Digital litteratur med rötter i historien

GÖTEBORG Ny teknik ersätter sällan gamla vanor. Ibland kan man tala om tekniken som ett nytt instrument för sedan länge etablerade metoder. Men i andra sammanhang kan den också innebära ett spektrum av möjligheter. I digital litteratur hittar man ett möte mellan gammalt och nytt.

Det finns naturligtvis olika sätt att förmedla en berättelse, allt ifrån en historia runt lägerelden till avancerade digitala verk i form av en installation. Digital litteratur är idag en del av vårt kulturella landskap och utgör bara ytterligare ett lager i berättandets palett. Dagens teknik har samtidigt skapat en alltmer otydlig gräns mellan den tryckta boken och dess digitala släkting.

– Egentligen kan man säga att allt är digital nu. Vi sitter alla på ett ordbehandlingsprogram och även den tryckta litteraturen existerar digitalt först. Man talar om skillnaden mellan digitaliserade och digital. Även om jag bearbetar TS Elliot eller Shakespeare i hypertextform och gör den interaktiv på olika sätt, så räknas det inte som digital litteratur, utan då säger man att det är digitaliserad litteratur. Det som sker när man skapar digital litteratur är att man har den kulturella kontexten och sammanhanget i åtanke. Man funderar på läsningen utifrån hur läsaren interagerar med exempelvis en dator, säger Maria Engberg som doktorerat på digital litteratur vid Uppsala universitet.

Bild på Maria Engberg

Maria Engberg har doktorerat på digital litteratur och verksam på Blekinge Tekniska Högkskola. Hon ser bland annat att man idag jobbar mycket mer med multimediala inslag i både tryckt och digital litteratur.

Mellan konst och litteratur

Digital litteratur kan omfamna en rad fenomen. Hypertextromanen är ett tidigt exempel på en interaktiv berättelse, som kan ta olika riktningar beroende på hur läsaren klickar sig vidare. Från detta tidiga uttryck kan man naturligtvis tänka sig en rad kombinationer av text, ljud och bild, som ger begreppet digital litteratur betydligt större innebörd än en rad hyperlänkar. En slags grundläggande förutsättning är att verken är skapade för någon form av digital konsumtion eller betraktelse. Digital litteratur handlar också till stor del om att öppna upp ett nytt förhållningssätt till läsaren eller betraktaren. Ett förhållningssätt som glider från läsupplevelse till en upplevelse i sig och där man närmar sig såväl dataspel som konsten, snarare än litteraturen i en mer fysisk mening.

– Det finns flera trender som börjar komma om man tittar på digital litteratur. Jag tittar väldigt mycket då på engelsk- och franskspråkig litteratur. Där är det väldigt mycket installationer. Man kan se en slags fortsättning av konsthistorien från 50-60-talet med installationer och happenings. Det är tydligt att det inte längre är en sida eller ens en läsare framför en dator, som man har i åtanke. Det är en annan typ av upplevelser man eftersträvar. Det kan handla om att en läsare, eller vad man nu ska kalla det, går in i ett rum och ställer sig framför en stor skärm. Sedan kan olika typer av videotracking trigga saker efter kroppens rörelser som blir till en slags berättelse på skärmen. Det finns den här typen av försök att bryta loss från den tryckta boken, fortsätter Maria Engberg.

Från formler till Google

Redan under tidigt 1900-tal utvecklades inom den så kallade avantgardismen metoder eller snarare formler för att skapa ett slags berättande. Det kunde handla om att ta tredje ordet på fjärde sidan i en viss bok och kombinera detta med andra ord på andra sidor, för att på så vis bygga meningar. Den här typen av skapande lämpar sig väl i en digital kontext, där man med datorn som verktyg både enkelt och naturligtvis gränslöst komplext, kan sätta ihop olika formler. En variant kan vara en programsnutt som bearbetar söksträngar från Google och bygger en historia kring vårt informationsteknologiska tidevarv.

– Det har hänt väldigt mycket sedan jag skrev min avhandling. Det som har förändrats snabbt är det generella kulturella klimatet. Vi är mer vana vid internet och man använder digitala medier i högre utsträckning. Även om man inte känner till digital litteratur, så kan i varje fall folk ha en slags föreställning om det. När jag började var det lite så att folk undrade vad jag menade med en hypertextroman. Där har det förändras, säger Maria Engberg och ser digital litteratur som ett indirekt uttryck för vår samtid.

– Jag vill inte säga att det speglar oss direkt. Men det finns en koppling mellan de tekniska, ekonomiska och samhällsmässiga sammanhang som vi lever i. Det kommer också ut i konst och kreativt skapande. På så sätt tycker jag det är intressant med digitalt berättande. När man tittar på digitala verk, så har de inte sällan som tema den här reflektionen över hur vi förhåller oss till den teknik som omger oss. Samtidigt som det naturligtvis också är dess kropp. De använder det medium som de kanske ofta kritiserar. Det är inte alltid så utopiska verk som jag läser, utan det finns också en medvetenhet kring det som den digitala tekniken för med sig, säger hon vidare.

Inget som dör

Den senaste tiden har mycket inom litteratur och teknik handlat om olika plattformar och läsplattor. Inte sällan följer också en diskussion om olika mediers stundande död när det kommer något mer eller mindre revolutionerande nytt.

– Det känns som att så fort det kommer en ny teknik eller en plattform, så vill man plötsligt ta kål på massa andra saker. Nu dör boken eller nu dör filmen eller vad det nu är. Det kommer inte ske. Så snabbt går det inte. Sedan förändras ekonomiska och kulturella situationer för hur det görs och vad vi bedömer som viktig kultur.

– Jag läste en krönika i New York Times för något år sedan där de började med att säga att det för länge sedan var dikten som var det viktiga. Skulle man vara en beläst och utbildad person skulle man läsa och kunna producera poesi. Senare blev det romanen som tog den kulturella platsen, att man skulle läsa långa romaner. Sedan menade han att filmen hade övertagit romanens plats som ledande kulturellt medium för det mänskliga berättandet. Krönikan handlade om grafiska romaner och hans poäng var att nu tar grafiska romaner över den positionen. Jag har hört andra liknande historiska drag där man säger att nu tar dataspelen över. Det senaste är iPaden och att allt nu blir allt iPhone och iPad-applikationer.

LÄNKTIPS

Författaren Steve Tomasula är ett namn inom digital litteratur och har skapat verket TOC.

www.tocthenovel.com

På Electronic Literature Directory finns det mer att läsa om digital litteratur

www.directory.eliterature.org

– Jag tror att vi bara får mer och fler medier i fler plattformar och jag tror att mobila medier kommer bli viktiga. Det är väl nästa steg. Men på något sätt hänger liksom allting med. Den klassiska berättelsen från grekerna eller vad man nu vill säga följer med. Den utvecklas och förändras, snarare än att döda det som skedde i ett tidigare medium. Det är inte så att en teknik tar över efter en annan. Det går fortfarande att titta på filmer, läsa poesi och tryckta romaner, säger Maria Engberg.

Author Description

Fredrik Svedemyr

Fredrik Svedemyr, Journalist
fredrik.svedemyr@noll27.se
0702-82 30 59

Kultur i Väst

Postadress

Kultur i Väst
405 44 Göteborg

Besöksadress

Rosenlundsgatan 4
411 20 Göteborg

Telefon

031 333 51 00 (växel)
031 333 51 01 (reception)

E-post

redaktionen@noll27.se