Goda exempel på barnprojekt

BORÅS: Språkväskor, magiska boktips och bio för de allra minsta. Kreativiteten flödar i projekten kring barn på biblioteken. Flera goda exempel presenterades på Mötesplats för framtiden i Borås under torsdagen. 

Projektet Språkkedjan i Halland är en succé. Språkväskorna, fulla med saker som ska stimulera och hjälpa barn att utveckla sitt språk, är populära på biblioteken. 

– Vi var inte förberedda på det enorma intresset, och det är väntetid till väskorna, säger en av projektledarna, Maria Ehde Andersson, under sin presentation på Mötesplats i Borås. 

Väskornas innehåll – böcker, spel, skivor och leksaker – är speciellt framtaget i samarbete mellan bibliotek, logopedmottagning, förskola och barnavårdscentral. Tanken är att de ska hjälpa barn i förskoleåldern att jobba på ett lekfullt sätt med olika former av problem i språkutvecklingen tillsammans med föräldrar eller andra vuxna. Det finns sex olika väsktyper på olika teman, som Emilväskan för träning av språkljud och Spindelväskan för träning av ordförråd och att associera och kategorisera. 

– Det är inte väskorna och deras innehåll som är målet, utan möten. Varje barn får en plats i ett kommunikationssammanhang, säger Maria Ehde Andersson. 

Lokalhistoria på nätet 

Vestro Gothia är en webbplats med lokalhistoriskt innehåll för skolbarn. Innehållet är resultatet av samverkan mellan bland andra kommuner, museer, lärare, barn och bibliotek. 

Ulrica Wallin, Kultur i Väst Regionbiblioteket

Ulrica Wallin, Kultur i Väst Regionbiblioteket

 Ett exempel är Alingsås, som har tagit fram ett memoryspel på webben, där gamla tygmönster från Alingsås textila historia pryder några av memorykorten. Ett frågespel anknyter till stadens mer moderna historia med frågan om vilka två jeansmärken som har anknytning till staden.

– Det ska vara lustfyllt och engagera barnen, säger Ulrica Wallin, konsulent på Kultur i Väst, som ligger bakom webbplatsen. 

Vestro Gothia är redan populärt bland skolbarn och lärare, men möjligheterna till utveckling är stora. Webbplatsen kan betraktas som ett verktyg, som varje samarbetspartner på ett enkelt sätt fyller med sina egna idéer. Och även om grafik och tempo inte är i klass med dataspelen och webbplatserna som skolbarnen använder på fritiden, så är Vestro Gothia ett lyft för barnen i skolan. 

– Det är inte så hett i jämförelse med World of warcraft, men det slår det som i vanliga fall finns i klassrummet med hästlängder, säger Ulrica Wallin och tar skräckexempel som 20 år gamla stenciler med faktafel som åker fram i klassrummen på vissa håll när det är dags för lokalhistoria. 

Bioupplevelse för små barn 

Sex olika bibliotek i Stockholmsområdet har provat att visa film för små barn, 3-5 åringar, genom projektet Minibio. Syftet är att undersöka om film är ett bra hjälpmedel för de minstas språkutveckling och de deltagande biblioteken finns i Alby, Järfälla, Norrviken, Nykvarn, Sundbyberg och Vallentuna. 

Film för så små barn är ganska ovanligt och omdiskuterat, enligt projektledaren Lena Lundgren på Regionbibliotek Stockholm. SVT visar till exempel inte film för barn under fyra år. Populära Teletubbies visas i TV4. Men Lena Lundgren fick inspirationen till Minibio från en serie filmer för små barn av Anna-Clara Tidholm, Snuttefilm. Det är korta, tecknade filmer. För projektet Minibio tog man fram nya filmer, särskilt anpassade för de små, med forskning om små barn och film som riktlinje. 

– Det måste vara ett mycket lågt tempo, klara färger, en tydlig rörelseriktning och igenkännbara situationer. Man ska kunna identifiera sig med figurerna, som ska visa tydliga känslor, säger Lena Lundgren. 

Lena Lundgren, Regionbibliotek Stockholm

Lena Lundgren, Regionbibliotek Stockholm

Biblioteken tog projektet på stort allvar och filmvisningarna för de små blev mycket uppskattade. Pop-corn och biljetter som revs av i entrén är några exempel på grepp som biblioteken använde för att skapa en känsla av bio hos barnen, kanske för första gången. 

– Man lade ner mycket arbete på att förklara hur det skulle gå till, till exempel för att förbereda barnen på att ljuset skulle släckas och presentera föremål som sedan förekom i filmen. Efteråt pratade man om filmerna med barnen och kopplade till böckerna som filmerna grundar sig på. 

Det är också viktigt att föräldrarna eller förskollärare pratar med barnen under filmvisningen, för att hjälpa dem att förstå och förstärka deras reaktioner. Även efteråt bidrar filmerna till att skapa nya samtalsämnen mellan barn och föräldrar, och på så sätt förstora deras språkliga värld. 

– Vi filmade barnens reaktioner under visningarna och det syns att de tycker det är roligt! 

Lyckobrev och boktips på sjukhus 

Jag är boken är namnet på en speciell tjänst på internet som används av patienterna på Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus i Göteborg, bland andra. Eva Selin på Läsfirman antar sitt alias bibliotekarien Babajaga, och ger barn och ungdomar personligt utformade boktips via mail. 

– Ungdomarna får fylla i ett formulär med 20 påståenden om sig själva. Till exempel ”jag är en drömmare”, ”jag vill åka till Frankrike” eller ”jag tänker bäst när det regnar”, berättar Eva och visar ett exempel. 

När hon sedan får det ifyllda formuläret, skriver hon ett svarsbrev, ett så kallat Lyckobrev, och bifogar tre tips på böcker som hon tror skulle passa brevskrivaren. I Lyckobrevet utgår hon också från de svar hon ser i formuläret, och skriver till exempel tillbaka att ”jag tänker bäst när det regnar” är vackert skrivet och kunde vara inledningen i en roman. 

– Jag bekräftar, speglar och normaliserar om det behövs. Jag vill försöka förmedla att det finns många valmöjligheter i livet och att man aldrig är ensam. 

Boktipsen förklaras inte, utan står för sig själva. Det blir bäst så, säger Karin Graube på barn- och ungdomssjukhusets bibliotek. 

– Det blir en magisk koppling mellan Lyckobrevet och boktipsen. Det är också lite magiskt eftersom man är anonym. Det här är något som passar vår verksamhet, eftersom vi ska bekräfta det friska hos barn och ungdomar.

Läs mer om barnverksamhet på bibliotek i nästa nummer av Framsidan, som kommer den 8 november. Där skriver vi bland annat om PLUS-projektet i Borås, som också presenterades under Mötesplats.

Author Description

admin

Det är administratören som lagt in det här.

Kultur i Väst

Postadress

Kultur i Väst
405 44 Göteborg

Besöksadress

Rosenlundsgatan 4
411 20 Göteborg

Telefon

031 333 51 00 (växel)
031 333 51 01 (reception)

E-post

redaktionen@noll27.se