”Ingen ifrågasätter, allt bara genomförs”

Det är dags för folkbiblioteken att sluta att anpassa sig till vad de tror att användarna vill ha, och istället fråga sig vad samhället behöver.
Det säger Joacim Hansson, professor i biblioteks- och informationsvetenskap vid Linnéuniversitetet, och efterlyser ett bredare arbete för att få icke-användarna till biblioteken. Han vill också se en mer politiskt medveten diskussion om bibliotekens villkor.

Joacim Hansson talar om ett användarparadigm, som enligt honom har dominerat det svenska folkbiblioteksväsendet sedan drygt tio år. Han menar att det innebär att man ängsligt försöker anpassa sig efter det man tror att biblioteksbesökarna vill ha istället för att lägga resurserna på att få dem som inte använder biblioteket att komma dit.

– De starka grupperna, det vill säga den välutbildade medelklassen, skolungdomarna och högskolestudenterna, de klarar sig själva i biblioteket. Är det dem vi ska fortsätta att anpassa oss till? Varför ska vi göra det? säger han under slutkonferensen för projektet Det mångspråkiga biblioteket som hölls på Kultur i Väst i Göteborg.

Hansson menar istället att det är icke-användarna som biblioteken ska rikta in sig på, ännu tydligare än idag. Det är de som behöver bibliotekets tjänster mest, anser han.

– Det är dags att lämna användarparadigmet och ersätta det med en seriös, självständig samhällsanalys för bibliotekens verksamhet.

Joacim Hansson hänvisar till paragraferna åtta och nio i bibliotekslagen, där det står att folk- och skolbiblioteken ska ägna särskild uppmärksamhet åt funktionshindrade, invandrare och andra minoriteter, samt främja språkutveckling och stimulera till läsning bland barn och ungdomar.

– Det sociala ansvarstagandet är alltså lagstadgat. Vi ska gå ut till de grupper som inte själva kommer till biblioteken.

Joacim Hansson tycker att människor inom folkbibliotekssfären generellt är dåliga på att ifrågasätta det som sker på biblioteksområdet. Han efterlyser en mer kritisk, och politiskt medveten, analys av och debatt kring exempelvis privatiseringen av bibliotek, införandet av Deweysystemet och den nationella samordningen under KB.

– Ibland blir jag så trött på svenskt folkbiblioteksväsende. Ingen problematiserar, ingen ifrågasätter, allt bara genomförs. Det saknas diskussion om det som sker. Man sitter väl och diskuterar tv-programmet Solsidan i bibliotekens fikarum istället, säger han.

Joacim Hansson tycker till exempel att folkbiblioteksanställda borde fråga sig vad den nationella samordningen under KB betyder för folkbibliotekens sociala ansvarstagande till exempel.

– KB, högskole- och forskningsbiblioteken omfattas inte av paragraf åtta och nio i bibliotekslagen, påminner han.

Själv anser Joacim Hansson att den nationella samordningen har politiska förtecken och bland annat leder till att folkbibliotekens möjligheter till socialt ansvarstagande verksamhet försvagas.

– Den borgerliga regeringen vill inte biblioteken väl och den vill hindra oss att ta vårt sociala ansvar, det är inget att hymla med, säger han.

Läs mer om bibliotekens mångspråkiga arbete och sociala ansvarstagande i nästa nummer av Framsidan ”Biblioteket med hela världen i sina händer”, som kommer i slutet av februari. Där kan du också läsa mer om projektet Det mångspråkiga biblioteket.

Läs också Joacim Hanssons inlägg ”Public libraries and social exclusion – needs for a new kind of research” på hans egen blogg”

Kommentera gärna artikeln här nedan!