. I alla världens länder, i Sverige och hos alla samhällsaktörer. Hållbara bibliotek är viktigare än någonsin !
Jonas Frykman
Strategisk rådgivare,
Agenda 2030 och hållbar utveckling
Bild: Rodrigo Rivas Ruiz
Author Description
