
När bibliotekschef Susan Pour funderade över vilken kompentens hon behövde till biblioteket var svaret att satsa mer på informationsförmedlande. År 2021 anställde hon två demokratibibliotekarier och samtidigt föddes projektet Demokratisk Frizon för Alla.
– Arbetet vi gör handlar mycket om att fördjupa förståelsen om vad biblioteken kan göra. Det handlar om en lång förändringsprocess, säger demokratibibliotekarien Ania Szczeklik.
Bibliotekschefen Susan Pour tyckte att biblioteken i Kungsbacka var bra på att jobba med läsfrämjande, men inte lika bra på att arbeta med informationsförmedling. Det blev startskottet för en satsning.
– I dag förväntas det att individen ska kunna göra informationssökning, utan att vi ger dem några verktyg. Vi har alla olika förutsättningar att klara av det och många vet inte om att biblioteket kan hjälpa till, säger Susan.
I samma veva som hon anställde två demokratibibliotekarier, sökte hon pengar från Kulturrådets Stärkta bibliotek till ett projekt som fick namnet Demokratisk Frizon för Alla.
– Den grundläggande tanken var att allt vi planerar inom projektet ska kunna implementeras i verksamheten, oavsett hur mycket pengar vi har, berättar Ania Szczeklik.
Överraskat med föreläsningar
I projektet har man jobbat utifrån informationsförmedlingsperspektivet och fokus har legat kring tre frågor: Varför ska folkbiblioteket jobba med informationsförmedling, på vilket sätt kan man öka förståelsen och kunskapen kring vad demokrati är och hur kan man stärka våra invånare i att vara delaktiga i det demokratiska samtalet. För att kunna stärka kunskapen om demokrati valde man att jobba med olika typer av föreläsningar. Man bjöd in en rad olika forskare att föreläsa och på det sättet ville man jämna ut tillgången på olika forskningsresultat, så att alla får ta del av det, förklarar Ania.
– Vi har också bjudit in våra kommunala tjänstepersoner att berätta vad de gör på jobbet, för att öka förståelsen för vad man kan och inte kan påverka när man röstar. Förhoppningen var också att minska distansen mellan tjänstemännen och allmänheten.
Forskningsföreläsningarna marknadsfördes och drog folk, men för att fånga en ny publik valde man att lägga övriga föreläsningar under lunchtid, utan att ha annonserat ut dem i förväg.
– Tanken var att lite »anfalla« människor med information och fånga de som var på plats just då, förklarar Ania.
Vill följa invånaren hela vägen
Till valet 2022 sökte man olika samarbetspartners och fann en i Världskulturmuseet. De skapade en miniutställning om demokrati som visades på närbiblioteken i Kungsbacka. Med den ville man väcka tankar kring vilken värdegrund man har, inte bara prata om hur man gör rent praktiskt när man röstar. Arbetet med Demokratisk Frizon för Alla har lett till flera samarbeten och en rad aktiviteter. Man har exempelvis skapat valinformation på lätt svenska, bjudit in ungdomar för att visa på vad ett engagemang i en förening eller förbund kan innebära, utvecklat biblioteksrummet efter besökarnas behov och erbjudit utbildning om informationspåverkan.
Lunds universitet, Region Halland och Kungsbacka kommun är några av projektets samarbetspartners under de gångna tre åren. Demokratibibliotekarien Ebba Wahlbom har extra fokus på ungdomar i sin tjänst. Hon ingår i ett nätverk för förvaltningsövergripande samverkan kring frågor som rör ungdomsdemokrati. Ebba förklarar att hela demokratiarbetet handlar om ett helhets
– Vi vill jobba med ett helhetsperspektiv, där vi kan följa invånaren hela vägen. Allt från praktiska kunskaper kring hur man ska kunna sålla mellan politiska beslut, till hur går man till väga om man vill engagera sig i en förening eller uttrycka sina egna åsikter, säger hon.
Öppnat upp för dialog
Tre år har gått sedan satsningen på informationsförmedlande och demokrati startade i Kungsbacka. Frågan är om man kan se något resultat av allt arbete som har lagts ner.
– Jag märker i våra kommunala processer att när det kommer in saker som innan inte var självklart att det skulle hamna hos biblioteket, nu hamnar hos biblioteket. I dag vet de att vi jobbar med informationsförmedling och har en viktig demokratisk roll, säger Susan.
Ania understryker att man måste skynda långsamt och lägga en grund först. Det är inte läge att ha debattcafé på biblioteket just nu, men det handlar inte om ovilja. Det handlar mer om att man inte associerar biblioteket med den typen av verksamhet.
– Jag har börjat få mail från invånare som har idéer eller färdigheter som de vill dela med sig med andra. Det ska vi förvalta, vi har öppnat för att ha en dialog med invånaren och det har kommit med projektet, säger Ania.
FAKTA
Projektet Demokratisk Frizon för Alla – ett demokratistärkande arbete på folkbibliotek, har pågått i tre år med start 2021 och slut efter sommaren 2023. Det har finansierats med medel från Kulturrådets Stärkta bibliotek.
Syftet med projektet har bland annat varit att:
• öka förståelsen för hur demokrati och samhället fungerar
• stärka kommuninvånarna i att de kan påverka sin omvärld och uttrycka sina åsikter
• öka kunskapen om biblioteket som kunskapscentrum och informationsförmedlare