Svenskarnas läsvanor – både dystert och hoppfullt

Svenskarnas läsvanor – både dystert och hoppfullt

Tidigt i höstas kom ABFs rapport Den svenska läsklyftan. Den visar att var tionde svensk, 11 procent av befolkningen, inte har läst eller lyssnat på någon bok alls under det senaste året. Det är en dyster siffra, men ABFs förbundssekreterare Annica Dahl tycker att det finns hopp.

Varför ville ABF göra den här undersökningen om läsning?

–Vi ville ta reda på hur läsvanorna är fördelade över befolkningen och för att stimulera en debatt lagom till bokmässan. Vår misstanke var att läsvanorna är ganska ojämna, bundna till kön, utbildning och klass. Rapporten bekräftade mycket – kvinnor läser mer än män, utbildningsnivå är av stor betydelse för hur mycket man läser och äldre läser mer än yngre. Men det fanns också hoppfulla delar. Har man läst åtminstone en bok per år så instämmer man i bedömningen att böcker påverkar demokratin till det bättre, man ser ändå bokens betydelse, det räcker med en bok så blir man mer positivt inställd. Och männen som läser mindre än kvinnor, stämmer in i påståendet att de skulle vilja läsa mer, det är ju också positivt. Det bekräftar också hur viktigt det är att fortsätta med läsfrämjande insatser.

Ur ABFs synvinkel – vad får det för konsekvenser för ett samhälle att var tionde svensk inte har öppnat en bok under det senaste året?

–Det kan leda till att en stor grupp halkar efter och ställs utanför på olika sätt. Med ordet och läsandet kommer också förmågan att uttrycka sig själv och risken är att man missar att göra sin röst hörd. Samhället kan bli ännu mer polariserat där de som läser mycket blir rösterna som dominerar och tar utrymme och debatter. Men i en levande demokrati måste alla människor kunna komma till tals. Då behövs stöd och hjälp med självförtroendet. Där tänker jag att cirkeln, bokcirkelverksamhet, som form är rätt fin. Där finns ingen över- eller underordning, alla hjälps åt. Man blir stärkt i sitt självförtroende och gör saker man inte har gjort innan.

En glädjande siffra är att majoriteten tycker att de borde läsa mer än vad de gör. Vad tror du är den främsta anledningen till att man inte läser så mycket som man anser att man borde?

–Det kan säkert bero på flera saker. Till exempel att man inte har läsvana med sig hemifrån. Det kan vara att andra medier har tagit över, man väljer kanske att se en film i stället för att läsa. Men framför allt att man saknar läsvana, det är så jag tolkar det. Det kan vara svårt att hävda bristande tillgänglighet, det finns ju bibliotek, men tröskeln dit blir för hög om man inte har läsvana hemifrån.

Enligt er rapport vill ungefär varannan svensk att ansvariga politiker ska göra mer för att främja bokläsande. Vilka insatser saknas i dag tycker du?

–Jag hoppas att man fortsätter att värna biblioteken, det är en så viktig plats och institution till läsande. Det behövs också stöd till folkbildningen, att vi fortsatt ges utrymme och resurser att fortsätta jobba med läsfrämjande. Det finns också en bildningsklyfta, det har vi som uppdrag i alla studieförbund att se till att den klyftan minskar. Där är läsandet en nyckelfaktor för att bli en aktiv medborgare och deltagare i en demokrati.

–Läsning är så viktigt på så många olika sätt. Inte minst nu när allt färre tar del av, om jag får säga det, kvalitetsstämplade nyheter som är skrivna av kritiskt tänkande journalister. Risken är att man bara tar emot information som bekräftar det som man redan tycker själv, vare sig det är sant eller inte. Att uppleva skönlitteratur kan även ge förmågan att kunna sätta sig in i andra människors världar och livssituationer. Det utvecklar empati och i det hårdnande samhällsklimatet finns det ett stort behov att kunna visa förståelse för sin medmänniska.

FAKTA

Den svenska läsklyftan
• 11 procent av befolkningen har inte läst eller lyssnat på någon bok det senaste året.
• Hälften av alla män läser max tre böcker per år, medan över hälften av alla kvinnor läser sju böcker eller fler per år.
• Varannan av de utan högskoleutbildning, läser max tre böcker per år. Bland de som har högskoleutbildning är det bara en av tre som läser max tre böcker per år.
• Unga män utan högskoleutbildning är de som läser minst, medan äldre kvinnor med högskoleutbildning är de som läser mest.
• 71 procent anser att ökat läsande främjar Sveriges framgång och konkurrenskraft.
• 55 procent anser att de borde läsa fler böcker.
• 49 procent anser att bokläsning motverkar sociala klyftor.
• 47 procent vill att ansvariga politiker gör mer för att främja bokläsandet.

Källa: ABFs rapport Den svenska läsklyftan

Bild:  Patrick Trägårdh

Author Description

annsofie andersson

Västra Götalandsregionen Förvaltningen för kulturutvecklng

Postadress

Regionens hus
405 44 Göteborg

Besöksadress

Bergslagsgatan 2
411 04 Göteborg

Telefon

031-333 51 00 (växel)
010-441 42 00 (växel)

E-post

redaktionen@noll27.se
Tillgänglighet