Att tillsammans spåna fram idéer för hur biblioteken kan jobba mot ett hållbart samhälle, det var tanken bakom det digitala MIK-jammet i regi av Region Sörmland. De två heldagarna i januari ledde till flera konkreta idéer och inspiration att arbeta vidare.
Det var Kungliga biblioteket, KB, som gav Biblioteksutveckling Sörmland uppdraget med fokus på bibliotekens lärande kring Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling.
– Det var ett ganska brett uppdrag, så vi provade många olika infallsvinklar på hur vi skulle ta oss an det, säger Victoria Lagerkvist, som tillsammans med kollegan Malin Klintholm på Biblioteksutveckling Sörmland, ansvarar för uppdraget.
Digitalt jam
Med Agenda 2030, biblioteken och medie- och informationskunnighet, det vill säga MIK-frågorna i fokus, började Malin och Victoria att mejsla fram en plan. De hade tidigare arbetat med metodiken i MIK-jam, som bygger på ett stort användardeltagande, att man aktivt testar idéer och kommer framåt på kort tid.
– Så efter lite omvärldsbevakning och fundering, landade vi i tanken, »vad händer om vi har ett digitalt MIK-jam som har fokus på Agenda 2030?«, säger Victoria.
– Unesco lyfter också MIK som ett verktyg för en öppen och hållbar utveckling, så det går också hand i handske med det vi tänkte, att tänka nytt, tänka tillsammans, tänka innovativt, säger Malin.
Stort intresse
Därefter tog de fram fyra teman att fokusera på under MIK-jammet, design för delaktighet på Internet, kommunikation för en hållbar värld, öppna data i en hållbar stad, och biblioteken i en cirkulär ekonomi. Intresset för arrangemanget var stort. Runt femtiotalet anmälningar från hela Sverige kom in till de 25 platserna som fanns.
Under två dagar i januari träffades deltagarna digitalt och arbetade intensivt med sina teman. Inspiratörer med erfarenhet av respektive område, kom dessutom in och stöttade deltagarna i mitten av processen.
Flera konkreta idéer och projekt skapades under de intensiva dagarna. Att starta minibibliotek med utgångspunkt från Agenda 2030, att jobba med öppna data genom Wikipedia, och ungdomsprojektet Klimatkontakten är några av förslagen. Men det som Malin Klintholm och Victoria Lagerkvist har slagits mest av är ändå hur mycket som kan åstadkommas under ett MIK-jam.
– Man hinner få till en idé och en prototyp på ganska kort tid. Vi träffades under två dagar med någon vecka emellan och arbetade ganska intensivt. Det tycker jag ändå visar på potentialen, att man får gjort mycket med den här metodiken.
– Ja, området är definitivt inte uttömt, det här blev en start som vi sedan har byggt på, säger Malin, och berättar att de efter MIK-jammet följt upp varje tema med en pod.
Bygger vidare
De ska också göra kurser till Digiteket på samma områden, och hoppas att poddarna och kurserna kan bli som en uppföljning av MIK-jammet, och att de tillsammans kan inspirera till att fortsätta arbeta med hållbarhetsfrågor.
– Förhoppningen är ju att vi som bibliotek eller offentlig verksamhet ska kunna bidra ännu mer till att vi når Agenda 2030. Och att skapa förutsättningar för ett jämlikt samhälle där alla människor kan vara delaktiga, säger Victoria.
FAKTA
Agenda 2030 och de globala målen är en utvecklingsplan för att ställa om till ett samhälle som är hållbart för människor, klimatet och miljön, och välståndet. Den innehåller olika mål och delmål som alla fokuserar på ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet.
De globala målen för hållbar utveckling har tagits fram av FN och antogs 2015. Ansvaret för att driva frågorna ligger på varje lands regering, men alla medborgare, civilsamhället, offentliga institutioner såväl som privata aktörer är viktiga för att nå ett hållbart samhälle.Källa: regeringen.se, fn.se
Läs mer om MIK-jam som metod och resultatet av MIK-jammet på mikjam.se
Bild: Privat