Folkbibliotekens arbete med tillgänglig läsning

Folkbibliotekens arbete med tillgänglig läsning

När personal från elva bibliotek i Västra Götalandsregionen svarade på frågor kring sitt arbete med tillgänglig läsning blev det bland annat tydligt att det finns stort behov av formella strukturer för samarbeten.

I undersökningen framkom att samarbeten mellan kommunala verksamhetsområden till stor del bygger på personliga kontakter och eldsjälar. De flesta i undersökningen uttryckte en önskan om en mer hållbar, tydlig och formell struktur som talar om hur de ska arbeta. Delvis för att förtydliga kommunens delade ansvar, men också för att lätta på den enskilde bibliotekariens ansvar.

– Samverkan är viktigt för ett hållbart och långsiktigt arbete, och den bör vara förankrad i förvaltningarnas ledningsgrupper, säger Ninni Eriksson, en av konsulenterna bakom undersökningen.

Ett annat samarbete som framkom i undersökning inte fungera, och som förvånade Ninni, är barn som faller mellan stolarna för att det inte finns samverkan mellan folkbibliotek och skolbibliotek.

– Även här saknar många kommuner strukturerad samverkan, och jag blev väldigt förvånad över att många specialpedagoger inte känner till Legimus, säger Ninni.

Kompetens

Det blir också tydligt i undersökningen att många bibliotek upplever samma svårigheter i arbetet med tillgänglig läsning och tillgängliga medier. Till exempel utmaningarna kring hur biblioteken kan nå fler, ett ständigt behov av regelbunden kompetensutveckling om läsnedsättningar, tillgängliga medier, teknik och digitala verktyg.

– Det som engagerade mest i våra samtal var viljan att hitta nya vägar till samarbeten, att hitta nya samarbetspartner. Det finns också en gemensam önskan om att all personal på biblioteken bör ha en grundkompetens om tillgängliga medier och Legimus, säger Ninni som vill betona att det finns en stor kompetens och mycket kunskap hos de bibliotekarier de pratade med i undersökningen, men att det saknas kunskap kring olika läsnedsättningar kopplade till litteratur.

– Det är många bibliotek som känner att de saknar den kunskapen.

Vill nå fler

Anledningen till att Västra Götalandsregionen gjorde den lilla undersökningen har bland annat sin utgångspunkt i Myndigheten för tillgängliga mediers, MTMs, konstaterande att endast 25 procent av de som har rätt att använda talböcker i Sverige gör det. Ninni berättar att de såg det som en utmaning att förändra, och då var det naturligt att börja med att få en bild av hur biblioteken jobbar med tillgänglig läsning och vilka kompetensutvecklingsbehov som finns.

– Vi vill försöka bidra till en förändring och stötta biblioteken så att talböcker och tillgängliga medier når fler.

Hur kommer undersökningen att användas?

– Vi kommer att skicka undersökningen till alla som jobbar med tillgänglig läsning på bibliotek i Västra Götalandsregionen, presentera den för bibliotekscheferna och bjuda in till utbildningsdagar i regionen.

FAKTA

Under våren 2021 genomförde Förvaltningen för kulturutveckling tre fokusgruppsamtal om tillgänglig läsning med elva deltagare på fyra folkbibliotek i Västra Götalandsregionen. Grupperna bestod av socialbibliotekarier och personer som ansvarar för tillgängliga medier på folkbibliotek i Fyrbodal, Sjuhärad och Skaraborg.
Rapporten Folkbibliotekens arbete med tillgänglig läsning, finns publicerad på Förvaltningen för kulturutvecklings webbplats.

Bild: Privat

Author Description

Helen Andersson

Helén Andersson, Journalist
helen.andersson@noll27.se
0702 153616

Västra Götalandsregionen Förvaltningen för kulturutvecklng

Postadress

Regionens hus
405 44 Göteborg

Besöksadress

Bergslagsgatan 2
411 04 Göteborg

Telefon

031-333 51 00 (växel)
010-441 42 00 (växel)

E-post

redaktionen@noll27.se
Tillgänglighet