Språkservice på biblioteken – ett ämne som väcker diskussion

Agneta Gran och Gunvor Hellquist från Mark och Anna Landin från Majornas bibliotek i Göteborg diskuterar språkservice under en seminariedag på Kultur i Väst Regionbiblioteket.
 

GÖTEBORG I ett Bibliotekssverige där många låntagare har en annan språkbakgrund än den svenska är det en allt viktigare, men också tyngre, uppgift för biblioteken att tillhandahålla litteratur på många olika språk. Ämnet väckte diskussion när Kultur i Väst Regionbiblioteket bjöd in till seminarium.

Det blev fullsatt när Kultur i Väst Regionbiblioteket anordnade en seminariedag om språkservice. Ett femtiotal biblioteksanställda från hela regionen kom till de nya lokalerna i Rosenlund i Göteborg för att diskutera den högaktuella frågan om språkservice på biblioteken.

– Situationen har förändrats. På 20 år har andelen svenskar med en annan språkbakgrund än den svenska ökat kraftigt, sa Bengt Källgren, Regionbibliotekets chef.

Samtidigt väntar stora förändringar i den svenska bibliotekssfären. En eventuell nationell samordning via Kungliga biblioteket, en ny möjlig finansieringsordning i den så kallade koffertmodellen och en föreslagen revidering av bibliotekslagen är några av de saker som kan påverka framtidens språkservice på biblioteken.

– Allt detta sammantaget skapar osäkerhet för den kompletterande medieförsörjningen, alltså regionens stöd till biblioteken i form av fjärrlån, depositioner och talböcker, sa Bengt Källgren.

Förändringar i regionalt stöd
Kultur i Väst Regionbiblioteket har under de senaste åren förändrat sin service till kommunbiblioteken gällande kompletterande medieförsörjning. Ett större eget ansvar har lagts på kommunerna när det gäller inköp av böcker på andra språk än svenska.

Bland annat har regionen slutat med depositioner på fem vanliga språk, däribland finska och engelska.

– Det är ett sätt för oss att markera att vi måste fördela ansvaret. Det är kommunerna som har den större delen av resurserna till språkservice, sa Bengt Källgren.

Internationella biblioteket kan ge hjälp
Även Larry Lempert, chef för Internationella biblioteket i Stockholm, betonar kommunernas ansvar för språkservicen på biblioteken.

– Internationella bibliotekets uppdrag innebär att vi ska komplettera den litteratur som redan finns på biblioteken. Därför är det viktigt att biblioteken själva köper in ett basbestånd av exempelvis barnböcker på andra språk, så kan vi komplettera sedan.

Han berättar att Internationella bibliotekets anslag för att täcka landets biblioteks behov av kompletterande litteratur på andra språk än svenska är 750 000 kronor.

– Det är fruktansvärt lite! Så utnyttja Internationella biblioteket för information om hur ni bygger ett bra bestånd av böcker på andra språk, för hjälp att hitta distributörer och anlita oss för föreläsningar. Men inte så mycket för depositioner, sa han.

Han tipsar om IB:s hemsida, som direkt hjälp för kommunikation med besökare som talar andra språk, och visade hur man går tillväga. Med en enkel knapptryckning blir hela hemsidan översatt, så att bibliotekarie och låntagare kan läsa samma information.

För flera av deltagarna var det en nyhet att Internationella biblioteket gör listor över lämpliga böcker att ha i ett basbestånd inom ett språk, och även ger tips på var man köper dem.

Det mångspråkiga biblioteket
Projektledaren Lisbeth Stenberg berättade om Det mångspråkiga biblioteket, ett projekt som pågår just nu på flera håll i regionen, med fortbildning av biblioteksanställda inom olika ämnen som rör mångkulturalitet. Tanken är att de inblandade biblioteken ska pröva nya arbetssätt för att förbättra den mångspråkiga biblioteks- och kulturverksamheten. Hon tipsade om att projektet anordnar seminarier på bokmässan i Göteborg i september och dessutom dyker upp med fyra inspirationsdagar i Skövde, Trollhättan, Göteborg och Borås under hösten, då alla biblioteksanställda är välkomna att delta.

Många förslag
Eftermiddagen inleddes med gruppdiskussioner kring frågan språkservice på biblioteken och resultaten presenterades därefter i en gemensam diskussion.

Ett problem som många sade sig uppleva är att det helt enkelt är svårt att kommunicera med besökare med annan språkbakgrund, och därmed ännu svårare att erbjuda bra service.

– Det är lättare om man har en hylla med böcker på deras språk att titta på tillsammans, än att sätta personen framför en databas eller en hemsida. Därför är depositioner det bästa, sa någon.

För de bibliotek som inte har språkkunskaperna i personalstyrkan, så vore det bra med en möjlighet att få tolkhjälp på telefon, kanske till och med via webbkamera, löd ett förslag.

Andra påpekade att det är ett tungt lass för små kommuner att tillhandahålla litteratur på olika språk, när invandrargrupper kommer och försvinner igen, och att det därför är något som definitivt borde skötas på  högre, exempelvis regional nivå. Flera uttryckte missnöje med att servicen från regionen har förändrats. Någon annan menade att det inte behöver vara regionen som sköter depositionerna, bara de finns där. Det är kanske nödvändigt att påminna politikerna om att de pengar som kommunerna får för att ta emot flyktingar även ska komma biblioteken till del, påpekade någon annan.

Nätverk för utländsk litteratur
Företrädare för flera bibliotek i Göteborg beskrev en helt annan situation, med goda möjligheter till lån mellan biblioteken. Där finns också system för cirkulerande depositioner, till exempel i nordost, där sex bibliotek skickar böcker på 14 språk mellan sig efter ett rullande schema. Man ska också starta ett nätverk för utländsk litteratur i nordost.

Bengt Källgren avslutade dagen med att säga att Regionbiblioteket avvaktar de stora besluten om KB:s framtida roll, modellen för finansiering och en reviderad bibliotekslag för att kunna dra upp riktlinjerna för regionens framtida insats vad gäller kompletterande medieförsörjning.

Author Description

admin

Det är administratören som lagt in det här.

Västra Götalandsregionen Förvaltningen för kulturutvecklng

Postadress

Regionens hus
405 44 Göteborg

Besöksadress

Bergslagsgatan 2
411 04 Göteborg

Telefon

031-333 51 00 (växel)
010-441 42 00 (växel)

E-post

redaktionen@noll27.se
Tillgänglighet