GÖTEBORG Det talas om nedskärningar och strama budgetar. Men Paul Whitney, stadsbibliotekarie i Vancouver Kanada, känner medvind. En nyckel till framgång är att jobba aktivt med beslutsfattarna.
En mer eller mindre aktiv marknadsföring är idag en del av de flesta biblioteks vardag. I sin enklaste form kan det handla om en notis i tidningens ”Det händer idag”-spalt. På ett mer strategiskt plan kan man tala om intern marknadsföring och att förankra bibliotekets verksamhet hos de som håller i pengarna – politikerna.
– Vi behöver få dem att förstå att vi är ett medel för att nå deras mål, säger Paul Whitney.
Suzanne Payette ordförande i IFLAs sektion för folkbibliotek lyssnade på Paul Whitneys föredrag om biblioteket som en central plats för upplevelser och kultur. Ett rum för alla.
Han har jobbat i biblioteksvärlden i 36 år och har under den senaste tiden reviderat sin uppfattning om vad ett bibliotek är. Under en session i torsdags presenterade han övergripande hur man jobbar på stadsbiblioteket i Vancouver. Ett arbete som i stort har flyttat fokus från samlingarna till att vara en offentlig plats där alla kan känna sig trygga.
– Vi behöver bli mer praktiska i det vi gör och nå ut till marginaliserade områden. Där kan vi jobba mer förebyggande, säger han och berättar vidare om bland annat hur man har arrangerat mindre gatufestivaler längs gränder där få, om ens någon, skulle sätta sin fot efter mörkrets inbrott.
Digital utveckling ger plats
Han ser också att biblioteket kommer ha en nyckelroll i e-boksutvecklingen. Vancouvers bibliotek har idag 6 000 e-bokstitlar och enligt Paul Whitney är det en ständigt växande samling. Från idén om att ett bibliotek bara handlar om böcker, raljerar han själv över sin iver att nu skapa utrymme för andra aktiviteter i det fysiska rummet. Han visar en bild på en man i ett utbombat bibliotek i Kabul. Mannen står på en hög böcker och är i färd med att rensa ut ännu ett hyllplan med armen.
– Tydligen var det inte böckerna man ville lägga beslag på. Det var själva hyllorna och böcker var bara i vägen. Jag brukar ibland bli anklagad för att vara den där mannen, skämtar han.
Tanken att lämna utrymme för annat än bokhyllor i biblioteksrummet ligger nära debatten kring Malmö stadsbibliotek som blossade upp för en tid sedan. Mycket av det Paul Whitney beskriver skulle också kunna rymmas i det som kallas för ”det tredje rummet”, ett ställe att vara på. Det ska vara en öppen yta, där exempelvis också konsten har en given plats bland de kvarvarande hyllorna.
– Biblioteket som konsthall handlar inte om att installera en bronsstaty utanför ingången. Snarare att samarbeta med någon curator och få konstnärerna till biblioteket, där de får göra vad de vill, säger Paul Whitney.
Performancekonstnärer har också använt byggnaden för att dansa ner i linor längs fasaden. Andra har målat en vägg. Allt för att manifestera biblioteket som ett öppet och tillåtande rum. I princip beskriver Paul Whitney det som många bibliotek i Sverige och på andra ställen mer eller mindre redan gör. Tankarna känns inte direkt överraskande. Det kanske mest centrala i hans budskap är just vikten av att jobba med beslutsfattarna och synkronisera dagordningarna.
– Utnyttja kommunens agenda och forma målsättningarna efter den. Det är viktigt att jobba nära politikerna och få dem att inse att bibliotekets verksamhet kan bli en del av lösningen på deras problem, säger Paul Whitney.
Author Description
