Redan när Inga-Lill Emilsson gick på förskollärarutbildningen ilsknade hon till. Hon kände inte igen sig i de teorier som utbildningen lärde ut om att små barn skulle vara icke-verbala. Till slut myntade hon egna begrepp som hon tyckte saknades.
– Små barn uttrycker sig och kommunicerar – de är bodyala och fonala, säger hon.
Inga-Lill är universitetsadjunkt vid fakulteten för humaniora och samhällskunskap vid Karlstads universitet. Hon har under många år varit lärarutbildare på förskoleprogrammet på Karlstad universitet. Hon är även involverad i flera projekt och utbildningar som har med barns språkutveckling och väg till läsning att göra. Hennes engagemang i de yngsta barnens språkutveckling startade när hon själv utbildade sig.
– De lärde ut att barnen inte var sociala och att de lekte »bredvidlekar«, något jag inte kände igen mig i. Jag blev irriterad över min utbildning och tänkte att vad är det här för dynga? Och vad är det för teorier som skapar en barnsyn där man hela tiden betonar brister?
Teori gav nya glasögon
Ilskan blev en drivkraft och hon började läsa pedagogik samtidigt som hon arbetade på förskola. Hon letade efter en teori som talade om att barn faktiskt kan. Via en kollega på universitetet hittade hon till slut pedagogen Lev Vygotskijs teorier som säger att barn är sociala och kompetenta från början.
– Den teorin gav mig nya glasögon. Då blev jag ännu mer irriterad när jag märkte att andra inte hade förstått det här, säger Inga-Lill.
Föreställningen om att det är först när barn blir verbala som de har ett språk får konsekvenser enligt Inga-Lill. Följden kan bli att det är något man inte jobbar med när barnen är riktigt små.
– Små barn uttrycker sig visst, det är vi som inte förstår. De uttrycker sig med kroppen, pekar, gör gester och miner. De kommunicerar även med hjälp av ljud. Jag funderade på varför ingen har ansträngt sig att sätta ord på det och plötsligt kom de här begreppen: bodyala och fonala.
Skapade nya begrepp
Med bodyal menas att uttrycka sig med kroppen på olika sätt, exempelvis genom att peka. Fonal har Inga-Lill tagit från fonologi, läran om språkljud. Att uttrycka sig fonalt innebär att barnet kommunicerar genom att låta eller använda olika ljud. Det kan vara allt från att göra pruttljud, till att humma. Att vi vuxna inte alltid förstår vad barnet försöker säga är upp till oss att anstränga oss mer menar Inga-Lill.
– Ställ fler frågor, ta reda på vad de egentligen vill och vad de pekar på. Vi vuxna får se till att få i gång en kommunikation och visa att vi verkligen vill förstå vad barnet menar. Man kan exempelvis ta till konkret material såsom bilder eller tecken som stöd, säger Inga-Lill.
De senaste fyra åren har hon varit kursledare för Skolverkets satsning Läslyftet i förskolan vid Karlstad universitet. Sedan våren 2022 leder hon även den regionala satsningen Förundran, kreativitet och språk-lek-lighet. Här möts olika professioner från förskola, bibliotek och barnhälsovård i en satsning som drivs av Regionalt utvecklingscentrum på Karlstads universitet. I båda projekten har Inga-Lill kunnat prova sina begrepp bodyala och fonala, och responsen har varit positiv.
– De flesta blir glada och känner »äntligen får vi ett begrepp på det här!«. Framför allt specialpedagoger och logopeder säger det.
»Fånga ögonblicket«
När det gäller vägen till språkutveckling och vägen till läsning för små barn vill Inga-Lill gärna använda termen litteracitet. I begreppet ingår inte bara läs- och skrivaktiviteter, utan även exempelvis berättande, symboler, tecken och bilder. Det är ett bra ord som ger ett vidgat språkbegrepp och litteraciteten börjar på en gång, så snart barnet är fött.
– Tänk inte att du ska göra det sedan, längre fram. Små barn imiterar, sjunger och jollrar. Ta vara på det, det är också litteracitet. Peka på saker, gör olika ljud, använd humor! De första gyllene åren ska laddas rejält, gör det med symboler, musik och böcker att bläddra i. Och gör det nu, fånga ögonblicket, säger Inga-Lill.
LÄS MER:
Litteracitet: Att erövra litteracitet, avhandling av Elisabeth Björklund, Göteborgs universitet
Läslyftet i förskolan: Mer information finns på skolverket.se
Förundran, kreativitet och språk-lek-lighet: Läs om satsningen på kau.se/ruc
Bild: Privat
Author Description
